Tillgänglig läkemedelsinformation i Sverige
Om läkemedlet
Recept krävs
Läkemedel från AbbVie AB omfattas av Läkemedelsförsäkringen
Skyrizi 150 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna Skyrizi 150 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta Skyrizi 75 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
Injektionsvätska, lösning (injektionsvätska).
Skyrizi 150 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna och förfylld spruta.
Lösningen är färglös till gul och klar till svagt opalescent.
Skyrizi 75 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta.
Lösningen är färglös till svagt gulaktig och klar till svagt opalescent.
AbbVie Deutschland GmbH & Co. KG
Knollstrasse
67061 Ludwigshafen
Tyskland
Skyrizi 150 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna
EU/1/19/1361/002
Skyrizi 150 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
EU/1/19/1361/003
Skyrizi 75 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
EU/1/19/1361/001
Första godkännandet: 26 april 2019
Förnyat godkännande: 5 januari 2024
17 oktober 2025
Detta läkemedel innehåller 0,2 mg polysorbat 20 per 150 mg dos.
Endast för 75 mg injektionsvätska, lösning
Detta läkemedel innehåller 68,0 mg sorbitol per 150 mg dos.
Detta läkemedel innehåller 0,34 mg polysorbat 20 per 150 mg dos.
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
Skyrizi 150 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna.
Varje förfylld injektionspenna innehåller 150 mg risankizumab i 1 ml lösning.
Skyrizi 150 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta.
Varje förfylld spruta innehåller 150 mg risankizumab i 1 ml lösning.
Skyrizi 75 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
Varje förfylld spruta innehåller 75 mg risankizumab i 0,83 ml lösning.
Risankizumab är en humaniserad monoklonal antikropp av typen immunglobulin G1 (lgG1) som produceras i ovarieceller från kinesisk hamster (CHO) med rekombinant DNA-teknik.
Hjälpämnen med känd effekt
Endast för 150 mg injektionsvätska, lösning
Detta läkemedel innehåller 0,2 mg polysorbat 20 per 150 mg dos.
Endast för 75 mg injektionsvätska, lösning
Detta läkemedel innehåller 68,0 mg sorbitol per 150 mg dos.
Detta läkemedel innehåller 0,34 mg polysorbat 20 per 150 mg dos.
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
Behandlingsavbrott bör övervägas för patienter som inte har visat något svar efter 16 veckors behandling. Vissa patienter med plackpsoriasis, som till en början uppvisar ett partiellt svar på behandlingen, kan senare uppnå ytterligare förbättring med fortsatt behandling i mer än 16 veckor.
Missad dos
Om en dos missas ska dosen tas så snart som möjligt. Därefter ska doseringen återupptas enligt ordinarie schema.
Särskilda populationer
Äldre
Ingen dosjustering krävs (se avsnitt 5.2).
Det finns begränsad information om behandling av personer ≥ 65 år.
Nedsatt njur- eller leverfunktion
Inga särskilda studier har utförts för att utvärdera vilken effekt nedsatt lever- eller njurfunktion har på farmakokinetiken hos risankizumab. Dessa tillstånd förväntas generellt sett inte ha någon signifikant inverkan på farmakokinetiken hos monoklonala antikroppar och inga dosjusteringar anses vara nödvändiga (se avsnitt 5.2).
Pediatrisk population
Säkerhet och effekt för risankizumab hos barn och ungdomar i åldern 5 till yngre än 18 år har inte fastställts. Inga data finns tillgängliga.
Det finns ingen relevant användning av risankizumab hos barn yngre än 6 år för indikationen måttlig till svår plackpsoriasis eller hos barn yngre än 5 år för indikationen psoriasisartrit.
Överviktiga patienter
Ingen dosjustering krävs (se avsnitt 5.2).
Administreringssätt
Skyrizi administreras via subkutan injektion.
Injektionen ska ges i låret eller buken. Patienter ska inte injicera i områden där huden är öm, har blåmärken, är erytematös, har förhårdnader eller påverkad av psoriasis.
Patienter kan själva injicera Skyrizi efter att ha tränats i subkutan injektionsteknik. Patienter ska instrueras att läsa de ”Instruktioner för användning” som följer med bipacksedeln före administrering.
Administrering av Skyrizi på utsidan av överarmen får bara utföras av sjukvårdspersonal eller vårdgivare.
Skyrizi 75 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
Två förfyllda sprutor ska injiceras för hela dosen om 150 mg. Dessa två injektioner ska ges på olika anatomiska platser.
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.
Kliniskt betydelsefulla aktiva infektioner (t.ex. aktiv tuberkulos, se avsnitt 4.4).
Spårbarhet
För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras.
Infektioner
Risankizumab kan öka risken för infektion.
För patienter med kronisk infektion, återkommande infektioner eller kända riskfaktorer för infektion, bör risankizumab användas med försiktighet. Behandling med risankizumab bör inte påbörjas hos patienter med klinisk betydelsefull aktiv infektion förrän infektionen gått över eller behandlats på lämpligt sätt.
Patienter som behandlas med risankizumab ska instrueras att söka medicinsk rådgivning om tecken eller symtom på kliniskt betydelsefull kronisk eller akut infektion uppstår. Om en patient utvecklar en sådan infektion eller inte svarar på insatt standardbehandling för infektionen ska patienten övervakas noga och risankizumab ska inte administreras förrän infektionen har gått över.
Tuberkulos
Innan behandling med risankizumab påbörjas bör patienterna undersökas med avseende på tuberkulosinfektion (TB). Patienter som får risankizumab bör övervakas avseende tecken och symtom på aktiv TB. Behandling mot TB bör övervägas innan behandling med risankizumab påbörjas hos patienter med anamnes på latent eller aktiv TB för vilka en adekvat behandlingskur inte kan bekräftas.
Immuniseringar
Överväg att slutföra alla lämpliga vaccinationer enligt aktuella riktlinjer för vaccinering innan behandling med risankizumab påbörjas. Om en patient har blivit vaccinerad med levande viralt eller bakteriellt vaccin är rekommendationen att vänta minst 4 veckor innan behandling med risankizumab påbörjas. Patienter som behandlas med risankizumab bör inte få levande vaccin under pågående behandling och i minst 21 veckor efter avslutad behandling (se avsnitt 5.2).
Överkänslighet
Allvarliga överkänslighetsreaktioner, inklusive anafylaxi, har rapporterats vid användning av risankizumab (se avsnitt 4.8). Om en allvarlig överkänslighetsreaktion inträffar ska administreringen av risankizumab omedelbart avbrytas och lämplig behandling påbörjas.
Hjälpämnen med känd effekt
Skyrizi 150 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna eller förfylld spruta
Polysorbat
Detta läkemedel innehåller 0,2 mg polysorbat 20 per 150 mg dos. Polysorbater kan orsaka allergiska reaktioner.
Natrium
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per förfylld injektionspenna eller förfylld spruta, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.
Skyrizi 75 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
Polysorbat
Detta läkemedel innehåller 0,34 mg polysorbat 20 per 150 mg dos. Polysorbater kan orsaka allergiska reaktioner.
Sorbitol
Detta läkemedel innehåller 68,0 mg sorbitol per 150 mg dos.
Den additiva effekten av samtidigt administrerade läkemedel som innehåller sorbitol (eller fruktos) och födointag som innehåller sorbitol (eller fruktos) ska beaktas.
Natrium
Detta läkemedel innehåll mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per 150 mg dos, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.
Risankizumab förväntas inte genomgå metabolism med hjälp av leverenzymer eller renal eliminering. Inga interaktioner förväntas mellan risankizumab och inhibitorer, inducerare eller substrat till läkemedelsmetaboliserande enzymer och ingen dosjustering behövs (se avsnitt 5.2).
Samtidig immunsuppressiv behandling eller ljusbehandling
Säkerhet och effekt för risankizumab i kombination med immunsuppressiva läkemedel, inklusive biologiska läkemedel eller ljusbehandling, har inte utvärderats.
Fertila kvinnor
Fertila kvinnor ska använda en effektiv preventivmetod under pågående behandling och i minst 21 veckor efter avslutad behandling.
Graviditet
Det finns ingen eller begränsad mängd data (färre än 300 graviditeter) från användning av risankizumab hos gravida kvinnor. Djurstudier tyder inte på direkta eller indirekta reproduktionstoxikologiska effekter. Som en försiktighetsåtgärd bör man undvika användning av risankizumab under graviditet.
Amning
Det är okänt om risankizumab utsöndras i bröstmjölk. Det är dock känt att humant IgG utsöndras i bröstmjölk under de första dagarna efter födseln, vilket sjunker till låga koncentrationer kort därefter. En risk för det ammande spädbarnet kan därför inte uteslutas under denna korta period. Ett beslut måste tas huruvida man ska avbryta/avstå från behandling med risankizumab efter att man tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandlingen med risankizumab för kvinnan.
Fertilitet
Effekten av risankizumab på fertiliteten hos människa har inte utvärderats. Djurstudier visar inga direkta eller indirekta skadliga effekter avseende fertilitet.
Risankizumab har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.
Sammanfattning av säkerhetsprofilen
De vanligast rapporterade biverkningarna var övre luftvägsinfektioner (13,0 % vid psoriasis).
Biverkningstabell
Biverkningar för risankizumab från kliniska studier (tabell 1) är listade enligt MedDRA-organsystemklass och är baserade på följande konvention: mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta (<1/10 000) och ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data). Inom varje frekvensgrupp anges biverkningarna i fallande allvarlighetsgrad.
Tabell 1: Biverkningstabell
Beskrivning av utvalda biverkningar
Infektioner
Infektionsfrekvensen var 75,5 händelser per 100 patientår i det kliniska studieprogrammet för psoriasis och 43,0 händelser per 100 patientår i det kliniska studieprogrammet för psoriasisartrit, inklusive långtidsexponering för risankizumab. Majoriteten av fallen var icke-allvarliga och milda till måttliga i svårighetsgrad och ledde inte till utsättning av risankizumab. Frekvensen av allvarliga infektioner var 1,7 händelser per 100 patientår i psoriasisstudierna och 2,6 händelser per 100 patientår i psoriasisartritstudierna (se avsnitt 4.4).
Immunogenicitet
Hos patienter behandlade med rekommenderad klinisk dos av risankizumab i upp till 52 veckor i de kliniska psoriasisstudierna upptäcktes behandlingsutlösta antikroppar mot läkemedlet och neutraliserande antikroppar hos 24 % (263/1 079) respektive 14 % (150/1 079) av de utvärderade patienterna. För patienter som exponerades för långtidsbehandling med risankizumab i förlängningsstudien var den observerade immunogenicitetsprofilen upp till 204 veckors behandling, jämförbar med de första 52 veckorna av behandlingen.
För de flesta patienterna med psoriasis förknippades förekomsten av antikroppar mot risankizumab inklusive neutraliserande antikroppar inte med förändringar i klinisk respons eller säkerhet. Bland de få patienter (ungefär 1 %; 7/1 000 vid vecka 16 och 6/598 vid vecka 52) med hög antikroppstiter (>128), verkade det kliniska svaret vara reducerat. Förekomsten av reaktioner vid injektionsstället är numeriskt högre i grupperna som är positiva för antikroppar mot läkemedlet jämfört med grupperna som är negativa för antikroppar mot läkemedlet på kort sikt (16 veckor: 2,7 % mot 1,3 %) och vid behandling på lång sikt (52 veckor: 5,0 % mot 3,3 %). Reaktionerna vid injektionsstället var alla milda till måttliga i svårighetsgrad, ingen var allvarlig och ingen ledde till utsättning av risankizumab.
Hos patienter behandlade med rekommenderad klinisk dos av risankizumab i upp till 28 veckor i de kliniska studierna av psoriasisartrit, upptäcktes behandlingsutlösta antikroppar mot läkemedlet och neutraliserande antikroppar hos 12,1 % (79/652) respektive 0 % (0/652) av de utvärderade patienterna. Antikroppar mot risankizumab påverkade inte klinisk respons eller säkerhet vid psoriasisartrit.
Psoriasisartrit
Den övergripande säkerhetsprofilen hos patienter med psoriasisartrit som behandlades med risankizumab överensstämde med säkerhetsprofilen hos patienter med plackpsoriasis.
Äldre
Det finns begränsad säkerhetsinformation om behandling av personer ≥65 år.
I händelse av överdosering är rekommendationen att patienten övervakas med avseende på tecken eller symtom på biverkningar och att lämplig symtomatisk behandling sätts in omedelbart.
Plackpsoriasis
Skyrizi är avsett för behandling av måttlig till svår plackpsoriasis hos vuxna som behöver systemisk behandling.
Psoriasisartrit
Skyrizi som monoterapi eller i kombination med metotrexat (MTX) är avsett för behandling av aktiv psoriasisartrit hos vuxna med otillräckligt behandlingssvar på eller intolerans mot ett eller flera sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARDs).
Detta läkemedel är avsett att användas under vägledning och överinseende av läkare med erfarenhet av diagnos och behandling av de sjukdomar som Skyrizi är avsett för.
Dosering
Den rekommenderade dosen är 150 mg som administreras via subkutan injektion vid vecka 0, vecka 4 och därefter var 12:e vecka (antingen som två injektioner med 75 mg förfylld spruta eller som en injektion med 150 mg förfylld injektionspenna eller förfylld spruta).
Behandlingsavbrott bör övervägas för patienter som inte har visat något svar efter 16 veckors behandling. Vissa patienter med plackpsoriasis, som till en början uppvisar ett partiellt svar på behandlingen, kan senare uppnå ytterligare förbättring med fortsatt behandling i mer än 16 veckor.
Missad dos
Om en dos missas ska dosen tas så snart som möjligt. Därefter ska doseringen återupptas enligt ordinarie schema.
Särskilda populationer
Äldre
Ingen dosjustering krävs (se avsnitt 5.2).
Det finns begränsad information om behandling av personer ≥ 65 år.
Nedsatt njur- eller leverfunktion
Inga särskilda studier har utförts för att utvärdera vilken effekt nedsatt lever- eller njurfunktion har på farmakokinetiken hos risankizumab. Dessa tillstånd förväntas generellt sett inte ha någon signifikant inverkan på farmakokinetiken hos monoklonala antikroppar och inga dosjusteringar anses vara nödvändiga (se avsnitt 5.2).
Pediatrisk population
Säkerhet och effekt för risankizumab hos barn och ungdomar i åldern 5 till yngre än 18 år har inte fastställts. Inga data finns tillgängliga.
Det finns ingen relevant användning av risankizumab hos barn yngre än 6 år för indikationen måttlig till svår plackpsoriasis eller hos barn yngre än 5 år för indikationen psoriasisartrit.
Överviktiga patienter
Ingen dosjustering krävs (se avsnitt 5.2).
Administreringssätt
Skyrizi administreras via subkutan injektion.
Injektionen ska ges i låret eller buken. Patienter ska inte injicera i områden där huden är öm, har blåmärken, är erytematös, har förhårdnader eller påverkad av psoriasis.
Patienter kan själva injicera Skyrizi efter att ha tränats i subkutan injektionsteknik. Patienter ska instrueras att läsa de ”Instruktioner för användning” som följer med bipacksedeln före administrering.
Administrering av Skyrizi på utsidan av överarmen får bara utföras av sjukvårdspersonal eller vårdgivare.
Skyrizi 75 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
Två förfyllda sprutor ska injiceras för hela dosen om 150 mg. Dessa två injektioner ska ges på olika anatomiska platser.
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.
Kliniskt betydelsefulla aktiva infektioner (t.ex. aktiv tuberkulos, se avsnitt 4.4).
Spårbarhet
För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras.
Infektioner
Risankizumab kan öka risken för infektion.
För patienter med kronisk infektion, återkommande infektioner eller kända riskfaktorer för infektion, bör risankizumab användas med försiktighet. Behandling med risankizumab bör inte påbörjas hos patienter med klinisk betydelsefull aktiv infektion förrän infektionen gått över eller behandlats på lämpligt sätt.
Patienter som behandlas med risankizumab ska instrueras att söka medicinsk rådgivning om tecken eller symtom på kliniskt betydelsefull kronisk eller akut infektion uppstår. Om en patient utvecklar en sådan infektion eller inte svarar på insatt standardbehandling för infektionen ska patienten övervakas noga och risankizumab ska inte administreras förrän infektionen har gått över.
Tuberkulos
Innan behandling med risankizumab påbörjas bör patienterna undersökas med avseende på tuberkulosinfektion (TB). Patienter som får risankizumab bör övervakas avseende tecken och symtom på aktiv TB. Behandling mot TB bör övervägas innan behandling med risankizumab påbörjas hos patienter med anamnes på latent eller aktiv TB för vilka en adekvat behandlingskur inte kan bekräftas.
Immuniseringar
Överväg att slutföra alla lämpliga vaccinationer enligt aktuella riktlinjer för vaccinering innan behandling med risankizumab påbörjas. Om en patient har blivit vaccinerad med levande viralt eller bakteriellt vaccin är rekommendationen att vänta minst 4 veckor innan behandling med risankizumab påbörjas. Patienter som behandlas med risankizumab bör inte få levande vaccin under pågående behandling och i minst 21 veckor efter avslutad behandling (se avsnitt 5.2).
Överkänslighet
Allvarliga överkänslighetsreaktioner, inklusive anafylaxi, har rapporterats vid användning av risankizumab (se avsnitt 4.8). Om en allvarlig överkänslighetsreaktion inträffar ska administreringen av risankizumab omedelbart avbrytas och lämplig behandling påbörjas.
Hjälpämnen med känd effekt
Skyrizi 150 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna eller förfylld spruta
Polysorbat
Detta läkemedel innehåller 0,2 mg polysorbat 20 per 150 mg dos. Polysorbater kan orsaka allergiska reaktioner.
Natrium
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per förfylld injektionspenna eller förfylld spruta, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.
Skyrizi 75 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
Polysorbat
Detta läkemedel innehåller 0,34 mg polysorbat 20 per 150 mg dos. Polysorbater kan orsaka allergiska reaktioner.
Sorbitol
Detta läkemedel innehåller 68,0 mg sorbitol per 150 mg dos.
Den additiva effekten av samtidigt administrerade läkemedel som innehåller sorbitol (eller fruktos) och födointag som innehåller sorbitol (eller fruktos) ska beaktas.
Natrium
Detta läkemedel innehåll mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per 150 mg dos, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.
Risankizumab förväntas inte genomgå metabolism med hjälp av leverenzymer eller renal eliminering. Inga interaktioner förväntas mellan risankizumab och inhibitorer, inducerare eller substrat till läkemedelsmetaboliserande enzymer och ingen dosjustering behövs (se avsnitt 5.2).
Samtidig immunsuppressiv behandling eller ljusbehandling
Säkerhet och effekt för risankizumab i kombination med immunsuppressiva läkemedel, inklusive biologiska läkemedel eller ljusbehandling, har inte utvärderats.
Fertila kvinnor
Fertila kvinnor ska använda en effektiv preventivmetod under pågående behandling och i minst 21 veckor efter avslutad behandling.
Graviditet
Det finns ingen eller begränsad mängd data (färre än 300 graviditeter) från användning av risankizumab hos gravida kvinnor. Djurstudier tyder inte på direkta eller indirekta reproduktionstoxikologiska effekter. Som en försiktighetsåtgärd bör man undvika användning av risankizumab under graviditet.
Amning
Det är okänt om risankizumab utsöndras i bröstmjölk. Det är dock känt att humant IgG utsöndras i bröstmjölk under de första dagarna efter födseln, vilket sjunker till låga koncentrationer kort därefter. En risk för det ammande spädbarnet kan därför inte uteslutas under denna korta period. Ett beslut måste tas huruvida man ska avbryta/avstå från behandling med risankizumab efter att man tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandlingen med risankizumab för kvinnan.
Fertilitet
Effekten av risankizumab på fertiliteten hos människa har inte utvärderats. Djurstudier visar inga direkta eller indirekta skadliga effekter avseende fertilitet.
Risankizumab har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.
Sammanfattning av säkerhetsprofilen
De vanligast rapporterade biverkningarna var övre luftvägsinfektioner (13,0 % vid psoriasis).
Biverkningstabell
Biverkningar för risankizumab från kliniska studier (tabell 1) är listade enligt MedDRA-organsystemklass och är baserade på följande konvention: mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta (<1/10 000) och ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data). Inom varje frekvensgrupp anges biverkningarna i fallande allvarlighetsgrad.
Tabell 1: Biverkningstabell
Beskrivning av utvalda biverkningar
Infektioner
Infektionsfrekvensen var 75,5 händelser per 100 patientår i det kliniska studieprogrammet för psoriasis och 43,0 händelser per 100 patientår i det kliniska studieprogrammet för psoriasisartrit, inklusive långtidsexponering för risankizumab. Majoriteten av fallen var icke-allvarliga och milda till måttliga i svårighetsgrad och ledde inte till utsättning av risankizumab. Frekvensen av allvarliga infektioner var 1,7 händelser per 100 patientår i psoriasisstudierna och 2,6 händelser per 100 patientår i psoriasisartritstudierna (se avsnitt 4.4).
Immunogenicitet
Hos patienter behandlade med rekommenderad klinisk dos av risankizumab i upp till 52 veckor i de kliniska psoriasisstudierna upptäcktes behandlingsutlösta antikroppar mot läkemedlet och neutraliserande antikroppar hos 24 % (263/1 079) respektive 14 % (150/1 079) av de utvärderade patienterna. För patienter som exponerades för långtidsbehandling med risankizumab i förlängningsstudien var den observerade immunogenicitetsprofilen upp till 204 veckors behandling, jämförbar med de första 52 veckorna av behandlingen.
För de flesta patienterna med psoriasis förknippades förekomsten av antikroppar mot risankizumab inklusive neutraliserande antikroppar inte med förändringar i klinisk respons eller säkerhet. Bland de få patienter (ungefär 1 %; 7/1 000 vid vecka 16 och 6/598 vid vecka 52) med hög antikroppstiter (>128), verkade det kliniska svaret vara reducerat. Förekomsten av reaktioner vid injektionsstället är numeriskt högre i grupperna som är positiva för antikroppar mot läkemedlet jämfört med grupperna som är negativa för antikroppar mot läkemedlet på kort sikt (16 veckor: 2,7 % mot 1,3 %) och vid behandling på lång sikt (52 veckor: 5,0 % mot 3,3 %). Reaktionerna vid injektionsstället var alla milda till måttliga i svårighetsgrad, ingen var allvarlig och ingen ledde till utsättning av risankizumab.
Hos patienter behandlade med rekommenderad klinisk dos av risankizumab i upp till 28 veckor i de kliniska studierna av psoriasisartrit, upptäcktes behandlingsutlösta antikroppar mot läkemedlet och neutraliserande antikroppar hos 12,1 % (79/652) respektive 0 % (0/652) av de utvärderade patienterna. Antikroppar mot risankizumab påverkade inte klinisk respons eller säkerhet vid psoriasisartrit.
Psoriasisartrit
Den övergripande säkerhetsprofilen hos patienter med psoriasisartrit som behandlades med risankizumab överensstämde med säkerhetsprofilen hos patienter med plackpsoriasis.
Äldre
Det finns begränsad säkerhetsinformation om behandling av personer ≥65 år.
Rapportering av misstänkta biverkningar
I händelse av överdosering är rekommendationen att patienten övervakas med avseende på tecken eller symtom på biverkningar och att lämplig symtomatisk behandling sätts in omedelbart.
Klinisk effekt och säkerhet
Plackpsoriasis
Effekt och säkerhet för risankizumab utvärderades hos 2 109 patienter med måttlig till svår plackpsoriasis i fyra randomiserade, dubbelblinda multicenterstudier (ULTIMMA-1, ULTIMMA-2, IMMHANCE och IMMVENT). De patienter som deltog var 18 år och äldre med plackpsoriasis som täckte ≥10 % av kroppsytan (Body Surface Area, BSA), ett sPGA-värde (static Physician Global Assessment) på ≥3 i den övergripande bedömningen (tjocklek/induration av plack, erytem och fjällning) av psoriasis på en skala med svårighetsgrad 0 till 4, ett PASI-värde (Psoriasis Area and Severity Index) på ≥12 och var kandidater för systemisk behandling eller ljusbehandling.
Totalt sett hade patienterna ett medianvärde för PASI vid baslinjen på 17,8, ett medianvärde för BSA på 20,0 % och ett medianvärde för DLQI vid baslinjen på 13,0. 19,3 % av patienterna hade ett sPGA-värde av ”svår psoriasis” vid baslinjen och 80,7 % av patienterna hade ”måttlig psoriasis” vid baslinjen. Totalt hade 9,8 % av studiepatienterna anamnes på en diagnosticerad psoriasisartrit.
I alla studier var 30,9 % av patienterna naiva för någon form av systemisk behandling (inklusive icke-biologisk och biologisk), 38,1 % hade tidigare fått fototerapi eller fotokemoterapi, 48,3 % hade tidigare fått icke-biologisk systemisk behandling, 42,1 % hade tidigare fått biologisk behandling och 23,7 % hade fått minst ett anti-TNF-alfa-läkemedel för behandling av psoriasis. Patienter som slutförde dessa studier och andra fas 2/3 studier hade möjlighet att ingå i en öppen förlängningsstudie, LIMMITLESS.
ULTIMMA-1 och ULTIMMA-2
I ULTIMMA-1 och ULTIMMA-2 deltog 997 patienter (598 randomiserade till risankizumab 150 mg, 199 till ustekinumab 45 mg eller 90 mg [utifrån vikt vid baslinjen] och 200 till placebo). Patienterna fick behandling vid vecka 0, vecka 4 och därefter var 12:e vecka. De två co-primära effektmåtten i ULTIMMA-1 och ULTIMMA-2 var andelen patienter som uppnådde 1) PASI 90-respons och 2) sPGA-värde utläkt eller nästan utläkt (sPGA 0 eller 1) vid vecka 16 jämfört med placebo. Resultaten för de co-primära effektmåtten presenteras i tabell 2 och figur 1.
Tabell 2: Effekt- och livskvalitetsresultat hos vuxna med plackpsoriasis i ULTIMMA‑1 och ULTIMMA‑2
Figur 1: Genomsnittlig procentuell förändring från baslinjen för PASI över tid i ULTIMMA-1 och ULTIMMA-2
RZB = risankizumab
UST = ustekinumab
PBO = placebo
p< 0,001 vid varje tidpunkt
Undersökning av olika subgrupper som ålder, kön, etnicitet, kroppsvikt ≤130 kg, PASI-värde vid baslinjen, samtidig psoriasisartrit, tidigare icke-biologisk systemisk behandling, tidigare biologisk behandling och tidigare misslyckad biologisk behandling visade inga skillnader i respons på risankizumab.
Förbättringar observerades av psoriasis lokaliserade till hårbotten, naglar, handflator och fotsulor vid vecka 16 och vecka 52 hos patienter behandlade med risankizumab.
Tabell 3: Genomsnittlig förändring av NAPSI, PPASI och PSSI från baslinjen
Ångest och depression, mätt med självskattningsskalan HADS (Hospital Anxiety and Depression Scale), förbättrades i risankizumabgruppen vid vecka 16 jämfört med placebogruppen.
Upprätthållande av respons
I en integrerad analys av patienterna som hade PASI 100 vid vecka 16 med risankizumab i ULTIMMA-1 och ULTIMMA-2, bibehöll 79,8 % (206/258) samma respons vid vecka 52. För PASI 90-responders vid vecka 16 bibehöll 88,4 % (398/450) av patienterna samma respons vid vecka 52.
Av de patienter som fick risankizumab i ULTIMMA-1 och ULTIMMA-2 fortsatte 525 att få risankizumab var 12:e vecka i LIMMITLESS. Av dessa slutförde 376 patienter (71,6 %) ytterligare 252 veckors öppen behandling. De förbättringar som uppnåtts med risankizumab vid vecka 52, andelen PASI 90 responders och sPGA-värde utläkt eller nästan utläkt, bibehölls till och med vecka 304 för de patienter som kvarstod i studien.
Av de patienter som fick ustekinumab i ULTIMMA-1 och ULTIMMA-2 fick 172 risankizumab var 12:e vecka i LIMMITLESS. Av dessa slutförde 116 (67,4 %) studien, inklusive 252 veckors öppen behandling med risankizumab och uppföljning i slutet av studien. Av de patienter som kvarstod i studien ökade andelen som uppnådde PASI 90 och sPGA-värde utläkt eller nästan utläkt från vecka 52 till och med vecka 76 och bibehölls därefter till och med vecka 304.
Figur 2 och 3 visar andelen som uppnådde PASI 90 respektive sPGA-värde utläkt eller nästan utläkt hos patienter som slutförde 252 veckors öppen behandling i LIMMITLESS.
Figur 2: Procentandel patienter som uppnådde PASI 90-respons (OC) i LIMMITLESS
Figur 3:Procentandel patienter som uppnådde sPGA-värde utläkt eller nästan utläkt per besök (OC) i LIMMITLESS
Förbättringarna på Dermatology Life Quality Index (DLQI 0 eller 1) bibehölls hos patienter som fick kontinuerlig behandling med risankizumab till och med vecka 304 i den öppna förlängningsstudien LIMMITLESS.
Säkerhetsprofilen för risankizumab mer än 5 års exponering överensstämde med profilen som observerades i upp till 16 veckor.
IMMHANCE
I IMMHANCE deltog 507 patienter (407 randomiserade till risankizumab 150 mg och 100 till placebo). Patienterna fick behandling vid vecka 0, vecka 4 och därefter var 12:e vecka. Patienter som ursprungligen fick risankizumab och som hade sPGA utläkt eller nästan utläkt vid vecka 28 randomiserades på nytt till att fortsätta med risankizumab var 12:e vecka till och med vecka 88 (med uppföljning 16 veckor efter den sista dosen risankizumab) eller få behandlingen utsatt.
Vid vecka 16 var risankizumab överlägsen placebo gällande de co-primära effektmåtten sPGA utläkt eller nästan utläkt (83,5 % risankizumab jämfört med 7,0 % placebo) och PASI 90 (73,2 % risankizumab jämfört med 2,0 % placebo).
Av de 31 patienter i IMMHANCE-studien med latent tuberkulos (TB) som inte fick profylax under studien var det ingen som utvecklade aktiv TB under den genomsnittliga uppföljningen på 55 veckor av risankizumab.
Bland patienter med sPGA utläkt eller nästan utläkt vid vecka 28 i IMMHANCE hade 81,1 % (90/111) av de som återrandomiserats till fortsatt behandling med risankizumab kvar samma resultat vid vecka 104 jämfört med 7,1 % (16/225) av de som återrandomiserats till att risankizumab skulle sättas ut. Av dessa patienter, uppnådde 63,1 % (70/111) av de som återrandomiserats till fortsatt behandling med risankizumab ett sPGA av utläkt respons vid vecka 104 jämfört med 2,2 % (5/225) av de som återrandomiserats till att risankizumab skulle sättas ut.
Bland patienter som nådde sPGA utläkt eller nästan utläkt vid vecka 28 och fick återfall till ett sPGA-värde av måttlig eller svår psoriasis till följd av utsättande av risankizumab, återfick 83,7 % (128/153) ett sPGA-värde av utläkt eller nästan utläkt efter 16 veckors återinsättning. Uteblivna sPGA-värden av utläkt och nästan utläkt observerades så tidigt som 12 veckor efter en missad dos. Av de patienter som återrandomiserats till att behandlingen skulle sättas ut fick 80,9 % (182/225) återfall och mediantiden till återfall var 295 dagar. Inga karakteristika identifierades för att förutsäga tiden till utebliven respons eller sannolikheten för att återfå respons på den individuella patientnivån.
IMMVENT
I IMMVENT deltog 605 patienter (301 randomiserade till risankizumab och 304 till adalimumab). Patienter randomiserade till risankizumab fick 150 mg behandling vid vecka 0, vecka 4 och därefter var 12:e vecka. Patienter randomiserade till adalimumab fick 80 mg vecka 0, 40 mg vecka 1 och 40 mg varannan vecka till och med vecka 15. Från vecka 16 fick adalimumab-patienter fortsätta eller byta behandling beroende på uppnådd effekt:
<PASI 50 fick byta till risankizumab
PASI 50 till <PASI 90 blev återrandomiserade till att antingen fortsätta med adalimumab eller byta till risankizumab
PASI 90 fortsatte med adalimumab
Resultat presenteras i tabell 4.
Tabell 4: Effekt- och livskvalitetsresultat vid vecka 16 hos vuxna med plackpsoriasis i IMMVENT
För patienter med adalimumab som hade PASI 50 till <PASI 90 vid vecka 16 och som återrandomiserades, observerades skillnader i effektsvar för PASI 90 4 veckor efter återrandomiseringen mellan de som bytt till risankizumab och de som fortsatt med adalimumab (49,1 % respektive 26,8 %).
Resultat 28 veckor efter återrandomisering presenteras i tabell 5 och figur 4.
Tabell 5: Effektresultat 28 veckor efter återrandomiseringen i IMMVENT
Figur 4: PASI 90 över tid efter återrandomisering i IMMVENT
ADA/ADA: Patienter randomiserade till adalimumab och återrandomiserade till att fortsätta med adalimumab
ADA/RZB: Patienter randomiserade till adalimumab och återrandomiserade till att byta till risankizumab
p<0,05 vid vecka 4 och p<0,001 vid varje tidpunkt med start vid vecka 8
Hos de 270 patienter som bytte från adalimumab till risankizumab utan en washout-period var säkerhetsprofilen för risankizumab liknande den hos patienter som började med risankizumab efter en washout-period från eventuella tidigare systemiska behandlingar.
Plackpsoriasis lokaliserad i hårbotten eller genitala delar
Effekt och säkerhet för risankizumab bedömdes i en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad multicenterstudie (UNLIMMITED). Patienterna som deltog var 18 år och äldre med måttlig till svår psoriasis i hårbotten (UNLIMMITED-S), definierad som ett PSSI-värde (Psoriasis Scalp Severity Index) på ≥ 12, ett IGA-värde (Investigator Global Assessment) på ≥ 3 och som täckte ≥ 30 % av hårbotten, eller måttlig till svår genital psoriasis (UNLIMMITED-G), definierad som sPGA-G (static Physician’s Global Assessment of Genitalia) ≥ 3 vid baslinjen. Alla patienter hade BSA ≥ 1 % och PGA ≥ 3 vid baslinjen.
I UNLIMMITED randomiserades patienterna till att få antingen risankizumab 150 mg eller placebo subkutant vecka 0 och 4. Från och med vecka 16 fick alla patienter risankizumab 150 mg var 12:e vecka fram till den sista dosen vecka 40.
Psoriasis i hårbotten (UNLIMMITED-S)
I UNLIMMITED-S deltog 105 patienter. BSA vid baslinjen var ≥ 10 % för 61,9 % av patienterna och < 10 % för 38,1% av patienterna. Genomsnittlig BSA vid baslinjen var 16,8 %. Vid baslinjen hade 76,2 % av patienterna sPGA = 3 och 23,8 % hade sPGA = 4.
Vid baslinjen var 54,3 % av patienterna naiva för någon form av systemisk behandling (inklusive icke-biologisk och biologisk), 0 % hade tidigare fått ljusbehandling, 15,2 % hade tidigare fått icke-biologisk systemisk behandling och 37,1 % hade tidigare fått biologisk behandling.
Resultaten för de primära och de viktigaste sekundära effektmåtten presenteras i tabell 6.
Tabell 6. Effektresultat hos vuxna med psoriasis i hårbotten i UNLIMMITED-S vid vecka 16
En större andel patienter som behandlades med risankizumab uppnådde en IGA-poäng för hårbotten på 0 vecka 16 jämfört med placebo (41,2 % respektive 11,1 %).
Respons på NRS-skalan (Scalp Itch Numeric rating scale), definierad som ≥ 4 poängs förbättring (minskning) från baslinjen på NRS-skalan för klåda hos patienter med poäng ≥ 4 vid baslinjen uppnåddes hos ett större antal patienter som behandlats med risankizumab vecka 16 jämfört med de som fått placebo (50,0 % respektive 11,1%).
En större andel patienter som behandlades med risankizumab uppnådde en DLQI-poäng på 0 eller 1 (ingen effekt på hälsorelaterad livskvalitet) vecka 16 jämfört med placebo (47,1 % respektive 11,1 %).
Genital psoriasis (UNLIMMITED-G)
I UNLIMMITED-G deltog 109 patienter. BSA vid baslinjen var ≥ 10 % för 63,3 % av patienterna och < 10 % för 36,7 % av patienterna. Genomsnittlig BSA vid baslinjen var 17,2 %. Vid baslinjen hade 80,7 % av patienterna sPGA = 3 och 19,3 % hade sPGA = 4.
Vid baslinjen var 61,5 % av patienterna naiva för någon form av systemisk behandling (inklusive icke-biologisk och biologisk), 2,8 % hade tidigare fått ljusbehandling, 16,5 % hade tidigare fått icke-biologisk systemisk behandling och 25,7 % hade tidigare fått biologisk behandling.
Resultaten för de viktigaste sekundära effektmåtten presenteras i tabell 7.
Tabell 7. Effektresultat hos vuxna med genital psoriasis i UNLIMMITED-S vid vecka 16
Patienter behandlande med risankizumab uppnådde större minskning av psoriasissymtomens allvarlighetsgrad i det genitala området (klåda, smärta, obehag, sveda, brännande känsla, rodnad, fjällning och sprickor) från baslinjen mätt med GPSS vecka 16 jämfört med placebo. Förändringen från baslinjen i GPSS-totalpoäng vecka 16 var -26,5 med risankizumab och -1,0 med placebo.
En större andel patienter som behandlades med risankizumab jämfört med placebo uppnådde minst 2-poängs minskning av PatGA-Genital (Patient’s Global Assessment of Genital Psoriasis), av patienter med en poäng på ≥ 2 vid baslinjen ≥ (71,7 % respektive 22,9 %).
Säkerhetsprofilen för risankizumab i studierna UNLIMMITED-S och UNLIMMITED-G överensstämde med säkerhetsprofilen som observerats i de tidigare studierna hos patienter med plackpsoriasis.
Psoriasisartrit
Hos vuxna med aktiv psoriasisartrit (PsA) ledde behandling med risankizumab till förbättring i tecken och symtom, fysisk funktion, hälsorelaterad livskvalitet samt andelen patienter med icke-radiografisk progression.
Säkerheten och effekten av risankizumab utvärderade hos 1407 patienter med aktiv PsA i två randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade studier (964 i KEEPSAKE1 och 443 i KEEPSAKE2).
Patienterna i dessa studier hade haft diagnosen PsA i 6 månader eller längre baserat på klassificeringskriterierna för psoriasisartrit (CASPAR), vid baslinjen hade de haft PsA i 4,9 år i median, de hade ≥ 5 ömma leder och ≥ 5 svullna leder samt aktiv plackpsoriasis eller nagelpsoriasis vid baslinjen. 55,9 % av patienterna hade ≥3 % BSA med aktiv plackpsoriasis. 63,4 % av patienterna hade entesit och 27,9 % av patienterna hade daktylit. I KEEPSAKE1, där nagelpsoriasis undersöktes närmare, hade 67,3 % nagelpsoriasis.
I båda studierna randomiserades patienterna till behandling med risankizumab 150 mg eller placebo vid vecka 0, 4 och 16. Från och med vecka 28 fick alla patienter risankizumab var 12:e vecka.
Alla patienter i KEEPSAKE1 hade tidigare svarat otillräckligt på, eller uppvisat intolerans mot, icke-biologisk DMARD-behandling och de var naiva för biologisk behandling. I KEEPSAKE2 hade 53,5 % av patienterna svarat otillräckligt på eller uppvisat intolerans mot tidigare icke-biologisk DMARD-behandling och 46,5 % patienterna hade tidigare svarat otillräckligt på eller uppvisat intolerans mot biologisk behandling.
I båda studierna fick 59,6 % av patienterna samtidig behandling med metotrexat (MTX), 11,6 % fick samtidig behandling med en annan icke-biologisk DMARD och 28,9 % fick risankizumab som monoterapi.
Klinisk respons
Behandling med risankizumab resulterade i signifikanta förbättringar i mått på sjukdomsaktivitet jämfört med placebo vid vecka 24. I båda studierna var det primära effektmåttet andelen patienter som uppnådde ACR20 (American College of Rheumatology) vid vecka 24. De viktigaste effektmåtten visas i tabell 8.
Tabell 8. Effektmått i studierna KEEPSAKE1 och KEEPSAKE2
Respons över tid
I KEEPSAKE1 sågs en större andel patienter med ACR20-respons i risankizumab-gruppen jämfört med placebo så tidigt som vid vecka 4 (25,7 %) och skillnaden var bibehållen vid vecka 24 (figur 5).
Figur 5. Procent patienter som uppnådde ACR20 i studien KEEPSAKE1 till och med vecka 24
En större andel patienter uppnådde ACR20 med risankizumab jämfört med placebo så tidigt som vecka 4 hos 19,6 % av patienterna i KEEPSAKE2.
De behandlingssvar som observerades i grupperna som fick risankizumab påverkades inte av samtidig behandling med icke-biologiska DMARD:s, antal tidigare behandlingar med icke-biologiska DMARD:s, ålder, kön, etnicitet och BMI. I KEEPSAKE2 sågs behandlingssvar oavsett om patienten fått tidigare biologisk behandling eller inte.
Säkerhetsprofilen för behandling med risankizumab i upp till 52 veckor var jämförbar med den för behandling i upp till 24 veckor.
I båda studierna var andelen som uppnådde modifierad PsA Response Criteria (PsARC) vid vecka 24 större hos de patienter som fick risankizumab jämfört med placebo. De patienter som fick risankizumab uppvisade dessutom en större förbättring i Disease Activity Score (28 leder) mätt med CRP (DAS28-CRP) jämfört med placebo vid vecka 24. Bibehållna förbättringar i PsARC och DAS28-CRP sågs vid vecka 52.
Behandling med risankizumab gav förbättringar i enskilda ACR-komponenter, Health Assessment Questionnaire-Disability Index (HAQ-DI), bedömning av smärta och high-sensitivity C-reactive protein (hsCRP) jämfört med placebo.
Behandling med risankizumab gav statistiskt signifikanta förbättringar av psoriasis på huden hos patienter med PsA.
Behandling med risankizumab gav statistiskt signifikanta förbättringar i modifierad Nail Psoriasis Severity Index (mNAPSI) samt bättre utfall i fempoängskalan Physician’s Global Assessment of Fingernail Psoriasis (PGA-F) hos patienter med nagelpsoriasis vid baslinjen (67,3 %) i KEEPSAKE1. Bibehållen förbättring sågs vid vecka 52 (se tabell 9).
Tabell 9. Effekt på nagelpsoriasis i KEEPSAKE1
Radiografisk respons
I KEEPSAKE1 bedömdes hämning av progression av strukturella skador radiografiskt genom att använda modifierat Total Sharp Score (mTSS) vid vecka 24 jämfört med baslinjen. Poängen för mTSS anpassades till PsA genom tillägg av distala interfalangealleder (DIP) i händerna. Vid vecka 24 var medelvärdet för progression av strukturell skada med risankizumab (medelvärde mTSS: 0,23) jämfört med placebo (medelvärde mTSS: 0,32) inte statistiskt signifikant. Vid vecka 24 var andelen patienter utan radiografisk progression (definierad som förändring i mTSS ≤0 jämfört med baslinjen) högre med risankizumab (92,4 %) jämfört med placebo (87,7 %). Bibehållen respons sågs vid vecka 52.
Fysisk funktion och hälsorelaterad livskvalitet
I båda studierna sågs statistiskt signifikanta förbättringar i fysisk funktion jämfört med baslinjen mätt med HAQ-DI vid vecka 24 (KEEPSAKE1 (-0,31) jämfört med placebo (-0,11) (p ≤ 0,001)), (KEEPSAKE2 (-0,22) jämfört med placebo (-0,05) (p ≤ 0,001)). Vid vecka 24 hade en större andel patienter i risankizumab-gruppen jämfört med placebo uppnått en kliniskt betydande reduktion med minst 0,35 HAQ-DI poäng från baslinjen. Förbättringen i fysisk funktion var bibehållen vid vecka 52.
I båda studierna uppvisade patienterna som behandlades med risankizumab signifikanta förbättringar i SF-36 V2 physical component summary samt FACIT‑Fatigue vid vecka 24 jämfört med placebo. Förbättringarna var bibehållna vid vecka 52.
Vid baslinjen rapporterades psoriasisspondylit hos 19,6 % (7,9 % diagnostiserades med röntgen eller MR) av patienterna i KEEPSAKE1 och hos 19,6 % (5 % diagnostiserades med röntgen eller MR) av patienterna i KEEPSAKE2. Hos de patienter med kliniskt fastställd psoriasisspondylit som behandlades med risankizumab sågs förbättringar från baslinjen, uppmätt med Bath Ankylosing Spondylitis Disease Activity Index (BASDAI), jämfört med placebo vid vecka 24. Förbättringarna var bibehållna vid vecka 52. Det går inte att visa på effekt av risankizumab hos patienter med spondylitliknande psoriasisartropati, bekräftad med röntgen eller MR, på grund av att antalet studerade patienter var för lågt.
Pediatrisk population
Europeiska läkemedelsmyndigheten har senarelagt kravet på att skicka in studieresultat för Skyrizi för en eller flera grupper av den pediatriska populationen för behandling av plackpsoriasis och psoriasisartrit (information om pediatrisk användning finns i avsnitt 4.2).
Liknande farmakokinetik för risankizumab sågs hos patienter med plackpsoriasis och patienter med psoriasisartrit.
Absorption
Risankizumab uppvisade linjär farmakokinetik med dosproportionell exponeringsökning för dosintervallen 18 till 300 mg och 0,25 till 1 mg/kg administrerat subkutant, och 200 till 1 200 mg och 0,01 till 5 mg/kg administrerat intravenöst.
Vid subkutan dosering av risankizumab uppnåddes maximala plasmakoncentrationer efter 3-14 dagar med en uppskattad absolut biotillgänglighet på 89 %. Vid dosering med 150 mg vid vecka 0, vecka 4 och därefter var 12:e vecka uppskattas den maximala steady-state-koncentrationen och dalvärdeskoncentrationen i plasma till 12 respektive 2 µg/ml.
Bioekvivalens påvisades mellan en enstaka 150 mg injektion av risankizumab och två 75 mg injektioner av risankizumab i förfylld spruta. Bioekvivalens påvisades även mellan risankizumab 150 mg förfylld spruta och förfylld injektionspenna.
Distribution
Den genomsnittliga (±standardavvikelse) steady-state-distributionsvolymen (Vss) för risankizumab var 11,4 (±2,7) liter i fas 3-studier hos patienter med psoriasis, vilket tyder på att distributionen av risankizumab huvudsakligen är begränsad till de vaskulära och interstitiella utrymmena.
Metabolism
Terapeutiska monoklonala antikroppar av typen IgG bryts vanligen ned till små peptider och aminosyror via katabola vägar på samma sätt som endogent IgG. Risankizumab förväntas inte metaboliseras av cytokrom P450-enzymer.
Eliminering
Genomsnittlig (±standardavvikelse) systemisk clearance (CL) för risankizumab var 0,3 (±0,1) l/dag i fas 3-studier hos patienter med psoriasis. Den genomsnittliga terminala elimineringshalveringstiden för risankizumab varierade mellan 28 och 29 dagar i fas 3-studier hos patienter med psoriasis.
Som en monoklonal antikropp av typen IgG1 förväntas inte risankizumab filtreras via glomerulär filtrering i njurarna eller utsöndras som en intakt molekyl i urinen.
Linjäritet/icke-linjäritet
Risankizumab uppvisade linjär farmakokinetik med ungefärliga dosproportionella ökningar i systemisk exponering (Cmax och AUC) för det utvärderade dosintervallet på 18 till 300 mg och 0,25 till 1 mg/kg efter subkutan administrering till friska individer eller psoriasispatienter.
Interaktioner
En interaktionsstudie genomfördes på patienter med plackpsoriasis för att bedöma effekten av upprepad administrering av risankizumab på farmakokinetiken hos cytokrom P450-känsliga probsubstrat. Exponeringen av koffein (CYP1A2-substrat), warfarin (CYP2C9-substrat), omeprazol (CYP2C19-substrat), metoprolol (CYP2D6-substrat) och midazolam (CYP3A4-substrat) efter behandling med risankizumab var jämförbar med exponering före behandling med risankizumab, vilket indikerar att det inte finns några kliniskt betydelsefulla interaktioner av dessa enzymer.
Populationsfarmakokinetiska analyser visade att risankizumabexponering inte påverkades av annan samtidig behandling som vissa patienter med plackpsoriasis eller psoriasisartrit använde under de kliniska studierna.
Särskilda populationer
Pediatrisk population
Farmakokinetiken för risankizumab hos pediatriska individer har inte fastställts.
Äldre
Av de 2234 patienter med plackpsoriasis som exponerades för risankizumab var 243 patienter 65 år eller äldre och 24 patienter var 75 år eller äldre. Av de 1542 patienterna med psoriasisartrit som exponerades för risankizumab var 246 patienter 65 år eller äldre och 34 patienter var 75 år eller äldre. Inga generella skillnader observerades i risankizumabexponering mellan äldre och yngre patienter som fick risankizumab.
Patienter med nedsatt njur- eller leverfunktion
Inga specifika studier har genomförts för att fastställa effekten av nedsatt njur- eller leverfunktion på farmakokinetiken för risankizumab. Baserat på populationsfarmakokinetiska analyser hade kreatininnivåer i serum, kreatininclearance eller leverfunktionsmarkörer (ASAT/ALAT/bilirubin) ingen betydelsefull påverkan på risankizumabs clearance hos patienter med plackpsoriasis eller psoriasisartrit.
Som en monoklonal antikropp av typen IgG1 elimineras risankizumab huvudsakligen via intracellulär katabolism och förväntas inte genomgå metabolism via cytokrom P450-leverenzymer eller renal eliminering.
Kroppsvikt
Clearance och distributionsvolym för risankizumab ökar när kroppsvikten ökar vilket kan leda till minskad effekt hos patienter med hög kroppsvikt (>130 kg). Denna observation är dock baserad på ett begränsat antal patienter. Ingen dosjustering med hänsyn till kroppsvikt rekommenderas för närvarande.
Kön eller etnicitet
Clearance för risankizumab påverkades inte signifikant av kön eller etnicitet hos vuxna patienter med plackpsoriasis eller psoriasisartrit. Inga kliniskt betydelsefulla skillnader i risankizumabexponering observerades hos kinesiska eller japanska patienter jämfört med kaukasiska patienter i en klinisk farmakokinetisk studie hos friska frivilliga.
Gängse studier avseende allmäntoxicitet inklusive utvärderingar av säkerhetsfarmakologi, och en förstärkt pre- och postnatal utvecklingstoxicitetsstudie hos cynomolgusapor vid doser på upp till 50 mg/kg/vecka (vilket ger exponeringar på ca 70 gånger den kliniska exponeringen vid maximal rekommenderad human dos [MRHD]) visade inte på några särskilda risker tänkbara för människa.
Mutagenicitets- och karcinogenicitetsstudier har inte utförts med risankizumab. I en 26 veckor lång kronisk toxikologistudie hos cynomolgusapor vid doser på upp till 50 mg/kg/vecka (ungefär 70 gånger den kliniska exponeringen vid MRHD) observerades inga preneoplastiska eller neoplastiska lesioner och inga ogynnsamma immunotoxiska eller kardiovaskulära effekter noterades.
Farmakoterapeutisk grupp: immunsuppressiva medel, interleukinhämmare, ATC-kod: L04AC18
Verkningsmekanism
Risankizumab är en humaniserad monoklonal antikropp av typen immunglobulin G1 (IgG1) som med hög affinitet binder selektivt till p19-subenheten på humant interleukin-23 (IL-23) cytokin, utan att binda till IL-12 och hämmar dess interaktion med IL-23 receptorkomplexet. IL-23 är ett cytokin som är inblandat i inflammatoriska reaktioner och immunsvar. Genom att blockera IL-23 från att binda till dess receptor hämmar risankizumab IL-23-beroende cellsignalering och frisättning av pro-inflammatoriska cytokiner.
Farmakodynamisk effekt
I en studie av psoriasispatienter nedreglerades genuttrycket i huden för de gener som är förknippade med IL-23/IL-17-axeln efter enkeldoser med risankizumab. Minskad epidermal tjocklek, infiltration av inflammatoriska celler och uttryck av sjukdomsmarkörer för psoriasis observerades också i psoriasislesioner.
I en studie av patienter med psoriasisartrit sågs en statistiskt signifikant samt kliniskt betydelsefull reduktion av biomarkörer associerade med IL-23 och IL-17, inklusive IL‑17A, IL‑17F och IL‑22 i serum vid vecka 24 jämfört med baslinjen efter subkutan behandling med 150 mg risankizumab vid vecka 0, vecka 4 och var 12:e vecka därefter.
Klinisk effekt och säkerhet
Plackpsoriasis
Effekt och säkerhet för risankizumab utvärderades hos 2 109 patienter med måttlig till svår plackpsoriasis i fyra randomiserade, dubbelblinda multicenterstudier (ULTIMMA-1, ULTIMMA-2, IMMHANCE och IMMVENT). De patienter som deltog var 18 år och äldre med plackpsoriasis som täckte ≥10 % av kroppsytan (Body Surface Area, BSA), ett sPGA-värde (static Physician Global Assessment) på ≥3 i den övergripande bedömningen (tjocklek/induration av plack, erytem och fjällning) av psoriasis på en skala med svårighetsgrad 0 till 4, ett PASI-värde (Psoriasis Area and Severity Index) på ≥12 och var kandidater för systemisk behandling eller ljusbehandling.
Totalt sett hade patienterna ett medianvärde för PASI vid baslinjen på 17,8, ett medianvärde för BSA på 20,0 % och ett medianvärde för DLQI vid baslinjen på 13,0. 19,3 % av patienterna hade ett sPGA-värde av ”svår psoriasis” vid baslinjen och 80,7 % av patienterna hade ”måttlig psoriasis” vid baslinjen. Totalt hade 9,8 % av studiepatienterna anamnes på en diagnosticerad psoriasisartrit.
I alla studier var 30,9 % av patienterna naiva för någon form av systemisk behandling (inklusive icke-biologisk och biologisk), 38,1 % hade tidigare fått fototerapi eller fotokemoterapi, 48,3 % hade tidigare fått icke-biologisk systemisk behandling, 42,1 % hade tidigare fått biologisk behandling och 23,7 % hade fått minst ett anti-TNF-alfa-läkemedel för behandling av psoriasis. Patienter som slutförde dessa studier och andra fas 2/3 studier hade möjlighet att ingå i en öppen förlängningsstudie, LIMMITLESS.
ULTIMMA-1 och ULTIMMA-2
I ULTIMMA-1 och ULTIMMA-2 deltog 997 patienter (598 randomiserade till risankizumab 150 mg, 199 till ustekinumab 45 mg eller 90 mg [utifrån vikt vid baslinjen] och 200 till placebo). Patienterna fick behandling vid vecka 0, vecka 4 och därefter var 12:e vecka. De två co-primära effektmåtten i ULTIMMA-1 och ULTIMMA-2 var andelen patienter som uppnådde 1) PASI 90-respons och 2) sPGA-värde utläkt eller nästan utläkt (sPGA 0 eller 1) vid vecka 16 jämfört med placebo. Resultaten för de co-primära effektmåtten presenteras i tabell 2 och figur 1.
Tabell 2: Effekt- och livskvalitetsresultat hos vuxna med plackpsoriasis i ULTIMMA‑1 och ULTIMMA‑2
Figur 1: Genomsnittlig procentuell förändring från baslinjen för PASI över tid i ULTIMMA-1 och ULTIMMA-2
RZB = risankizumab
UST = ustekinumab
PBO = placebo
p< 0,001 vid varje tidpunkt
Undersökning av olika subgrupper som ålder, kön, etnicitet, kroppsvikt ≤130 kg, PASI-värde vid baslinjen, samtidig psoriasisartrit, tidigare icke-biologisk systemisk behandling, tidigare biologisk behandling och tidigare misslyckad biologisk behandling visade inga skillnader i respons på risankizumab.
Förbättringar observerades av psoriasis lokaliserade till hårbotten, naglar, handflator och fotsulor vid vecka 16 och vecka 52 hos patienter behandlade med risankizumab.
Tabell 3: Genomsnittlig förändring av NAPSI, PPASI och PSSI från baslinjen
Ångest och depression, mätt med självskattningsskalan HADS (Hospital Anxiety and Depression Scale), förbättrades i risankizumabgruppen vid vecka 16 jämfört med placebogruppen.
Upprätthållande av respons
I en integrerad analys av patienterna som hade PASI 100 vid vecka 16 med risankizumab i ULTIMMA-1 och ULTIMMA-2, bibehöll 79,8 % (206/258) samma respons vid vecka 52. För PASI 90-responders vid vecka 16 bibehöll 88,4 % (398/450) av patienterna samma respons vid vecka 52.
Av de patienter som fick risankizumab i ULTIMMA-1 och ULTIMMA-2 fortsatte 525 att få risankizumab var 12:e vecka i LIMMITLESS. Av dessa slutförde 376 patienter (71,6 %) ytterligare 252 veckors öppen behandling. De förbättringar som uppnåtts med risankizumab vid vecka 52, andelen PASI 90 responders och sPGA-värde utläkt eller nästan utläkt, bibehölls till och med vecka 304 för de patienter som kvarstod i studien.
Av de patienter som fick ustekinumab i ULTIMMA-1 och ULTIMMA-2 fick 172 risankizumab var 12:e vecka i LIMMITLESS. Av dessa slutförde 116 (67,4 %) studien, inklusive 252 veckors öppen behandling med risankizumab och uppföljning i slutet av studien. Av de patienter som kvarstod i studien ökade andelen som uppnådde PASI 90 och sPGA-värde utläkt eller nästan utläkt från vecka 52 till och med vecka 76 och bibehölls därefter till och med vecka 304.
Figur 2 och 3 visar andelen som uppnådde PASI 90 respektive sPGA-värde utläkt eller nästan utläkt hos patienter som slutförde 252 veckors öppen behandling i LIMMITLESS.
Figur 2: Procentandel patienter som uppnådde PASI 90-respons (OC) i LIMMITLESS
Figur 3:Procentandel patienter som uppnådde sPGA-värde utläkt eller nästan utläkt per besök (OC) i LIMMITLESS
Förbättringarna på Dermatology Life Quality Index (DLQI 0 eller 1) bibehölls hos patienter som fick kontinuerlig behandling med risankizumab till och med vecka 304 i den öppna förlängningsstudien LIMMITLESS.
Säkerhetsprofilen för risankizumab mer än 5 års exponering överensstämde med profilen som observerades i upp till 16 veckor.
IMMHANCE
I IMMHANCE deltog 507 patienter (407 randomiserade till risankizumab 150 mg och 100 till placebo). Patienterna fick behandling vid vecka 0, vecka 4 och därefter var 12:e vecka. Patienter som ursprungligen fick risankizumab och som hade sPGA utläkt eller nästan utläkt vid vecka 28 randomiserades på nytt till att fortsätta med risankizumab var 12:e vecka till och med vecka 88 (med uppföljning 16 veckor efter den sista dosen risankizumab) eller få behandlingen utsatt.
Vid vecka 16 var risankizumab överlägsen placebo gällande de co-primära effektmåtten sPGA utläkt eller nästan utläkt (83,5 % risankizumab jämfört med 7,0 % placebo) och PASI 90 (73,2 % risankizumab jämfört med 2,0 % placebo).
Av de 31 patienter i IMMHANCE-studien med latent tuberkulos (TB) som inte fick profylax under studien var det ingen som utvecklade aktiv TB under den genomsnittliga uppföljningen på 55 veckor av risankizumab.
Bland patienter med sPGA utläkt eller nästan utläkt vid vecka 28 i IMMHANCE hade 81,1 % (90/111) av de som återrandomiserats till fortsatt behandling med risankizumab kvar samma resultat vid vecka 104 jämfört med 7,1 % (16/225) av de som återrandomiserats till att risankizumab skulle sättas ut. Av dessa patienter, uppnådde 63,1 % (70/111) av de som återrandomiserats till fortsatt behandling med risankizumab ett sPGA av utläkt respons vid vecka 104 jämfört med 2,2 % (5/225) av de som återrandomiserats till att risankizumab skulle sättas ut.
Bland patienter som nådde sPGA utläkt eller nästan utläkt vid vecka 28 och fick återfall till ett sPGA-värde av måttlig eller svår psoriasis till följd av utsättande av risankizumab, återfick 83,7 % (128/153) ett sPGA-värde av utläkt eller nästan utläkt efter 16 veckors återinsättning. Uteblivna sPGA-värden av utläkt och nästan utläkt observerades så tidigt som 12 veckor efter en missad dos. Av de patienter som återrandomiserats till att behandlingen skulle sättas ut fick 80,9 % (182/225) återfall och mediantiden till återfall var 295 dagar. Inga karakteristika identifierades för att förutsäga tiden till utebliven respons eller sannolikheten för att återfå respons på den individuella patientnivån.
IMMVENT
I IMMVENT deltog 605 patienter (301 randomiserade till risankizumab och 304 till adalimumab). Patienter randomiserade till risankizumab fick 150 mg behandling vid vecka 0, vecka 4 och därefter var 12:e vecka. Patienter randomiserade till adalimumab fick 80 mg vecka 0, 40 mg vecka 1 och 40 mg varannan vecka till och med vecka 15. Från vecka 16 fick adalimumab-patienter fortsätta eller byta behandling beroende på uppnådd effekt:
<PASI 50 fick byta till risankizumab
PASI 50 till <PASI 90 blev återrandomiserade till att antingen fortsätta med adalimumab eller byta till risankizumab
PASI 90 fortsatte med adalimumab
Resultat presenteras i tabell 4.
Tabell 4: Effekt- och livskvalitetsresultat vid vecka 16 hos vuxna med plackpsoriasis i IMMVENT
För patienter med adalimumab som hade PASI 50 till <PASI 90 vid vecka 16 och som återrandomiserades, observerades skillnader i effektsvar för PASI 90 4 veckor efter återrandomiseringen mellan de som bytt till risankizumab och de som fortsatt med adalimumab (49,1 % respektive 26,8 %).
Resultat 28 veckor efter återrandomisering presenteras i tabell 5 och figur 4.
Tabell 5: Effektresultat 28 veckor efter återrandomiseringen i IMMVENT
Figur 4: PASI 90 över tid efter återrandomisering i IMMVENT
ADA/ADA: Patienter randomiserade till adalimumab och återrandomiserade till att fortsätta med adalimumab
ADA/RZB: Patienter randomiserade till adalimumab och återrandomiserade till att byta till risankizumab
p<0,05 vid vecka 4 och p<0,001 vid varje tidpunkt med start vid vecka 8
Hos de 270 patienter som bytte från adalimumab till risankizumab utan en washout-period var säkerhetsprofilen för risankizumab liknande den hos patienter som började med risankizumab efter en washout-period från eventuella tidigare systemiska behandlingar.
Plackpsoriasis lokaliserad i hårbotten eller genitala delar
Effekt och säkerhet för risankizumab bedömdes i en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad multicenterstudie (UNLIMMITED). Patienterna som deltog var 18 år och äldre med måttlig till svår psoriasis i hårbotten (UNLIMMITED-S), definierad som ett PSSI-värde (Psoriasis Scalp Severity Index) på ≥ 12, ett IGA-värde (Investigator Global Assessment) på ≥ 3 och som täckte ≥ 30 % av hårbotten, eller måttlig till svår genital psoriasis (UNLIMMITED-G), definierad som sPGA-G (static Physician’s Global Assessment of Genitalia) ≥ 3 vid baslinjen. Alla patienter hade BSA ≥ 1 % och PGA ≥ 3 vid baslinjen.
I UNLIMMITED randomiserades patienterna till att få antingen risankizumab 150 mg eller placebo subkutant vecka 0 och 4. Från och med vecka 16 fick alla patienter risankizumab 150 mg var 12:e vecka fram till den sista dosen vecka 40.
Psoriasis i hårbotten (UNLIMMITED-S)
I UNLIMMITED-S deltog 105 patienter. BSA vid baslinjen var ≥ 10 % för 61,9 % av patienterna och < 10 % för 38,1% av patienterna. Genomsnittlig BSA vid baslinjen var 16,8 %. Vid baslinjen hade 76,2 % av patienterna sPGA = 3 och 23,8 % hade sPGA = 4.
Vid baslinjen var 54,3 % av patienterna naiva för någon form av systemisk behandling (inklusive icke-biologisk och biologisk), 0 % hade tidigare fått ljusbehandling, 15,2 % hade tidigare fått icke-biologisk systemisk behandling och 37,1 % hade tidigare fått biologisk behandling.
Resultaten för de primära och de viktigaste sekundära effektmåtten presenteras i tabell 6.
Tabell 6. Effektresultat hos vuxna med psoriasis i hårbotten i UNLIMMITED-S vid vecka 16
En större andel patienter som behandlades med risankizumab uppnådde en IGA-poäng för hårbotten på 0 vecka 16 jämfört med placebo (41,2 % respektive 11,1 %).
Respons på NRS-skalan (Scalp Itch Numeric rating scale), definierad som ≥ 4 poängs förbättring (minskning) från baslinjen på NRS-skalan för klåda hos patienter med poäng ≥ 4 vid baslinjen uppnåddes hos ett större antal patienter som behandlats med risankizumab vecka 16 jämfört med de som fått placebo (50,0 % respektive 11,1%).
En större andel patienter som behandlades med risankizumab uppnådde en DLQI-poäng på 0 eller 1 (ingen effekt på hälsorelaterad livskvalitet) vecka 16 jämfört med placebo (47,1 % respektive 11,1 %).
Genital psoriasis (UNLIMMITED-G)
I UNLIMMITED-G deltog 109 patienter. BSA vid baslinjen var ≥ 10 % för 63,3 % av patienterna och < 10 % för 36,7 % av patienterna. Genomsnittlig BSA vid baslinjen var 17,2 %. Vid baslinjen hade 80,7 % av patienterna sPGA = 3 och 19,3 % hade sPGA = 4.
Vid baslinjen var 61,5 % av patienterna naiva för någon form av systemisk behandling (inklusive icke-biologisk och biologisk), 2,8 % hade tidigare fått ljusbehandling, 16,5 % hade tidigare fått icke-biologisk systemisk behandling och 25,7 % hade tidigare fått biologisk behandling.
Resultaten för de viktigaste sekundära effektmåtten presenteras i tabell 7.
Tabell 7. Effektresultat hos vuxna med genital psoriasis i UNLIMMITED-S vid vecka 16
Patienter behandlande med risankizumab uppnådde större minskning av psoriasissymtomens allvarlighetsgrad i det genitala området (klåda, smärta, obehag, sveda, brännande känsla, rodnad, fjällning och sprickor) från baslinjen mätt med GPSS vecka 16 jämfört med placebo. Förändringen från baslinjen i GPSS-totalpoäng vecka 16 var -26,5 med risankizumab och -1,0 med placebo.
En större andel patienter som behandlades med risankizumab jämfört med placebo uppnådde minst 2-poängs minskning av PatGA-Genital (Patient’s Global Assessment of Genital Psoriasis), av patienter med en poäng på ≥ 2 vid baslinjen ≥ (71,7 % respektive 22,9 %).
Säkerhetsprofilen för risankizumab i studierna UNLIMMITED-S och UNLIMMITED-G överensstämde med säkerhetsprofilen som observerats i de tidigare studierna hos patienter med plackpsoriasis.
Psoriasisartrit
Hos vuxna med aktiv psoriasisartrit (PsA) ledde behandling med risankizumab till förbättring i tecken och symtom, fysisk funktion, hälsorelaterad livskvalitet samt andelen patienter med icke-radiografisk progression.
Säkerheten och effekten av risankizumab utvärderade hos 1407 patienter med aktiv PsA i två randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade studier (964 i KEEPSAKE1 och 443 i KEEPSAKE2).
Patienterna i dessa studier hade haft diagnosen PsA i 6 månader eller längre baserat på klassificeringskriterierna för psoriasisartrit (CASPAR), vid baslinjen hade de haft PsA i 4,9 år i median, de hade ≥ 5 ömma leder och ≥ 5 svullna leder samt aktiv plackpsoriasis eller nagelpsoriasis vid baslinjen. 55,9 % av patienterna hade ≥3 % BSA med aktiv plackpsoriasis. 63,4 % av patienterna hade entesit och 27,9 % av patienterna hade daktylit. I KEEPSAKE1, där nagelpsoriasis undersöktes närmare, hade 67,3 % nagelpsoriasis.
I båda studierna randomiserades patienterna till behandling med risankizumab 150 mg eller placebo vid vecka 0, 4 och 16. Från och med vecka 28 fick alla patienter risankizumab var 12:e vecka.
Alla patienter i KEEPSAKE1 hade tidigare svarat otillräckligt på, eller uppvisat intolerans mot, icke-biologisk DMARD-behandling och de var naiva för biologisk behandling. I KEEPSAKE2 hade 53,5 % av patienterna svarat otillräckligt på eller uppvisat intolerans mot tidigare icke-biologisk DMARD-behandling och 46,5 % patienterna hade tidigare svarat otillräckligt på eller uppvisat intolerans mot biologisk behandling.
I båda studierna fick 59,6 % av patienterna samtidig behandling med metotrexat (MTX), 11,6 % fick samtidig behandling med en annan icke-biologisk DMARD och 28,9 % fick risankizumab som monoterapi.
Klinisk respons
Behandling med risankizumab resulterade i signifikanta förbättringar i mått på sjukdomsaktivitet jämfört med placebo vid vecka 24. I båda studierna var det primära effektmåttet andelen patienter som uppnådde ACR20 (American College of Rheumatology) vid vecka 24. De viktigaste effektmåtten visas i tabell 8.
Tabell 8. Effektmått i studierna KEEPSAKE1 och KEEPSAKE2
Respons över tid
I KEEPSAKE1 sågs en större andel patienter med ACR20-respons i risankizumab-gruppen jämfört med placebo så tidigt som vid vecka 4 (25,7 %) och skillnaden var bibehållen vid vecka 24 (figur 5).
Figur 5. Procent patienter som uppnådde ACR20 i studien KEEPSAKE1 till och med vecka 24
En större andel patienter uppnådde ACR20 med risankizumab jämfört med placebo så tidigt som vecka 4 hos 19,6 % av patienterna i KEEPSAKE2.
De behandlingssvar som observerades i grupperna som fick risankizumab påverkades inte av samtidig behandling med icke-biologiska DMARD:s, antal tidigare behandlingar med icke-biologiska DMARD:s, ålder, kön, etnicitet och BMI. I KEEPSAKE2 sågs behandlingssvar oavsett om patienten fått tidigare biologisk behandling eller inte.
Säkerhetsprofilen för behandling med risankizumab i upp till 52 veckor var jämförbar med den för behandling i upp till 24 veckor.
I båda studierna var andelen som uppnådde modifierad PsA Response Criteria (PsARC) vid vecka 24 större hos de patienter som fick risankizumab jämfört med placebo. De patienter som fick risankizumab uppvisade dessutom en större förbättring i Disease Activity Score (28 leder) mätt med CRP (DAS28-CRP) jämfört med placebo vid vecka 24. Bibehållna förbättringar i PsARC och DAS28-CRP sågs vid vecka 52.
Behandling med risankizumab gav förbättringar i enskilda ACR-komponenter, Health Assessment Questionnaire-Disability Index (HAQ-DI), bedömning av smärta och high-sensitivity C-reactive protein (hsCRP) jämfört med placebo.
Behandling med risankizumab gav statistiskt signifikanta förbättringar av psoriasis på huden hos patienter med PsA.
Behandling med risankizumab gav statistiskt signifikanta förbättringar i modifierad Nail Psoriasis Severity Index (mNAPSI) samt bättre utfall i fempoängskalan Physician’s Global Assessment of Fingernail Psoriasis (PGA-F) hos patienter med nagelpsoriasis vid baslinjen (67,3 %) i KEEPSAKE1. Bibehållen förbättring sågs vid vecka 52 (se tabell 9).
Tabell 9. Effekt på nagelpsoriasis i KEEPSAKE1
Radiografisk respons
I KEEPSAKE1 bedömdes hämning av progression av strukturella skador radiografiskt genom att använda modifierat Total Sharp Score (mTSS) vid vecka 24 jämfört med baslinjen. Poängen för mTSS anpassades till PsA genom tillägg av distala interfalangealleder (DIP) i händerna. Vid vecka 24 var medelvärdet för progression av strukturell skada med risankizumab (medelvärde mTSS: 0,23) jämfört med placebo (medelvärde mTSS: 0,32) inte statistiskt signifikant. Vid vecka 24 var andelen patienter utan radiografisk progression (definierad som förändring i mTSS ≤0 jämfört med baslinjen) högre med risankizumab (92,4 %) jämfört med placebo (87,7 %). Bibehållen respons sågs vid vecka 52.
Fysisk funktion och hälsorelaterad livskvalitet
I båda studierna sågs statistiskt signifikanta förbättringar i fysisk funktion jämfört med baslinjen mätt med HAQ-DI vid vecka 24 (KEEPSAKE1 (-0,31) jämfört med placebo (-0,11) (p ≤ 0,001)), (KEEPSAKE2 (-0,22) jämfört med placebo (-0,05) (p ≤ 0,001)). Vid vecka 24 hade en större andel patienter i risankizumab-gruppen jämfört med placebo uppnått en kliniskt betydande reduktion med minst 0,35 HAQ-DI poäng från baslinjen. Förbättringen i fysisk funktion var bibehållen vid vecka 52.
I båda studierna uppvisade patienterna som behandlades med risankizumab signifikanta förbättringar i SF-36 V2 physical component summary samt FACIT‑Fatigue vid vecka 24 jämfört med placebo. Förbättringarna var bibehållna vid vecka 52.
Vid baslinjen rapporterades psoriasisspondylit hos 19,6 % (7,9 % diagnostiserades med röntgen eller MR) av patienterna i KEEPSAKE1 och hos 19,6 % (5 % diagnostiserades med röntgen eller MR) av patienterna i KEEPSAKE2. Hos de patienter med kliniskt fastställd psoriasisspondylit som behandlades med risankizumab sågs förbättringar från baslinjen, uppmätt med Bath Ankylosing Spondylitis Disease Activity Index (BASDAI), jämfört med placebo vid vecka 24. Förbättringarna var bibehållna vid vecka 52. Det går inte att visa på effekt av risankizumab hos patienter med spondylitliknande psoriasisartropati, bekräftad med röntgen eller MR, på grund av att antalet studerade patienter var för lågt.
Pediatrisk population
Europeiska läkemedelsmyndigheten har senarelagt kravet på att skicka in studieresultat för Skyrizi för en eller flera grupper av den pediatriska populationen för behandling av plackpsoriasis och psoriasisartrit (information om pediatrisk användning finns i avsnitt 4.2).
Liknande farmakokinetik för risankizumab sågs hos patienter med plackpsoriasis och patienter med psoriasisartrit.
Absorption
Risankizumab uppvisade linjär farmakokinetik med dosproportionell exponeringsökning för dosintervallen 18 till 300 mg och 0,25 till 1 mg/kg administrerat subkutant, och 200 till 1 200 mg och 0,01 till 5 mg/kg administrerat intravenöst.
Vid subkutan dosering av risankizumab uppnåddes maximala plasmakoncentrationer efter 3-14 dagar med en uppskattad absolut biotillgänglighet på 89 %. Vid dosering med 150 mg vid vecka 0, vecka 4 och därefter var 12:e vecka uppskattas den maximala steady-state-koncentrationen och dalvärdeskoncentrationen i plasma till 12 respektive 2 µg/ml.
Bioekvivalens påvisades mellan en enstaka 150 mg injektion av risankizumab och två 75 mg injektioner av risankizumab i förfylld spruta. Bioekvivalens påvisades även mellan risankizumab 150 mg förfylld spruta och förfylld injektionspenna.
Distribution
Den genomsnittliga (±standardavvikelse) steady-state-distributionsvolymen (Vss) för risankizumab var 11,4 (±2,7) liter i fas 3-studier hos patienter med psoriasis, vilket tyder på att distributionen av risankizumab huvudsakligen är begränsad till de vaskulära och interstitiella utrymmena.
Metabolism
Terapeutiska monoklonala antikroppar av typen IgG bryts vanligen ned till små peptider och aminosyror via katabola vägar på samma sätt som endogent IgG. Risankizumab förväntas inte metaboliseras av cytokrom P450-enzymer.
Eliminering
Genomsnittlig (±standardavvikelse) systemisk clearance (CL) för risankizumab var 0,3 (±0,1) l/dag i fas 3-studier hos patienter med psoriasis. Den genomsnittliga terminala elimineringshalveringstiden för risankizumab varierade mellan 28 och 29 dagar i fas 3-studier hos patienter med psoriasis.
Som en monoklonal antikropp av typen IgG1 förväntas inte risankizumab filtreras via glomerulär filtrering i njurarna eller utsöndras som en intakt molekyl i urinen.
Linjäritet/icke-linjäritet
Risankizumab uppvisade linjär farmakokinetik med ungefärliga dosproportionella ökningar i systemisk exponering (Cmax och AUC) för det utvärderade dosintervallet på 18 till 300 mg och 0,25 till 1 mg/kg efter subkutan administrering till friska individer eller psoriasispatienter.
Interaktioner
En interaktionsstudie genomfördes på patienter med plackpsoriasis för att bedöma effekten av upprepad administrering av risankizumab på farmakokinetiken hos cytokrom P450-känsliga probsubstrat. Exponeringen av koffein (CYP1A2-substrat), warfarin (CYP2C9-substrat), omeprazol (CYP2C19-substrat), metoprolol (CYP2D6-substrat) och midazolam (CYP3A4-substrat) efter behandling med risankizumab var jämförbar med exponering före behandling med risankizumab, vilket indikerar att det inte finns några kliniskt betydelsefulla interaktioner av dessa enzymer.
Populationsfarmakokinetiska analyser visade att risankizumabexponering inte påverkades av annan samtidig behandling som vissa patienter med plackpsoriasis eller psoriasisartrit använde under de kliniska studierna.
Särskilda populationer
Pediatrisk population
Farmakokinetiken för risankizumab hos pediatriska individer har inte fastställts.
Äldre
Av de 2234 patienter med plackpsoriasis som exponerades för risankizumab var 243 patienter 65 år eller äldre och 24 patienter var 75 år eller äldre. Av de 1542 patienterna med psoriasisartrit som exponerades för risankizumab var 246 patienter 65 år eller äldre och 34 patienter var 75 år eller äldre. Inga generella skillnader observerades i risankizumabexponering mellan äldre och yngre patienter som fick risankizumab.
Patienter med nedsatt njur- eller leverfunktion
Inga specifika studier har genomförts för att fastställa effekten av nedsatt njur- eller leverfunktion på farmakokinetiken för risankizumab. Baserat på populationsfarmakokinetiska analyser hade kreatininnivåer i serum, kreatininclearance eller leverfunktionsmarkörer (ASAT/ALAT/bilirubin) ingen betydelsefull påverkan på risankizumabs clearance hos patienter med plackpsoriasis eller psoriasisartrit.
Som en monoklonal antikropp av typen IgG1 elimineras risankizumab huvudsakligen via intracellulär katabolism och förväntas inte genomgå metabolism via cytokrom P450-leverenzymer eller renal eliminering.
Kroppsvikt
Clearance och distributionsvolym för risankizumab ökar när kroppsvikten ökar vilket kan leda till minskad effekt hos patienter med hög kroppsvikt (>130 kg). Denna observation är dock baserad på ett begränsat antal patienter. Ingen dosjustering med hänsyn till kroppsvikt rekommenderas för närvarande.
Kön eller etnicitet
Clearance för risankizumab påverkades inte signifikant av kön eller etnicitet hos vuxna patienter med plackpsoriasis eller psoriasisartrit. Inga kliniskt betydelsefulla skillnader i risankizumabexponering observerades hos kinesiska eller japanska patienter jämfört med kaukasiska patienter i en klinisk farmakokinetisk studie hos friska frivilliga.
Gängse studier avseende allmäntoxicitet inklusive utvärderingar av säkerhetsfarmakologi, och en förstärkt pre- och postnatal utvecklingstoxicitetsstudie hos cynomolgusapor vid doser på upp till 50 mg/kg/vecka (vilket ger exponeringar på ca 70 gånger den kliniska exponeringen vid maximal rekommenderad human dos [MRHD]) visade inte på några särskilda risker tänkbara för människa.
Mutagenicitets- och karcinogenicitetsstudier har inte utförts med risankizumab. I en 26 veckor lång kronisk toxikologistudie hos cynomolgusapor vid doser på upp till 50 mg/kg/vecka (ungefär 70 gånger den kliniska exponeringen vid MRHD) observerades inga preneoplastiska eller neoplastiska lesioner och inga ogynnsamma immunotoxiska eller kardiovaskulära effekter noterades.
Då blandbarhetsstudier saknas ska detta läkemedel inte blandas med andra läkemedel.
2 år
Förvaras i kylskåp (2 °C–8 °C). Får ej frysas.
Förvara den förfyllda injektionspennan eller förfyllda sprutan i ytterförpackningen. Ljuskänsligt.
Skyrizi 150 mg i förfylld injektionspenna eller förfylld spruta kan förvaras utanför kylskåp (högst 25 °C) i upp till 24 timmar i ytterförpackningen för att skydda mot ljus.
Skyrizi 150 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna
Förfylld glasspruta monterad i förfylld injektionspenna med ett automatiskt nålskydd.
Skyrizi 150 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
Förfylld glasspruta med en fast nål och nålskydd, monterad med ett automatiskt stickskydd.Skyrizi 150 mg tillhandahålls i förpackningar som innehåller 1 förfylld injektionspenna eller 1 förfylld spruta.
Skyrizi 75 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
Förfylld glasspruta med en fast nål och nålskydd, monterad med ett automatiskt stickskydd.
Skyrizi 75 mg tillhandahålls i förpackningar som innehåller 2 förfyllda sprutor och 2 spritsuddar.
Eventuellt kommer inte alla förpackningstyper att marknadsföras.
Skyrizi 150 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna
Före injicering bör patienten ta ut förpackningen från kylskåpet och låta den nå rumstemperatur (30 till 90 minuter), ej i direkt solljus, utan att ta ut den förfyllda injektionspennan ur förpackningen.
Lösningen ska vara färglös till gul och klar till svagt opalescent.
Skyrizi 150 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
Före injicering kan patienten ta ut förpackningen från kylskåpet och låta den nå rumstemperatur (15 till 30 minuter), ej i direkt solljus, utan att ta ut den förfyllda sprutan ur förpackningen.
Lösningen ska vara färglös till gul och klar till svagt opalescent.
Skyrizi 75 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
Före injicering kan patienten ta ut förpackningen från kylskåpet och låta den nå rumstemperatur (15 till 30 minuter), ej i direkt solljus, utan att ta ut de förfyllda sprutorna ur förpackningen.
Lösningen ska vara färglös till svagt gulaktig och klar till svagt opalescent.
Två förfyllda sprutor ska injiceras för hela dosen om 150 mg.
Allmänna särskilda försiktighetsåtgärder
Före användning rekommenderas en visuell inspektion av varje förfylld injektionspenna eller spruta. Lösningen kan innehålla ett fåtal genomskinliga till vita produktrelaterade partiklar. Skyrizi ska inte användas om lösningen är grumlig, missfärgad, eller innehåller stora partiklar. Skaka inte den förfyllda injektionspennan eller sprutan.
Fullständiga instruktioner för administrering finns i bipacksedeln.
Varje förfylld injektionspenna eller spruta är endast för engångsbruk.
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
Skyrizi 150 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna och förfylld spruta
Natriumacetattrihydrat
Ättiksyra
Trehalosdihydrat
Polysorbat 20
Vatten för injektionsvätskor
Skyrizi 75 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
Dinatriumsuccinathexahydrat
Bärnstenssyra
Sorbitol
Polysorbat 20
Vatten för injektionsvätskor
Då blandbarhetsstudier saknas ska detta läkemedel inte blandas med andra läkemedel.
2 år
Förvaras i kylskåp (2 °C–8 °C). Får ej frysas.
Förvara den förfyllda injektionspennan eller förfyllda sprutan i ytterförpackningen. Ljuskänsligt.
Skyrizi 150 mg i förfylld injektionspenna eller förfylld spruta kan förvaras utanför kylskåp (högst 25 °C) i upp till 24 timmar i ytterförpackningen för att skydda mot ljus.
Skyrizi 150 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna
Förfylld glasspruta monterad i förfylld injektionspenna med ett automatiskt nålskydd.
Skyrizi 150 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
Förfylld glasspruta med en fast nål och nålskydd, monterad med ett automatiskt stickskydd.Skyrizi 150 mg tillhandahålls i förpackningar som innehåller 1 förfylld injektionspenna eller 1 förfylld spruta.
Skyrizi 75 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
Förfylld glasspruta med en fast nål och nålskydd, monterad med ett automatiskt stickskydd.
Skyrizi 75 mg tillhandahålls i förpackningar som innehåller 2 förfyllda sprutor och 2 spritsuddar.
Eventuellt kommer inte alla förpackningstyper att marknadsföras.
Skyrizi 150 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna
Före injicering bör patienten ta ut förpackningen från kylskåpet och låta den nå rumstemperatur (30 till 90 minuter), ej i direkt solljus, utan att ta ut den förfyllda injektionspennan ur förpackningen.
Lösningen ska vara färglös till gul och klar till svagt opalescent.
Skyrizi 150 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
Före injicering kan patienten ta ut förpackningen från kylskåpet och låta den nå rumstemperatur (15 till 30 minuter), ej i direkt solljus, utan att ta ut den förfyllda sprutan ur förpackningen.
Lösningen ska vara färglös till gul och klar till svagt opalescent.
Skyrizi 75 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
Före injicering kan patienten ta ut förpackningen från kylskåpet och låta den nå rumstemperatur (15 till 30 minuter), ej i direkt solljus, utan att ta ut de förfyllda sprutorna ur förpackningen.
Lösningen ska vara färglös till svagt gulaktig och klar till svagt opalescent.
Två förfyllda sprutor ska injiceras för hela dosen om 150 mg.
Allmänna särskilda försiktighetsåtgärder
Före användning rekommenderas en visuell inspektion av varje förfylld injektionspenna eller spruta. Lösningen kan innehålla ett fåtal genomskinliga till vita produktrelaterade partiklar. Skyrizi ska inte användas om lösningen är grumlig, missfärgad, eller innehåller stora partiklar. Skaka inte den förfyllda injektionspennan eller sprutan.
Fullständiga instruktioner för administrering finns i bipacksedeln.
Varje förfylld injektionspenna eller spruta är endast för engångsbruk.
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
Produktresumén är företagets information om läkemedlet riktat till förskrivare och personal inom sjukvård och apotek. Dokumentet är godkänt av Läkemedelsverket eller den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA i samband med att läkemedlet godkänns för marknadsföring.