Antibiotikaresistens – tillsammans kan vi bromsa ett växande problem

Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Dagens hälso- och sjukvård är beroende av antibiotika, till exempel för att  

• behandla infektioner som annars skulle kunna bli livshotande 
• minska infektionsrisken vid komplicerade behandlingar och ingrepp, som canceroperationer och transplantationer.  

Resistens minskar möjligheterna att förebygga och behandla infektioner 

Antibiotikaresistens innebär att bakterierna blir motståndskraftiga mot antibiotika, som då inte längre fungerar. Det ger hälso- och sjukvården stora utmaningar och skapar risker för dig som patient. 

En bakterie som är resistent mot en typ av antibiotika behöver inte vara resistent mot alla. Däremot kan den vara resistent mot antibiotika som fungerar på liknande sätt. Ibland utvecklar bakterier också resistens mot flera olika typer av antibiotika. När sådana multiresistenta bakterier infekterar en människa är risken större att det inte finns något tillgängligt antibiotikum som fungerar. Infektionen blir mer svårbehandlad och i värsta fall går den inte alls att behandla.  

Använd antibiotika ansvarsfullt  

Ju mer antibiotika vi använder, desto mer ökar risken för resistens. Det beror på att de bakterier som redan utvecklat resistens får mer utrymme när antibiotikan gör att mer känsliga bakterier försvinner eller inte kan föröka sig. Bakterier som är resistenta kan också dela med sig av resistensen till andra bakterier av samma sort. Både hälso- och sjukvården och du som patient behöver därför använda antibiotika på ett ansvarsfullt sätt och bara när det verkligen behövs. 

Minska smittspridningen  

När vi är sjuka kan vi göra vad vi kan för att undvika att smitta andra. Det är bra att hålla avstånd, tvätta händerna och stanna hemma när vi är smittsamma. Ju färre som får infektioner, desto färre behöver få antibiotika. Det minskar utvecklingen av antibiotikaresistens.  

Vaccinera dig 

Vacciner är också ett sätt att minska smittspridning. Det finns vaccin både mot bakterier och mot virus. Antibiotika fungerar bara mot bakterier, inte mot virus. Men vaccination mot virus kan minska risken för följdsjukdomar som kräver antibiotikabehandling. 

Använd inte antibiotika i onödan 

Kroppen klarar av många bakterieinfektioner utan antibiotika. Läkare ska därför vara noga med att bara förskriva antibiotika om det är nödvändigt för att du ska bli frisk snabbare. Dessutom ska de inte förskriva antibiotika om du drabbats av en virusinfektion. Antibiotika hjälper inte då. 

Var särskilt försiktig när du är i länder med mer resistens 

I vissa länder är problemen med antibiotikaresistens större än i Sverige. Var särskilt försiktig när du besöker sådana länder så att du inte får med dig resistenta bakterier tillbaka. 

Använd aldrig någon annans antibiotika  

Olika infektioner kan ge liknande symtom men det innebär inte att de kan behandlas på samma sätt. Olika antibiotika är effektiva mot olika infektioner. Använd bara antibiotika som din läkare förskrivit åt dig och dela inte med dig av ditt eget läkemedel till någon annan, varken människa eller djur. 

Följ din läkares instruktion och slutför hela antibiotikakuren  

Slutför hela den antibiotikakur som din läkare har förskrivit, även om du känner dig fullt frisk innan den är slut. Om du avslutar din behandling för tidigt finns risken för att infektionen kommer tillbaka och du behöver ta mer antibiotika. I värsta fall är den nya infektionen också mer svårbehandlad. 

Lämna in överblivna antibiotika på apoteket  

Om du inte tål den behandling du har fått, om den inte fungerar, eller om förpackningen innehåller fler tabletter än vad du behöver för din kur, kan du få antibiotika över. Lämna i så fall in det som blivit över på apoteket. Antibiotika som sprids i naturen kan påverka miljön och ökar risken för resistens.