Fass-texten är särskilt framtagen för förskrivare och vårdpersonal. Texten är baserad på produktresumén.
Texten är baserad på produktresumé: 2026-10-28.
Texten är baserad på produktresumé: 2026-10-28.
Mild till måttlig Crohns sjukdom i ileum och colon ascendens.
Aktiv mikroskopisk kolit.
Underhållsbehandling av svår, recidiverande mikroskopisk kolit. Se även avsnitt Dosering.
Överkänslighet mot den aktiva substansen budesonid eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.
Dosering
Vuxna
Dosen ska anpassas till sjukdomsaktiviteten.
Budesonid kan minska HPA-axelns svar vid stress. Vid operationer eller andra stressituationer rekommenderas tillägg av en systemisk glukokortikoid.
Nedsatt leverfunktion påverkar elimineringen av kortikosteroider, vilket leder till lägre elimineringshastighet och ökad systemisk exponering. Var uppmärksam på eventuella systemiska biverkningar.
Metabolismen av budesonid medieras huvudsakligen genom CYP3A. Samtidig behandling med CYP3A-hämmare, inklusive ketokonazol eller läkemedel som innehåller kobicistat, väntas öka risken för systemiska biverkningar. Kombinationen ska undvikas, såvida inte nyttan uppväger den ökade risken för systemiska biverkningar av kortikosteroider, och om så är fallet, ska patienter övervakas avseende systemiska biverkningar av kortikosteroider. Om detta inte är möjligt, ska tiden mellan doseringen av läkemedlen vara så lång som möjligt och en minskning av budesoniddosen ska också övervägas (se även avsnitt Interaktioner).
Efter rikligt intag av grapefruktjuice (som hämmar CYP3A4-aktiviteten främst i tarmslemhinnan) ökar den systemiska exponeringen för oralt budesonid till omkring det dubbla. I likhet med andra läkemedel som främst metaboliseras via CYP3A4 ska regelbundet intag av grapefrukt eller grapefruktjuice i samband med administrering av budesonid undvikas (andra juicer, såsom apelsinjuice eller äppeljuice, hämmar inte CYP3A4). Se även avsnitt Interaktioner.
Vid långvarig användning av budesonidkapslar med modifierad frisättning i höga doser kan systemiska glukokortikoideffekter uppträda, såsom hyperkorticism och hämning av binjurebarksfunktionen.
Erfarenheten av behandling med budesonid eller andra glukokortikoider vid recidiverande Crohns sjukdom efter längre tids behandling är begränsad.
Direkta jämförande studier av effekt/biverkningar vid långtidsbehandling med budesonid respektive med pulsativ behandling med glukokortikoider saknas.
Synrubbningar
Synrubbningar kan rapporteras vid systemisk och topisk användning av kortikosteroider. Om en patient uppvisar symtom såsom dimsyn eller andra synrubbningar, bör man överväga att remittera patienten till en oftalmolog för utredning av möjliga orsaker. Dessa kan innefatta katarakt, glaukom eller sällsynta sjukdomar såsom central serös korioretinopati (CSCR), som har rapporterats efter användning av systemiska och topiska kortikosteroider.
Pediatrisk population
Försiktighet krävs vid behandling av växande individer. Kontroll av längdtillväxt rekommenderas hos barn och ungdomar.
Hjälpämnen
Detta läkemedel innehåller sackaros. Patienter med något av följande sällsynta, ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: fruktosintolerans, glukos-galaktosmalabsorption eller sukras-isomaltasbrist.
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per kapsel, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.
De flesta biverkningar som nämns i denna produktresumé kan också förväntas för andra behandlingar med glukokortikoider.
Beskrivning av utvalda biverkningar
Typiska biverkningar av systemiska glukokortikosteroider (till exempel Cushingliknande symtombild och tillväxthämning) kan förekomma. Dessa biverkningar är beroende av dos, behandlingstid, samtidigt och/eller tidigare intag av glukokortikosteroider och individuell känslighet.
Kliniska studier har visat att frekvensen av glukokortikosteroidrelaterade biverkningar är lägre (ungefär halverad) vid användning av budesonidkapslar med modifierad frisättning jämfört med prednisolon vid samma terapeutiska doser.
Pediatrisk population
Systemisk behandling och inhalationsbehandling med kortikosteroider, inklusive Budesonide Orion, kan orsaka en minskning av tillväxthastigheten hos barn. Inga långtidsstudier har genomförts på barn som behandlats med budesonidkapslar med modifierad frisättning. Baserat på tillgängliga data från korttidsstudier (se avsnitt Farmakodynamik), överensstämmer den övergripande observerade säkerhetsprofilen för budesonidkapslar med modifierad frisättning hos pediatriska patienter med säkerhetsprofilen hos vuxna.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Pediatrisk population
Långtidsstudier har inte genomförts på barn som behandlats med budesonidkapslar med modifierad frisättning. I en studie som utvärderade effekten av budesonidkapslar med modifierad frisättning på kortisolsuppression hos 8 barn (spridning 9–14 år) och 6 vuxna, inducerade oral administrering av 9 mg budesonidkapslar med modifierad frisättning i 7 dagar en genomsnittlig kortisolsuppression (±SD) på 64 % (±18 %) hos barn och 50 % (±27 %) hos vuxna jämfört med utgångsvärden. Inga kliniskt relevanta fynd när det gäller säkerhet har rapporterats. (Studie 08‑3044). En studie som genomfördes på barn med lindrig till måttlig Crohns sjukdom (CDAI ≥ 200) jämförde effekten av budesonidkapslar med modifierad frisättning vid dosen 9 mg en gång dagligen med effekten av prednisolon som gavs i nedtrappande doser som började vid 1 mg/kg. 22 patienter behandlades med budesonidkapslar med modifierad frisättning och 26 patienter behandlades med referensläkemedlet prednisolon. Efter 8 veckors behandling uppnådde 70,8 % av de patienter som behandlades med prednisolon effektmåttet (CDAI ≤ 150) jämfört med 54,5 % av de patienter som behandlades med budesonid. Skillnaden var inte statistiskt signifikant (p = 0,13). Under studien observerades biverkningar hos 96 % av de patienter som behandlades med prednisolon och 91 % av de patienter som behandlades med budesonid. Arten av dessa biverkningar var likartad i båda studiearmarna, men incidensen av glukokortikoidrelaterade biverkningar (såsom akne och månansikte) var lägre hos patienter som behandlades med budesonid.
Studie D9422C0001 var en öppen, okontrollerad studie utformad för att utvärdera budesonid hos 108 pediatriska patienter (barn och ungdomar i åldern 5 till 17 år) med diagnosen mild till måttlig Crohns sjukdom i ileum och/eller uppåtgående kolon. Median behandlingstid med budesonid var 58 dagar (intervall: 5 dagar till 90 dagar). Patienterna behandlades med budesonid peroralt en gång dagligen beroende på kroppsvikt, patienter som vägde ≤ 25 kg fick 6 mg en gång dagligen under 8 veckor; patienter som vägde > 25 kg fick 9 mg en gång dagligen under 8 veckor.
Under de 8 behandlingsveckorna sågs en minskning av medelvärdet (±SD) för PCDAI-poäng från 19,1 (±10,1) till 9,1 (±8,5), vilket tyder på en förbättring i sjukdomsaktivitet; med en förbättring av medelvärdet (±SD) för IMPACT 3-poäng från 132,1 (±18,8) till 140,9 (±16,9). Biverkningar observerades i en liknande frekvens och svårighetsgrad som hos vuxna, och var främst relaterade till Crohns sjukdom, pubertet och möjliga glukokortikosteroidrelaterade biverkningar.
Studie D9422C00002 var en öppen, icke-jämförande studie utformad för att utvärdera budesonid 6 mg en gång dagligen som underhållsbehandling hos 50 pediatriska patienter (barn och ungdomar i åldrarna 5 till 17 år) med diagnosen mild till måttlig Crohns sjukdom i ileum och/eller uppåtgående kolon som var i klinisk remission (PCDAI ≤ 10). Behandlingen bestod av en 12 veckors underhållsbehandlingsfas med 6 mg en gång dagligen och en 2 veckors nedtrappningsfas till 3 mg en gång dagligen. Median behandlingstid med budesonid var 98,5 dagar (intervall: 11 dagar till 135 dagar). De flesta patienter förblev i klinisk remission, eftersom det inte var några större förändringar i genomsnittlig sammansatt PCDAI-poäng eller IMPACT 3-poäng. Medelvärde (±SD) för PCDAI var 4,85 (3,62) initialt och 6,89 (8,08) efter 12 veckors underhållsbehandling med budesonid 6 mg dagligen. Vid samma tidpunkter var medelvärdet för IMPACT 3-poäng 145,62 (12,43) respektive 146,98 (15,48).
Biverkningar observerades i en liknande frekvens och svårighetsgrad som hos vuxna, och var främst relaterade till Crohns sjukdom, pubertet och möjliga glukokortikosteroidrelaterade biverkningar.
Kollagen kolit
Två randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade induktionsstudier med 6 respektive 8 veckors behandlingstid undersökte den kliniska och histologiska effekten av budesonid 9 mg/dag vid behandling av kollagen kolit. I den första studien randomiserades 23 patienter till budesonid 9 mg/dag och 22 patienter till placebo under 6 veckor. Den kliniska remissionsfrekvensen var signifikant högre (p < 0,001) i budesonidgruppen jämfört med placebogruppen, 86,9 % respektive 13,6 %. Histologisk förbättring observerades hos 14 patienter i budesonidgruppen (60,9 %), och hos en patient i placebogruppen (4,5 %; p < 0,001). I den andra studien randomiserades 10 patienter till budesonid under 8 veckor (9 mg/dag i 4 veckor, 6 mg/dag i 2 veckor och 3 mg/dag i 2 veckor) och 10 patienter till placebo. Alla 10 patienter som fick budesonid svarade kliniskt jämfört med 2 i placebogruppen (p < 0,001).
Två öppna studier (induktionsfasen av randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade underhållsstudier) undersökte effekten av budesonid 9 mg/dag under 6 veckor. I den första studien uppnådde 46 patienter (96 %) klinisk remission inom 2–30 dagar (medelvärde 6,4), med markerad förbättring i avföringskonsistens. I den andra studien, var 34 patienter (81 %) av de 42 patienterna som påbörjade studien i klinisk remission (genomsnittlig avföringsfrekvens, tre eller färre per dag) vid vecka 6.
Lymfocytär kolit
En randomiserad, dubbelblind placebokontrollerad studie genomfördes hos 15 patienter med lymfocytär kolit. 11 försökspersoner behandlades med budesonid 9 mg/dag och 4 patienter fick placebo under 8 veckor. Ett kliniskt svar (definierat som minst 50 % förbättring av tarmtömningsfrekvensen) sågs i 25 % i placebogruppen jämfört med 91 % i budesonidgruppen (p = 0,03).
Linjäritet
Farmakokinetiken för budesonid är proportionell mot dosen i det terapeutiska dosintervallet.
Pediatrisk population
I en studie som jämförde farmakokinetiken för budesonid hos 8 barn (spridning 9–14 år) och 6 vuxna inducerade budesonid 9 mg i 7 dagar en systemisk exponering (AUC) som var 17 % högre hos barn än hos vuxna, med maximala koncentrationer (Cmax) som var 50 % högre hos barn än hos vuxna (genomsnittlig AUC ±SD: barn 41,3 nmol/liter ±21,2; vuxna 35,0 nmol/liter ±19,8, genomsnittlig Cmax ±SD: barn 5,99 nmol/liter ±3,45; vuxna 3,97 nmol/liter ±2,11).
Sockersfärer (majsstärkelse, sackaros)
Metakrylsyra – etylakrylatsampolymer (1:1) dispersion 30 %
Polysorbat 80
Talk
Kapselhölje
Titandioxid (E171)
Gul järnoxid (överdel) (E172)
Röd järnoxid (överdel) (E172)
Svart järnoxid (underdel) (E172)
Gelatin
Tryckfärg
Shellack
Propylenglykol (E1520)
Svart järnoxid (E172)
Crohns sjukdom
Den rekommenderade dosen vid aktiv lindrig till måttlig Crohns sjukdom är 9 mg (motsvarande 3 kapslar med modifierad frisättning) dagligen under 8 veckor.
Full effekt uppnås vanligtvis inom 2–4 veckor. Kapslarna med modifierad frisättning ska tas på morgonen. Kapslarna med modifierad frisättning ska sväljas hela.
Den rekommenderade dosen vid sjukdomsremission är 6 mg (motsvarande 2 kapslar med modifierad frisättning) dagligen. Långtidsanvändning rekommenderas inte.
Vid ersättning av prednisolon hos steroidberoende patienter rekommenderas 6 mg dagligen. När behandlingen med Budesonide Orion påbörjas ska prednisolondosen trappas ned.
Mikroskopisk kolit
Induktion av remission: den rekommenderade dosen vid aktiv sjukdom är 9 mg (motsvarande 3 kapslar med modifierad frisättning) en gång dagligen under 8 veckor.
Underhåll av remission hos patienter med mikroskopisk kolit: Underhållsbehandling vid remission ska påbörjas endast till patienter vars sjukdom har recidiverat efter att induktionsterapi avslutats. Den rekommenderade dosen är 2 kapslar per dag (d.v.s. 6 mg budesonid) som engångsdos på morgonen.
Den lägsta effektiva dosen ska användas. Behandlingen ska regelbundet utvärderas för ställningstagande om fortsatt behandling är nödvändig.
Utsättning av behandlingen ska ske gradvis genom minskning av dosen.
Kapslarna med modifierad frisättning ska tas på morgonen.
Äldre
Dosering som för vuxna. Erfarenhet av behandling av äldre med budesonidkapslar med modifierad frisättning är begränsad.
Pediatrisk population
Barn ≥ 8 år, med en kroppsvikt över 25 kg: Den rekommenderade dosen vid aktiv, lindrig till måttlig Crohns sjukdom är 9 mg (motsvarande 3 kapslar med modifierad frisättning) dagligen under 8 veckor. Full effekt uppnås vanligtvis inom 2–4 veckor. Kapslarna med modifierad frisättning ska tas på morgonen, se avsnitt Biverkningar, Farmakodynamik och Farmakokinetik. Säkerhet och effekt har inte fastställts för barn och ungdomar med mikroskopisk kolit.
Det finns ingen erfarenhet från behandlingr längre än 12 veckor.
Patienter med leversjukdom
Nedsatt leverfunktion ökar den systemiska tillgängligheten av budesonid.
Dosen kan behöva ökas, eller tillägg av systemisk glukokortikoidbehandling rekommenderas, till patienter vid operation, feber eller andra stressituationer. Diabetiker kan behöva högre insulindos.
Behandlingen ska inte avbrytas abrupt, utan ska trappas ner gradvis (minskning av dos), se avsnitt Varningar och försiktighet.
Administreringssätt
Kapslarna med modifierad frisättning ska sväljas hela. För patienter med sväljningssvårigheter kan kapseln öppnas och innehållet sväljas blandad med en matsked äpplemos. Kapselinnehållet blandat med äpplemos ska intas inom 2 timmar efter blandningen. Kapselinnehållet får inte sönderdelas eller tuggas.
Biverkningar som är typiska för systemiska kortikosteroider kan förekomma. Möjliga systemiska effekter omfattar glaukom.
Försiktighet krävs vid behandling av patienter med infektioner, hypertension, diabetes mellitus, osteoporos, magsår, glaukom eller katarakt eller med hereditet för diabetes eller glaukom eller andra tillstånd, då kortikosteroider kan ge oönskade effekter.
När patienter överförs från systemisk kortikosteroidbehandling med högre systemisk effekt till budesonidkapslar med modifierad frisättning, kan de få binjurebarkssuppression.
Vattkoppor och mässling kan få ett förvärrat förlopp hos patienter behandlade med orala glukokortikosteroider. Speciell försiktighet ska därför iakttas vad gäller exponering hos patienter som inte haft eller saknar skydd mot dessa sjukdomar. Behandling med VZIG (varicella zoster-immunglobulin) eller IVIG (polat i.v. immunglobulin) kan vara indicerad. Om vattkoppor utvecklas, kan antiviral terapi sättas in.
Behandlingen bör sättas ut successivt genom gradvis dosminskning, eftersom den egna ACTH-insöndringen kan vara nedsatt efter längre tids behandling med budesonid. En del patienter mår allmänt dåligt under utsättandefasen med t.ex. värk i muskler och leder. En generellt otillräcklig steroideffekt ska misstänkas om, i sällsynta fall, symtom som trötthet, huvudvärk, illamående och kräkningar uppträder. I dessa fall kan en tillfällig ökning av den systemiska glukokortikoiddosen vara nödvändig.
När budesonidkapslar med modifierad frisättning ersätter en systemisk steroidbehandling, kan allergier, till exempel rinit och eksem, som tidigare kontrollerats med den systemiska behandlingen ibland återkomma.
Budesonid kan minska HPA-axelns svar vid stress. Vid operationer eller andra stressituationer rekommenderas tillägg av en systemisk glukokortikoid.
Nedsatt leverfunktion påverkar elimineringen av kortikosteroider, vilket leder till lägre elimineringshastighet och ökad systemisk exponering. Var uppmärksam på eventuella systemiska biverkningar.
Metabolismen av budesonid medieras huvudsakligen genom CYP3A. Samtidig behandling med CYP3A-hämmare, inklusive ketokonazol eller läkemedel som innehåller kobicistat, väntas öka risken för systemiska biverkningar. Kombinationen ska undvikas, såvida inte nyttan uppväger den ökade risken för systemiska biverkningar av kortikosteroider, och om så är fallet, ska patienter övervakas avseende systemiska biverkningar av kortikosteroider. Om detta inte är möjligt, ska tiden mellan doseringen av läkemedlen vara så lång som möjligt och en minskning av budesoniddosen ska också övervägas (se även avsnitt Interaktioner).
Efter rikligt intag av grapefruktjuice (som hämmar CYP3A4-aktiviteten främst i tarmslemhinnan) ökar den systemiska exponeringen för oralt budesonid till omkring det dubbla. I likhet med andra läkemedel som främst metaboliseras via CYP3A4 ska regelbundet intag av grapefrukt eller grapefruktjuice i samband med administrering av budesonid undvikas (andra juicer, såsom apelsinjuice eller äppeljuice, hämmar inte CYP3A4). Se även avsnitt Interaktioner.
Vid långvarig användning av budesonidkapslar med modifierad frisättning i höga doser kan systemiska glukokortikoideffekter uppträda, såsom hyperkorticism och hämning av binjurebarksfunktionen.
Erfarenheten av behandling med budesonid eller andra glukokortikoider vid recidiverande Crohns sjukdom efter längre tids behandling är begränsad.
Direkta jämförande studier av effekt/biverkningar vid långtidsbehandling med budesonid respektive med pulsativ behandling med glukokortikoider saknas.
Synrubbningar
Synrubbningar kan rapporteras vid systemisk och topisk användning av kortikosteroider. Om en patient uppvisar symtom såsom dimsyn eller andra synrubbningar, bör man överväga att remittera patienten till en oftalmolog för utredning av möjliga orsaker. Dessa kan innefatta katarakt, glaukom eller sällsynta sjukdomar såsom central serös korioretinopati (CSCR), som har rapporterats efter användning av systemiska och topiska kortikosteroider.
Pediatrisk population
Försiktighet krävs vid behandling av växande individer. Kontroll av längdtillväxt rekommenderas hos barn och ungdomar.
Hjälpämnen
Detta läkemedel innehåller sackaros. Patienter med något av följande sällsynta, ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: fruktosintolerans, glukos-galaktosmalabsorption eller sukras-isomaltasbrist.
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per kapsel, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.
Vid rekommenderade doser påverkar inte omeprazol farmakokinetiken för oralt budesonid, medan cimetidin har en svag men kliniskt betydelselös effekt.
Metabolismen av budesonid medieras främst av CYP3A4.
Hämmare av detta enzym, t.ex. ketokonazol, itrakonazol och HIV-proteashämmare, kan därför öka den systemiska exponeringen för budesonid flera gånger, se avsnitt Varningar och försiktighet. Eftersom det inte finns några data som stödjer en dosrekommendation, ska kombinationen undvikas. Om detta inte är möjligt, ska tiden mellan doseringen av läkemedlen vara så lång som möjligt och en minskning av budesoniddosen ska också övervägas.
Budesonid hämmar sannolikt inte metabolismen av andra läkemedel via CYP3A4, eftersom budesonid har låg affinitet för detta enzym.
Samtidig behandling med CYP3A4-inducerare, såsom karbamazepin, kan minska exponeringen för budesonid, vilket kan kräva en dosökning.
Förhöjda plasmakoncentrationer och ökade effekter av kortikosteroider har observerats hos kvinnor som också behandlats med östrogener och kontraceptiva steroider, men ingen sådan effekt har observerats med budesonid och samtidigt intag av kombinerade lågdos-p-piller.
Eftersom binjurefunktionen kan vara hämmad, kan ett ACTH-stimuleringstest för diagnostisering av hypofysinsufficiens visa felaktiga resultat (låga värden).
Administrering under graviditet ska undvikas såvida det inte finns övervägande skäl för behandling med budesonid. Det finns ett fåtal uppgifter om graviditetsutfall efter oral administrering av budesonid till människa. Även om data från användningen av inhalerat budesonid vid ett stort antal exponerade graviditeter inte indikerar några biverkningar, förväntas den maximala koncentrationen av budesonid i plasma vara högre i samband med behandling med budesonidkapslar med modifierad frisättning jämfört med inhalerad budesonid. Hos dräktiga djur har budesonid, liksom andra glukokortikosteroider, visat sig orsaka avvikelser i fosterutvecklingen (se avsnitt Prekliniska uppgifter). Relevansen av detta för människa har inte fastställts.
Budesonid utsöndras i bröstmjölk (data om utsöndring efter inhalation är tillgänglig). Endast mindre effekter hos det ammade barnet förväntas dock efter oral användning av budesonid inom det terapeutiska intervallet. Ett beslut måste fattas om man ska avbryta amningen eller avbryta/avstå från behandling med budesonid efter att man tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och nyttan med behandling för kvinnan.
Det finns inga data om effekten av budesonid på fertiliteten hos människa. Fertiliteten påverkades inte efter behandling med budesonid i djurstudier (se avsnitt Prekliniska uppgifter).
Budesonide Orion har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.
Biverkningar som har setts vid behandling med budesonidkapslar med modifierad frisättning visas i tabellen nedan. Följande definitioner gäller förekomsten av biverkningar:
mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).
De flesta biverkningar som nämns i denna produktresumé kan också förväntas för andra behandlingar med glukokortikoider.
Beskrivning av utvalda biverkningar
Typiska biverkningar av systemiska glukokortikosteroider (till exempel Cushingliknande symtombild och tillväxthämning) kan förekomma. Dessa biverkningar är beroende av dos, behandlingstid, samtidigt och/eller tidigare intag av glukokortikosteroider och individuell känslighet.
Kliniska studier har visat att frekvensen av glukokortikosteroidrelaterade biverkningar är lägre (ungefär halverad) vid användning av budesonidkapslar med modifierad frisättning jämfört med prednisolon vid samma terapeutiska doser.
Pediatrisk population
Systemisk behandling och inhalationsbehandling med kortikosteroider, inklusive Budesonide Orion, kan orsaka en minskning av tillväxthastigheten hos barn. Inga långtidsstudier har genomförts på barn som behandlats med budesonidkapslar med modifierad frisättning. Baserat på tillgängliga data från korttidsstudier (se avsnitt Farmakodynamik), överensstämmer den övergripande observerade säkerhetsprofilen för budesonidkapslar med modifierad frisättning hos pediatriska patienter med säkerhetsprofilen hos vuxna.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Rapporter av akut toxicitet eller dödsfall vid överdosering av glukokortikosteroider är sällsynta. Akut överdosering, även vid höga doser, förväntas inte orsaka några kliniska problem. Ingen specifik antidot finns tillgänglig.
Verkningsmekanism
Verkningsmekanismen för glukokortikosteroider vid behandling av Crohns sjukdom är inte fullt klarlagd. Antiinflammatorisk verkan, såsom inhibering av frisättning av inflammationsmediatorer och inhibering av cytokinmedierade immunförsvar, är sannolikt viktig.
Klinisk effekt och säkerhet
Kliniska data indikerar att budesonid har en stark lokal antiinflammatorisk effekt. Budesonid ger jämfört med prednisolon 40 mg en likvärdig klinisk remissionsfrekvens hos patienter med lindrig till måttlig sjukdom (CDAI-score < 450), men i rekommenderade doser signifikant mindre påverkan på HPA-axeln (både på morgonplasmakortisolvärdet och 24 timmars plasma- och urinkortisol) och systemiska inflammatoriska markörer, blodglukos och serumalkaliskt fosfatas.
ACTH-tester har visat signifikant mindre påverkan på binjurefunktionen vid rekommenderad dosering än efter behandling med prednisolon 40 mg.
I en subgruppsanalys av vuxna steroidnaiva patienter, där bentätheten kontrollerades under två år, visade behandlingen med budesonidkapslar med modifierad frisättning signifikant mindre grad av förkalkning av ben än vid behandling med prednisolon. Hos tidigare steroidbehandlade patienter sågs ingen skillnad mellan behandlingsgrupperna.
Den beräknade dosen av budesonid som behövs för att undertrycka plasmakoncentrationerna av kortisol lika mycket som 20 mg prednisolon är 29 mg – 3 gånger den maximala dagliga dosen av budesonid.
Pediatrisk population
Långtidsstudier har inte genomförts på barn som behandlats med budesonidkapslar med modifierad frisättning. I en studie som utvärderade effekten av budesonidkapslar med modifierad frisättning på kortisolsuppression hos 8 barn (spridning 9–14 år) och 6 vuxna, inducerade oral administrering av 9 mg budesonidkapslar med modifierad frisättning i 7 dagar en genomsnittlig kortisolsuppression (±SD) på 64 % (±18 %) hos barn och 50 % (±27 %) hos vuxna jämfört med utgångsvärden. Inga kliniskt relevanta fynd när det gäller säkerhet har rapporterats. (Studie 08‑3044). En studie som genomfördes på barn med lindrig till måttlig Crohns sjukdom (CDAI ≥ 200) jämförde effekten av budesonidkapslar med modifierad frisättning vid dosen 9 mg en gång dagligen med effekten av prednisolon som gavs i nedtrappande doser som började vid 1 mg/kg. 22 patienter behandlades med budesonidkapslar med modifierad frisättning och 26 patienter behandlades med referensläkemedlet prednisolon. Efter 8 veckors behandling uppnådde 70,8 % av de patienter som behandlades med prednisolon effektmåttet (CDAI ≤ 150) jämfört med 54,5 % av de patienter som behandlades med budesonid. Skillnaden var inte statistiskt signifikant (p = 0,13). Under studien observerades biverkningar hos 96 % av de patienter som behandlades med prednisolon och 91 % av de patienter som behandlades med budesonid. Arten av dessa biverkningar var likartad i båda studiearmarna, men incidensen av glukokortikoidrelaterade biverkningar (såsom akne och månansikte) var lägre hos patienter som behandlades med budesonid.
Studie D9422C0001 var en öppen, okontrollerad studie utformad för att utvärdera budesonid hos 108 pediatriska patienter (barn och ungdomar i åldern 5 till 17 år) med diagnosen mild till måttlig Crohns sjukdom i ileum och/eller uppåtgående kolon. Median behandlingstid med budesonid var 58 dagar (intervall: 5 dagar till 90 dagar). Patienterna behandlades med budesonid peroralt en gång dagligen beroende på kroppsvikt, patienter som vägde ≤ 25 kg fick 6 mg en gång dagligen under 8 veckor; patienter som vägde > 25 kg fick 9 mg en gång dagligen under 8 veckor.
Under de 8 behandlingsveckorna sågs en minskning av medelvärdet (±SD) för PCDAI-poäng från 19,1 (±10,1) till 9,1 (±8,5), vilket tyder på en förbättring i sjukdomsaktivitet; med en förbättring av medelvärdet (±SD) för IMPACT 3-poäng från 132,1 (±18,8) till 140,9 (±16,9). Biverkningar observerades i en liknande frekvens och svårighetsgrad som hos vuxna, och var främst relaterade till Crohns sjukdom, pubertet och möjliga glukokortikosteroidrelaterade biverkningar.
Studie D9422C00002 var en öppen, icke-jämförande studie utformad för att utvärdera budesonid 6 mg en gång dagligen som underhållsbehandling hos 50 pediatriska patienter (barn och ungdomar i åldrarna 5 till 17 år) med diagnosen mild till måttlig Crohns sjukdom i ileum och/eller uppåtgående kolon som var i klinisk remission (PCDAI ≤ 10). Behandlingen bestod av en 12 veckors underhållsbehandlingsfas med 6 mg en gång dagligen och en 2 veckors nedtrappningsfas till 3 mg en gång dagligen. Median behandlingstid med budesonid var 98,5 dagar (intervall: 11 dagar till 135 dagar). De flesta patienter förblev i klinisk remission, eftersom det inte var några större förändringar i genomsnittlig sammansatt PCDAI-poäng eller IMPACT 3-poäng. Medelvärde (±SD) för PCDAI var 4,85 (3,62) initialt och 6,89 (8,08) efter 12 veckors underhållsbehandling med budesonid 6 mg dagligen. Vid samma tidpunkter var medelvärdet för IMPACT 3-poäng 145,62 (12,43) respektive 146,98 (15,48).
Biverkningar observerades i en liknande frekvens och svårighetsgrad som hos vuxna, och var främst relaterade till Crohns sjukdom, pubertet och möjliga glukokortikosteroidrelaterade biverkningar.
Kollagen kolit
Två randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade induktionsstudier med 6 respektive 8 veckors behandlingstid undersökte den kliniska och histologiska effekten av budesonid 9 mg/dag vid behandling av kollagen kolit. I den första studien randomiserades 23 patienter till budesonid 9 mg/dag och 22 patienter till placebo under 6 veckor. Den kliniska remissionsfrekvensen var signifikant högre (p < 0,001) i budesonidgruppen jämfört med placebogruppen, 86,9 % respektive 13,6 %. Histologisk förbättring observerades hos 14 patienter i budesonidgruppen (60,9 %), och hos en patient i placebogruppen (4,5 %; p < 0,001). I den andra studien randomiserades 10 patienter till budesonid under 8 veckor (9 mg/dag i 4 veckor, 6 mg/dag i 2 veckor och 3 mg/dag i 2 veckor) och 10 patienter till placebo. Alla 10 patienter som fick budesonid svarade kliniskt jämfört med 2 i placebogruppen (p < 0,001).
Två öppna studier (induktionsfasen av randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade underhållsstudier) undersökte effekten av budesonid 9 mg/dag under 6 veckor. I den första studien uppnådde 46 patienter (96 %) klinisk remission inom 2–30 dagar (medelvärde 6,4), med markerad förbättring i avföringskonsistens. I den andra studien, var 34 patienter (81 %) av de 42 patienterna som påbörjade studien i klinisk remission (genomsnittlig avföringsfrekvens, tre eller färre per dag) vid vecka 6.
Lymfocytär kolit
En randomiserad, dubbelblind placebokontrollerad studie genomfördes hos 15 patienter med lymfocytär kolit. 11 försökspersoner behandlades med budesonid 9 mg/dag och 4 patienter fick placebo under 8 veckor. Ett kliniskt svar (definierat som minst 50 % förbättring av tarmtömningsfrekvensen) sågs i 25 % i placebogruppen jämfört med 91 % i budesonidgruppen (p = 0,03).
Absorption
Efter oralt intag av rent, mikroniserat budesonid är absorptionen snabb och är till synes fullständig. En stor del av det absorberade läkemedlet upptas i ileum och i colon ascendens. Hos patienter med aktiv Crohns sjukdom är biotillgängligheten i början av behandlingen cirka 12–20 %. Hos friska personer är motsvarande siffror cirka 9–12 %.
Barn tycks få något högre plasmakoncentrationer av budesonid än vuxna vid rekommenderad dosering.
Distribution
Budesonid har en stor distributionsvolym (cirka 3 liter/kg). Proteinbindningen i plasma är i medeltal 85–90 %. Efter oral engångsdos av 9 mg budesonid är medelvärdet av den maximala plasmakoncentrationen hos friska frivilliga 5–10 nmol/liter, uppnådd efter 3–5 timmar.
Metabolism
Budesonid genomgår en omfattande grad (cirka 90 %) av biotransformering genom levern till metaboliter med låg glukokortikoid aktivitet. Den glukokortikosteroida aktiviteten hos de huvudsakliga metaboliterna, 6‑beta-hydroxibudesonid och 16‑alfa-hydroxiprednisolon, är mindre än 1 % av budesonids. Budesonids metabolism medieras huvudsakligen av CYP3A, en underfamilj till cytokrom P450.
Eliminering
Eliminationshastigheten begränsas av absorptionen. Den genomsnittliga terminala halveringstiden är 4 timmar. Metaboliterna utsöndras oförändrade eller i konjugerad form, huvudsakligen genom njurarna. Ingen intakt budesonid har detekterats i urinen. Budesonid har hög systemisk clearance (ungefär 1,2 liter/min), och halveringstiden i plasma efter intravenös dosering är i medeltal 2–3 timmar.
Linjäritet
Farmakokinetiken för budesonid är proportionell mot dosen i det terapeutiska dosintervallet.
Pediatrisk population
I en studie som jämförde farmakokinetiken för budesonid hos 8 barn (spridning 9–14 år) och 6 vuxna inducerade budesonid 9 mg i 7 dagar en systemisk exponering (AUC) som var 17 % högre hos barn än hos vuxna, med maximala koncentrationer (Cmax) som var 50 % högre hos barn än hos vuxna (genomsnittlig AUC ±SD: barn 41,3 nmol/liter ±21,2; vuxna 35,0 nmol/liter ±19,8, genomsnittlig Cmax ±SD: barn 5,99 nmol/liter ±3,45; vuxna 3,97 nmol/liter ±2,11).
Resultat från studier av akut, subakut och kronisk toxicitet visar att de systemiska effekterna av budesonid, t.ex. minskad ökning av kroppsvikt och atrofi av lymfoid vävnad och binjurebark, är mindre uttalade eller av liknande svårighetsgrad som de som observerats efter administrering av andra glukokortikoider.
Budesonid utvärderat i sex olika testsystem visade inga mutagena eller klastogena effekter.
Budesonid hade ingen effekt på fertiliteten hos råttor. Hos dräktiga råttor och kaniner har budesonid, liksom andra glukokortikosteroider, visat sig leda till fosterdöd och onormal fosterutveckling (mindre kullar, intrauterin tillväxthämning hos fostret och skelettmissbildningar). Vissa glukokortikoider har rapporterats orsaka gomspalt hos djur. Relevansen av dessa fynd för människa har inte fastställts (se även avsnitt Graviditet).
En ökad incidens av hjärngliom hos hanråttor i en karcinogenicitetsstudie kunde inte verifieras i en upprepad studie, i vilken incidensen av gliom inte skiljde mellan någon av grupperna med aktiv behandling (budesonid, prednisolon, triamcinolonacetonid) och kontrollgrupperna.
Leverförändringar (primära hepatocellulära neoplasmer) observerade hos hanråttor i den ursprungliga karcinogenicitetsstudien noterades igen i en upprepad studie med budesonid och referensglukokortikosteroiderna. Dessa effekter är sannolikt relaterade till en receptoreffekt och representerar således en klasseffekt.
Samlad klinisk erfarenhet visar att det inte finns något som tyder på att budesonid eller andra glukokortikosteroider inducerar hjärngliom eller primära hepatocellulära neoplasmer hos människa.
Kvalitativ och kvantitativ sammansättning
Varje kapsel innehåller 3 mg budesonid.
Hjälpämne med känd effekt
Varje kapsel innehåller 270 mg sockersfärer motsvarande inte mer än 248,4 mg sackaros.
Förteckning över hjälpämnen
Kapselinnehåll
Etylcellulosa
Cetylalkohol
Natriumlaurilsulfat
Trietylcitrat
Hypromellos
Makrogol 400
Makrogol 8000
Sockersfärer (majsstärkelse, sackaros)
Metakrylsyra – etylakrylatsampolymer (1:1) dispersion 30 %
Polysorbat 80
Talk
Kapselhölje
Titandioxid (E171)
Gul järnoxid (överdel) (E172)
Röd järnoxid (överdel) (E172)
Svart järnoxid (underdel) (E172)
Gelatin
Tryckfärg
Shellack
Propylenglykol (E1520)
Svart järnoxid (E172)
Ej relevant.
Hållbarhet
2 år.
Särskilda förvaringsanvisningar
Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt. Inga särskilda temperaturanvisningar.
Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
Kapsel med modifierad frisättning, hård.
Cirka 19 mm långa, hårda gelatinkapslar med en ogenomskinlig grå underdel och en ogenomskinlig rödbrun överdel märkt med ”AA53A” i svart tryckfärg. Kapslarna innehåller vita till benvita pellets.