Spectrila, Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning 10 000 E

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få dem.

Tala omedelbart om det för din läkare och sluta ta Spectrila om du får:

• inflammation i bukspottkörteln, vilket ger allvarlig smärta i buken och ryggen

• allvarliga avvikelser i leverfunktion (bestäms med laboratorietest)

• allergiska reaktioner inklusive allvarlig allergisk reaktion (anafylaktisk chock), rodnad, utslag, lågt blodtryck, svullnad i ansikte och svalg, nässelfeber, andfåddhet

• rubbningar av blodkoagulationen som blödning, ett akut tillstånd med okontrollerad aktivering av blodets koagulation (disseminerad intravaskulär koagulation, DIC) eller blodproppsbildning (trombos)

• höga blodsockerhalter (hyperglykemi).

En lista med alla övriga biverkningar finns nedan ordnad efter hur vanliga de är:

Mycket vanliga biverkningar (kan uppkomma hos fler än 1 av 10 användare)

• illamående, kräkningar, magont eller lös avföring (diarré)

• ansamling av vätska (ödem)

• trötthetskänsla

• avvikande laboratorietester inklusive förändringar i proteinnivåerna i blodet, förändringar i blodfettvärden eller i leverenzymvärden eller höga nivåer av urea i blodet

Vanliga biverkningar (kan uppkomma hos upp till 1 av 10 användare)

• lindrigt till måttligt minskat antal av alla blodkroppar

• allergiska reaktioner inklusive väsande andning (kramp i luftvägarna) eller svårt att andas

• låg blodsockernivå (hypoglykemi)

• aptitförlust eller viktminskning

• depression, hallucination eller förvirring

• nervositet (oro) eller sömnighet

• förändringar i elektroencefalogram (EEG; en kurva som visar hjärnans elektriska aktivitet)

• höga nivåer i blodet av amylas och lipas

• smärta (ryggsmärta, ledsmärta, magsmärta)

Mindre vanliga biverkningar (kan uppkomma hos upp till 1 av 100 användare)

• höga nivåer i blodet av urinsyra (hyperurikemi)

• höga nivåer i blodet av ammoniak (hyperammonemi)

• huvudvärk

Sällsynta biverkningar (kan uppkomma hos upp till 1 av 1 000 användare)

• diabetisk ketoacidos (komplikation som beror på okontrollerat blodsocker)

• epileptiska anfall, allvarlig medvetandesänkning inklusive koma och stroke

• reversibelt posteriort leukoencefalopatisyndrom (ett tillstånd som kännetecknas av huvudvärk, förvirring, epileptiska anfall och synförlust)

• inflammation i salivkörtlarna (parotit)

• kolestas (blockerat gallflöde från levern)

• gulsot

• nedbrytning av leverceller (levercellsnekros)

• leversvikt som kan leda till döden

Mycket sällsynta biverkningar (kan uppkomma hos upp till 1 av 10 000 användare)

• minskad funktion i sköldkörteln eller bisköldkörtlarna

• lindrig darrning i fingrarna

• pseudocystor i bukspottkörteln (ansamling av vätska efter akut inflammation i bukspottkörteln)

Har rapporterats (förekommer hos ett okänt antal användare)

• infektioner

• fettlever

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på kartongen. Utgångsdatumet är den sista dagen i angiven månad.

Förvaras i kylskåp (2 °C–8 °C).

Förvara injektionsflaskan i ytterkartongen. Ljuskänsligt.

Den färdigberedda lösningen är stabil i 2 dagar vid förvaring vid 2 °C–8 °C.

Om det färdigberedda läkemedlet inte används omedelbart ansvarar användaren som bereder detta läkemedel för förvaringstider och förvaringsvillkor för att säkerställa produktens sterilitet. Förvaring ska normalt inte överstiga 24 timmar vid 2 °C–8 °C.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

03/2023.

Ytterligare information om detta läkemedel finns på Europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats http://www.ema.europa.eu.

Spårbarhet

För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras.

Spectrila bör endast användas av läkare med erfarenhet av sådana behandlingsprotokoll.

Rekommenderade kontrollundersökningar och säkerhetsåtgärder

Innan behandling inleds ska bilirubin, levertransaminaser och koagulationsparametrar (partiell tromboplastintid [PTT], protrombintid [PT], antitrombin III, fibrinogen och D-dimer) bestämmas.

Efter administrering av asparaginas rekommenderas noggrann övervakning av bilirubin, levertransaminaser, blod-/uringlukos, koagulationsparametrar (PTT, PT, antitrombin III, fibrinogen och D-dimer), amylas, lipas, triglycerider och kolesterol.

Akut pankreatit

Behandling med asparaginas ska avbrytas för patienter som utvecklar akut pankreatit. Akut pankreatit har utvecklats hos mindre än 10 % av alla patienter. I sällsynta fall uppkommer hemorragisk eller nekrotiserande pankreatit. Det finns enstaka rapporter om dödsfall. Kliniska symtom inkluderar buksmärta, illamående, kräkningar och anorexi. Serumnivåerna av amylas och lipas är vanligtvis förhöjda, men hos vissa patienter kan de vara normala på grund av nedsatt proteinsyntes. Patienter med allvarlig hypertriglyceridemi löper ökad risk för att utveckla akut pankreatit. Dessa patienter bör inte längre behandlas med någon asparaginasprodukt.

Levertoxicitet

I sällsynta fall har allvarlig leversvikt beskrivits, inklusive kolestas, ikterus, levernekros och leversvikt med dödlig utgång (se avsnitt 4.8 och 4.5). Leverparametrar ska övervakas noga innan och under behandling med asparaginas.

Behandling med asparaginas bör avbrytas om patienter utvecklar allvarligt nedsatt leverfunktion (bilirubin > 3 gånger den övre normalgränsen [upper limit of normal, ULN]; transaminaser > 10 gånger ULN), allvarlig hypertriglyceridemi, hyperglykemi eller koagulationsrubbning (t.ex. sinustrombos, allvarlig blödning).

Allergi och anafylaxi

På grund av risken för allvarliga anafylaktiska reaktioner bör inte asparaginas administreras som intravenös bolusinjektion. Om allergiska symtom uppstår måste administrering av asparaginas avbrytas omedelbart och lämplig behandling ges, som kan inkludera antihistaminer och kortikosteroider.

Koagulationsrubbningar

På grund av att asparaginas hämmar proteinsyntes (minskad syntes av faktor II, V, VII, VIII och IX, protein C och S, antitrombin III [AT III]) kan koagulationsrubbningar uppkomma, vilka manifesteras antingen som trombos, disseminerad intravaskulär koagulation (DIC) eller blödning. Risken för trombos verkar vara högre än risken för blödning. Även symtomatiska tromboser relaterade till användningen av centrala venkatetrar har beskrivits. Frekvent utvärdering av koagulationsparametrar är viktigt före och under behandling med asparaginas. Expertråd bör efterfrågas i fall där AT III är sänkt.

Hyperglykemiska tillstånd

Asparaginas kan inducera hyperglykemi till följd av minskad insulinproduktion. Dessutom kan det minska insulinsekretionen från pankreatiska β-celler och försämra insulinreceptorfunktion. Syndromet är i allmänhet självbegränsande. I sällsynta fall kan det dock leda till diabetisk ketoacidos. Samtidig behandling med kortikosteroider bidrar till denna effekt. Glukosnivåerna i serum och urin bör kontrolleras regelbundet och hanteras efter klinisk indikation.

Antineoplastiska medel

Asparaginasinducerad tumörcellsdestruktion kan frigöra stora mängder urinsyra, vilket leder till hyperurikemi. Samtidig administrering av andra antineoplastiska läkemedel bidrar till denna effekt. Aggressiv alkalisering av urinen och användning av allopurinol kan förhindra uratnefropati.

Glukokortikoider

En högre risk för trombos under induktionsbehandling med asparaginas och prednison sågs hos barn med genetisk protrombotisk riskfaktor (faktor V G1691A-mutationer, protrombin G20210A-variation, metylentetrahydrofolatreduktas [MTHFR] T677T-genotyp, förhöjt lipoprotein A, hyperhomocysteinemi).

Preventivmedel

Fertila kvinnor måste använda effektiv preventivmetod under behandling och under 7 månader efter avslutad behandling med asparaginas. Eftersom en indirekt interaktion mellan komponenterna i det orala preventivmedlet och asparaginas inte kan uteslutas, anses inte orala preventivmedel tillräckligt säkra i en sådan klinisk situation. Män ska använda effektiva preventivmetoder och avråds från att avla ett barn medan de får asparaginas och under 4 månader efter avslutad behandling.

Philadelphiakromosompositiva patienter

Effekt och säkerhet för Spectrila har inte fastställts hos Philadelphiakromosompositiva patienter.

Asparaginasaktivitet

Mätning av asparaginasaktivitetsnivån i serum eller plasma kan göras för att utesluta accelererad eliminering av asparaginasaktivitet.

Helst bör nivåerna mätas tre dagar efter den senaste administreringen av asparaginas, dvs. vanligtvis direkt innan nästa dos av asparaginas ges.

Låga asparaginasaktivitetsnivåer åtföljs ofta av uppkomsten av anti-asparaginasantikroppar. I sådana fall bör ett byte till en annan asparaginasprodukt övervägas. Expertis bör först rådfrågas.

Hypoalbuminemi

Till följd av försämrad proteinsyntes sänks proteinnivåerna i serum (särskilt albumin) väldigt ofta hos patienter som behandlas med asparaginas. Eftersom serumprotein är viktigt för bindnings- och transportfunktionen av vissa aktiva substanser, ska proteinnivåerna i serum övervakas regelbundet.

Hyperammonemi

Ammoniaknivåerna i plasma bör fastställas hos alla patienter med oförklarliga neurologiska symtom eller allvarliga och långvariga kräkningar. När det gäller hyperammonemi med allvarliga kliniska symtom bör behandlingsåtgärder och läkemedel som snabbt sänker ammoniaknivåerna i plasma (t.ex. proteinrestriktion och hemodialys), vänder katabola tillstånd och ökar avlägsnandet av kväverester sättas in samt experter konsulteras.

Reversibelt posteriort leukoencefalopatisyndrom

Reversibelt posteriort leukoencefalopatisyndrom (RPLS) kan förekomma i sällsynta fall under behandling med asparaginaspreparat. Vid magnetresonanstomografi (MR) karakteriseras detta syndrom av reversibla (från några få dagar till månader) lesioner/ödem, framförallt i hjärnans posteriora region. Symtom på RPLS omfattar väsentligen förhöjt blodtryck, epileptiska anfall, huvudvärk, förändrat mentalt tillstånd och akut försämrad syn (framförallt kortikal blindhet eller homonym hemianopsi). Det är inte klarlagt om RPLS orsakas av asparaginas, samtidig behandling eller underliggande sjukdomar.

RPSL behandlas symtomatiskt, inklusive åtgärder för att behandla eventuella epileptiska anfall. Avbrott eller dosreduktion av samtidigt administrerade immunhämmande läkemedel kan behövas. Expertis bör rådfrågas.

Hantering

För att lösa upp pulvret ska 3,7 ml vatten för injektionsvätskor försiktigt sprutas mot injektionsflaskans innervägg med en injektionsspruta (spruta inte direkt på eller i pulvret). Upplösningen av innehållet erhålls genom långsam vändning (undvik skumbildning som uppstår vid skakning). Den färdigberedda lösningen kan vara svagt opalescent.

Den beräknade mängden asparaginas löses upp ytterligare i 50 till 250 ml natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) infusionsvätska, lösning.

Administreringssätt

Endast för intravenös användning. Den dagliga mängden av asparaginas som behövs per patient kan spädas i en slutlig volym av 50–250 ml natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) infusionsvätska, lösning.

Behandlingslängd

Den utspädda lösningen av asparaginas infunderas under 0,5 till 2 timmar. Asparaginas får inte administreras som en bolusdos.

Kassering

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.