Tillgänglig läkemedelsinformation i Sverige
Fass-texten är särskilt framtagen för förskrivare och vårdpersonal. Texten är baserad på produktresumén.
Texten är baserad på produktresumé: 18 september 2026.
Texten är baserad på produktresumé: 18 september 2026.
Susvimo är avsett för vuxna patienter för behandling av neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration (nAMD) som uppnått ett stabilt sjukdomstillstånd efter att tidigare ha svarat på intravitreal behandling med ett läkemedel som är en hämmare av vaskulär endotelial tillväxtfaktor (VEGF-hämmare) (se avsnitt Dosering).
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.
Aktiva eller misstänkta infektioner i eller omkring ögat.
Aktiv intraokulär inflammation.
Susvimo är endast avsett för kontinuerlig frisättning i glaskroppen via Contivue-implantat. Den första insättningen av implantatet, första fyllningen, samt uttag av implantatet måste utföras i en operationssal av en ögonläkare med erfarenhet av glaskropps- och näthinnekirurgi och som har genomgått utbildning i insättandet av implantatet.
För att minimera riskerna relaterade till arbetsmomenten krävs strikt följsamhet till produkttillverkarens anvisningar för den initiala fyllnings- och implantation, förfarandet för utbyte av påfyllning av implantat samt momentet för borttagande av implantatet.
Patienter ska instrueras att inte trycka på ögat, gnugga ögat eller vidröra det område av ögat där implantatet sitter i 30 dagar efter att implantatet har satts in och i sju dagar efter påfyllningen.
Efter insättning av implantatet eller efter borttagande av implantat måste patienten bära ett ögonskydd och ska instrueras att inte ta bort ögonskyddet förrän den behandlande läkaren har rekommenderat detta (se avsnitt Trafik). Patienterna ska bära ögonskyddet vid sänggåendet i minst 7 nätter efter operationen.
Glaskroppsblödning
Glaskroppsblödning kan resultera i tillfällig synnedsättning. Vitrektomi kan krävas i händelse av en glaskroppsblödning som inte klarnar (se avsnitt Dosering).
Patienter som behandlas med antitrombotiska läkemedel (t.ex. perorala antikoagulantia, acetylsalicylsyra, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) kan löpa ökad risk för glaskroppsblödning. Det rekommenderas att behandling med antitrombotiska läkemedel avbryts tillfälligt före implantationsmomentet.
Det är nödvändigt att strikt följa tillverkarens bruksanvisning (t.ex. lämplig laserablation av pars plana, skleral kauterisering) för att minimera risken för glaskroppsblödning.
Konjunktival blåsa och läckage från konjunktival blåsa
En vätskefylld/läckande blåsa på bindhinnan är en avgränsad upphöjning av bindhinnan ovanför implantatflänsen, vilken kan bero på en subkonjunktival förtjockning eller vätska. Vätskefyllda/läckande blåsor på bindhinnan kan kräva ytterligare kirurgiska och/eller medicinska åtgärder för att undvika ytterligare komplikationer, särskilt om implantatets skiljevägg inte längre kan identifieras på grund av blåsorna/läckage på bindhinnan.
Följ tillverkarens bruksanvisning strikt (t.ex. lämplig längd på skleralsnittet, adekvat inkorporering av konjunktiva och Tenons kapsel vid förslutning av peritomin, samt korrekt placering av påfyllningsnålen under momentet påfyllningsutbyte) krävs för att minimera risken för vätskefyllda blåsor på bindhinnan.
Konjunktival erosion
En bindhinneerosion är en fulltjockleksdegradation eller nedbrytning av konjunktiva i området för implantatflänsen. Bindhinneerosioner kan vara förknippade med en ökad risk för endoftalmit, särskilt om implantatet tas ut. Kirurgisk intervention (t.ex. lagning av konjunktiva/Tenons kapsel) ska utföras i händelse av bindhinneerosion, med eller utan exponering av implantatflänsen.
Följ tillverkarens bruksanvisning strikt (t.ex. korrekt inkludering av konjunktiva och Tenons kapsel vid slutning av peritomin, samt lämplig placering av konjunktivalsuturer för att undvika kontakt med implantatets kant) krävs för att minimera risken för bindhinneerosion.
Konjunktival retraktion
Konjunktival retraktion är en recession eller öppning av limbal och/eller radial peritomi. Konjunktival retraktion kan vara associerad med en ökad risk för endoftalmit, särskilt om implantatet blir exponerat. Kirurgisk intervention (t.ex. lagning av konjunktiva/Tenons kapsel) ska utföras i händelse av konjunktival retraktion, med eller utan exponering av implantatflänsen.
För att minimera risken för konjunktival retraktion krävs strikt följsamhet till tillverkarens bruksanvisning (t.ex. lämplig suturering av konjunktivan och Tenons kapsel till limbus).
Endoftalmit
Endoftalmit är en allvarlig komplikation vid ögonundersökningar och kräver omedelbar behandling enligt rutinsjukvård för att minska risken för synnedsättning och maximera återhämtningen. Incidensen av endoftalmit vid behandling med Contivue var 1,6 % jämfört med 0,6 % vid intravitreal injektion av ranibizumab i glaskropp i ARCHWAY-studien (se avsnitt Biverkningar). Dosering med Susvimo (återfyllnadsbyte) ska inte ges förrän endoftalmit har försvunnit (se avsnitt Dosering).
Patienterna ska inte ha en aktiv eller misstänkt okulär eller periokulär infektion eller allvarlig systemisk infektion före implantation. Korrekt aseptisk teknik ska alltid användas när Susvimo administreras.
För att minimera risken för endoftalmit ska produkttillverkarens bruksanvisning följas strikt (t.ex. lämpliga sterila kontroller under insättning av implantat eller vid utbyte av påfyllning) (se avsnitt Biverkningar).
Retinal reva och avlossning
Retinal reva och avlossning, näthinnereva och näthinneavlossning kan leda till synnedsättning om den inte behandlas omedelbart med en intervention (t.ex. pneumatisk retinopexi, vitrektomi eller fotokoagulering med laser). Skjut upp doseringen av Susvimo (påfyllningsutbyte) tills näthinnereva eller näthinneavlossning har behandlats (se avsnitt Dosering).
Noggrann utvärdering av näthinnans periferi genom skleral indentation ska utföras och alla misstänkta områden med onormal vitreo-retinal adhesion eller näthinnereva ska behandlas innan implantatet sätts in i ögat. Efter införing ska näthinnans periferi undersökas enligt standardvård.
För att minimera risken för näthinnereva eller näthinneavlossning ska produkttillverkarens bruksanvisning följas strikt (t.ex. lämplig hantering av glaskroppsprolaps efter pars plana-incision).
Dislokation av enhet (implantat)
Enheten (implantatet) kan dislokera eller subluxera in i glaskroppshålan eller sträcka sig utanför glaskroppshålan in i eller utanför det subkonjunktivala utrymmet. Enhetsdislokation kräver brådskande kirurgisk åtgärd om det är förknippat med ett positivt Seidel-test, näthinneavlossning, nominell åderhinneavlossning, konjunktivalöppning med läckage i glaskroppen och implantatutstötning (öppen glob), eller om den dislokerade enheten vilar på eller nära makula, för att förhindra synnedsättning. Patienterna ska instrueras att undvika högriskaktiviteter som att trycka, gnugga eller vidröra ögat där implantatet sitter. Implantatet ska övervakas enligt standardvård.
Följ tillverkarens bruksanvisning strikt (t.ex. korrekt längd på skleraincisionen, korrekt inriktning mot pars plana under laserablation) krävs för att minimera risken för implantatdislokation.
Septumlossning
I kliniska prövningar har en typ av implantatskada rapporterats där septum har lossnat och hamnat inuti implantatkroppen. En undersökning med spaltlampa i dilatation och/eller indirekt oftalmoskopi i dilatation ska utföras före och efter påfyllningsutbyte, för att inspektera implantatet i glaskroppsrummet genom pupillen och identifiera om septum har lossnat. Avbryt behandlingen med Susvimo om septum har lossnat och överväg uttag av implantatet om nyttan överväger riskerna för momentet (se avsnitt Dosering). Fördelarna och riskerna med att behålla, ta ut, eller ta ut och ersätta ett implantat med ett dislokerat septum är inte väl kartlagda.
Det krävs strikt följsamhet av tillverkarens bruksanvisning (t.ex. lämplig hantering och införande av påfyllningsnålen i septum (undvik vridning och/eller rotation)) för att minimera risken för att septum lossnar.
Intraokulär inflammation
Det finns en risk för intraokulär inflammation efter Contivue-ingrepp (t.ex. implantation eller påfyllningsutbyte) i överensstämmelse med riskerna som medföljer intraokulära ingrepp. Majoriteten av biverkningar som upplevdes under kliniska prövningar inträffade under den första veckan efter behandling med Contivue och försvann inom en månad. Använd peri-operativa antiinflammatoriska läkemedel enligt rutinbehandling och enligt läkarens bedömning. Patienter ska instrueras att rapportera alla tecken eller symtom på intraokulär inflammation till sin läkare.
Överkänslighet
Patienter ska instrueras att rapportera alla tecken eller symtom på potentiell okulär överkänslighet till den behandlande läkaren.
Systemiska effekter
Systemiska biverkningar, inklusive icke-okulära blödningar och arteriella tromboemboliska händelser (ATE), har rapporterats efter injektion i glaskroppen av VEGF-hämmare, eller med Susvimo-behandling (se avsnitt Biverkningar). Till och med vecka 96 i den kliniska prövningen ARCHWAY upplevde 12 patienter (4,8 %) i den studiearm som fick Susvimo och fyra patienter (2,4 %) i den intravitreala armen en APTC-händelse, vanligtvis i närvaro av befintliga komorbiditeter.
Övrigt
Magnetresonanstomografi (MR) ska utföras under specifika förhållanden eftersom implantatet innehåller titan. Det är därför viktigt att patienter informeras och får ett implantatkort som ska förvaras hos dem vid alla tidpunkter och visas för hälso- och sjukvårdspersonal om de behöver genomgå en MR-undersökning. Produkttillverkarens bruksanvisning för den initiala fyllnings- och implantationsmomentet ger förutsättningar för att på ett säkert sätt utföra en MR-undersökning för en patient med denna implanterade enhet.
Information om hjälpämnen
Detta läkemedel innehåller 0,002 mg polysorbat 20 per 0,02 ml dos. Polysorbater kan orsaka allergiska reaktioner. Patienter ska informeras om att berätta för sin läkare om de har några kända allergier.
I den intravitreala injektionsarmen av den kliniska prövningen ARCHWAY (se avsnitt Farmakodynamik) var de okulära biverkningarna i studieögat med högst incidens konjunktival blödning (13,8 %), glaskroppsavlossning (8,4 %), ögonsmärta (7,8 %), torra ögon (5,4 %), dimsyn (5,4 %) och ögonirritation (5,4 %).
Icke-okulära biverkningar med högst incidens i den intravitreala injektionsarmen i den kliniska prövningen ARCHWAY var nasofaryngit (15 %), fall (9 %), urinvägsinfektion (8,4 %), artralgi (6,6 %) och bronkit (6 %); icke-okulära biverkningar som observerades inkluderade, allergiska reaktioner* (hudutslag (1,8 %), klåda (0,6 %)), (2,4 %), anemi (1,8 %), överkänslighet (1,8 %), hosta (1,8 %) och ångest (1,2 %).
* Inga fall av urtikaria eller erytem framkom i den analyserade datan gällande allergiska reaktioner.
Tabell över biverkningar
Säkerhetsprofilen för Susvimo har utvärderats hos 577 patienter med nAMD i kliniska prövningar. Medianvaraktigheten för behandlingsexponering var 244 veckor (intervall: 1–385 veckor). Medianantalet ingrepp, inklusive inledande påfyllningar och påfyllning/byte, var 10 (intervall: 1–21).
Biverkningar från kliniska prövningar (tabell 2) listas enligt MedDRA-klassificering av organsystem. Motsvarande frekvenskategori för varje läkemedelsbiverkning bygger på följande konvention: mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000). Inom varje frekvensområde anges biverkningarna i fallande allvarlighetsgrad.
Tabell 2 Biverkningar som förekommit hos patienter som behandlats med Susvimo i kliniska prövningar
1 Irit: inkluderar irit, ljusväg och celler i främre kammaren.
2 Läckage från konjunktivalbleb/filtreringsbleb: innefattar vätskefylld blåsa på bindhinnan, läckage från konjunktival filterblåsa, konjunktivalcysta och cysta vid implantatstället.
3 Katarakt: innefattar katarakt, nukleär katarakt, kortikal katarakt, subkapsulär katarakt och traumatisk katarakt.
4 Näthinneavlossning: inkluderar näthinneavlossning, regmatogen näthinneavlossning och traktionell näthinneavlossning.
5 Kornealt skrapsår: inkluderar korneal skrapning och vitalfärgning av hornhinnan.
6 Korneala sjukdomar: inkluderar hornhinnesjukdom och korneal endotelsjukdom.
7 Obehag vid administreringsstället: rapporterat som irritation vid påfyllningsstället – obehag.
8 Grumling av enhetsmaterial: rapporterat som grumlingar av okänd etiologi inom implantatet.
9 septumlossning: en typ av implantatskada där septum lossnar in i kroppen av implantatet. Incidensen av förskjutning av septum beräknades från implanterade patienter i de olika Susvimo-prövningarna.
Beskrivning av utvalda biverkningar
Glaskroppsblödning
Totalt upplevde 7,5 % (43/577) av patienterna i den studiearm som fick Susvimo glaskroppsblödningar i studieögat. Majoriteten av de drabbade patienterna (31/43) upplevde grad 1 (≤ 15 bokstävers BCVA-förlust från föregående besök) eller grad 2 (16–30 bokstävers BCVA-förlust från föregående besök). 10 patienter upplevde en BCVA-händelse av grad 3 (> 30 bokstävers BCVA-förlust jämfört med tidigare besök) och två patienter upplevde en BCVA-händelse av grad 4 (ljusuppfattning eller sämre). Av de 43 drabbade patienterna upplevde 40 patienter en händelse som gick tillbaka, en patient upplevde en händelse som gick tillbaka med följdtillstånd, en patient upplevde en händelse som höll på att gå tillbaka och två patienter upplevde en händelse som inte gick tillbaka. 34/43 patienter upplevde händelser som gick tillbaka spontant utan medicinsk eller kirurgisk åtgärd, fyra patienter behövde genomgå vitrektomi.
Under den postoperativa perioden upplevde 4,5 % (26/577) av patienterna glaskroppsblödning. Dessa händelser tillskrevs implantationsförfarandet hos samtliga 26 patienter, där sju patienter hade ytterligare bidragande faktorer. Av de drabbade 26 patienterna upplevde 14 händelser av grad 1, fem upplevde händelser av grad 2, sex upplevde händelser av grad 3 och en upplevde en händelse av grad 4. Alla dessa händelser gick tillbaka.
Inga patienter avbröt Susvimo-behandlingen eller fick sitt implantat borttaget på grund av glaskroppsblödning.
Konjunktival vätskefylld blåsa och läckage från konjunktival filterblåsa
Sammanlagt upplevde 14,9 % (86/577) av patienterna i den studiearm som fick Susvimo vätskefylld blåsa på bindhinnan/läckage från konjunktival filterblåsa i studieögat, med 5 % (29/577) av patienterna som upplevde dessa händelser under den postoperativa perioden. Majoriteten av de drabbade patienterna upplevde lindriga (72/86) eller måttliga (10/86) händelser, och fyra patienter upplevde allvarliga händelser. Av de 86 drabbade patienterna upplevde 78 patienter en händelse som gick tillbaka, en patient upplevde en händelse som gick tillbaka med följdtillstånd och 13 patienter upplevde händelser som inte gick tillbaka. Totalt upplevde 8/86 patienter en händelse som krävde kirurgisk åtgärd.
Konjunktival erosion
Totalt upplevde 8,7 % (50/577) av patienterna i den studiearm som fick Susvimo bindhinneerosion i studieögat, och 0,3 % (2/577) av patienterna upplevde dessa händelser under den postoperativa perioden Majoriteten av de drabbade patienterna upplevde lindriga (16/50) eller måttliga (23/50) händelser, och 11 patienter upplevde en allvarlig händelse. Kirurgisk åtgärd krävdes för en bindhinneerosion hos 47 patienter. Av de 50 drabbade patienterna upplevde 49 patienter en händelse som gick tillbaka, medan två patienter upplevde händelser som inte gick tillbaka. 7/50 patienter avbröt behandlingen med Susvimo på grund av bindhinneerosion. Borttagande av implantat var nödvändigt hos 8/50 patienter på grund av bindhinneerosion, och två patienter hade ytterligare bidragande faktorer.
Konjunktival retraktion
Sammanlagt upplevde 3,5 % (20/577) av patienterna i den studiearm som fick Susvimo konjunktival retraktion i studieögat, och 0,7 % (4/577) av patienterna upplevde dessa händelser under den postoperativa perioden. Majoriteten av de drabbade patienterna upplevde lindriga (9/20) eller måttliga (9/20) händelser, och två patienter upplevde en allvarlig händelse. Kirurgisk åtgärd krävdes för en händelse med konjunktival retraktion hos 14 patienter. Av de 20 drabbade patienterna upplevde alla patienter händelser som gick tillbaka. 6/20 patienter avbröt Susvimo-behandlingen på grund av konjunktival retraktion. Borttagande av implantat var nödvändigt hos 6 av 20 patienter på grund av konjunktival retraktion, där en patient hade ytterligare bidragande faktorer.
Endoftalmit
Totalt upplevde 2,8 % (16/577) av patienterna i den studiearm som fick Susvimo endoftalmit i studieögat. Av de drabbade patienterna upplevde fyra patienter måttliga händelser och 12 patienter upplevde en allvarlig händelse. Av dessa patienter upplevde 8/16 tidigare eller pågående konjunktival retraktion eller bindhinneerosion. Kirurgisk åtgärd krävdes för endoftalmit hos 12 patienter. Av de 16 drabbade patienterna upplevde 14 patienter en händelse som gick tillbaka, två patienter upplevde en händelse som gick tillbaka med följdtillstånd och en patient upplevde en händelse som inte gick tillbaka. 8/16 patienter avbröt behandlingen med Susvimo på grund av endoftalmit. Borttagande av implantat var nödvändigt hos 8 av 16 patienter på grund av endoftalmit och hos en patient fanns ytterligare bidragande faktorer.
Under jämförelseperioden i den kliniska studien ARCHWAY var incidensen av endoftalmit 1,6 % (4/248) i Susvimo-gruppen jämfört med 0,6 % (1/167) i den intravitreala ranibizumab-gruppen. I kliniska prövningar innefattade behandlingen av endoftalmit spolning av implantatinnehåll med 100 µl vankomycin (1,0 mg/0,1 ml), med eller utan tidigare spolning med konserveringsmedelsfri natriumkloridlösning, som tillägg till standardbehandling.
Retinal reva och avlossning
Totalt upplevde 0,7 % (4/577) av patienterna i den studiearm som fick Susvimo näthinnereva i studieögat, och 0,2 % (1/577) av patienterna upplevde denna händelse (lindrig) under den postoperativa perioden. Hos de fyra drabbade patienterna var händelserna lindriga (två patienter) och måttliga (två patienter), två patienter upplevde händelser som gick tillbaka, medan två patienter upplevde händelser som inte gick tillbaka.
Totalt upplevde 1,6 % (9/577) av patienterna i Susvimo-armen näthinneavlossning i studieögat, och 0,3 % (2/577) av patienterna upplevde dessa händelser under den postoperativa perioden. Alla nio patienter med näthinneavlossning upplevde allvarliga händelser som hanterades med kirurgisk åtgärd. Av de nio drabbade patienterna upplevde sju patienter en händelse som gick tillbaka, en patient upplevde en händelse som gick tillbaka med följdtillstånd, en patient upplevde en händelse som inte gick tillbaka och en patient upplevde en händelse som gick tillbaka. Borttagning av implantat var nödvändigt hos 1/9 patienter på grund av näthinneavlossning. Denna patient avbröt Susvimo-behandlingen.
Dislokation av enhet (implantat)
Totalt upplevde 2,4 % (14/577) av patienterna i den studiearm som fick Susvimo enhetsdislokation i studieögat. Majoriteten av de drabbade patienterna upplevde lindriga (3/14) eller måttliga (6/14) händelser, och fem patienter upplevde allvarliga händelser. Kirurgisk åtgärd krävdes för att lokalisera en enhet hos 13 patienter, inklusive alla allvarliga fall. Av de 14 drabbade patienterna upplevde 13 patienter en händelse som gick tillbaka och en patient upplevde en händelse som inte gick tillbaka. 8/14 patienter avbröt behandlingen med Susvimo, och borttagning av implantat var nödvändig hos 9/14 patienter på grund av enhetsdislokation.
Arteriella tromboemboliska händelser
Arteriella tromboemboliska händelser (ATE) är biverkningar som potentiellt är relaterade till systemisk VEGF-hämning. Till och med vecka 96 i studien ARCHWAY upplevde 12 patienter (4,8 %) i Susvimo-armen och 4 patienter (2,4 %) i den intravitreala armen en APTC-händelse, vanligtvis i närvaro av befintliga komorbiditeter.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Patienterna diagnostiserades med någon typ av makulär koroidal neovaskularisation (CNV) relaterad till nAMD inom 9 månader före screening och fick ≥ 3 doser av anti-VEGF intravitrealt läkemedel i studieögat inom de sista 6 månaderna före screening. Vid screeningbesöket fick patienterna ytterligare en intravitreal injektion med 0,5 mg ranibizumab om de endast fått 3 doser av anti-VEGF intravitrealt läkemedel under de senaste 6 månaderna och/eller om den sista behandlingen som gavs före screeningen inte var 0,5 mg ranibizumab. Varje patient hade ett påvisat svar på anti-VEGF intravitreala läkemedel definierat som: total minskning av nAMD sjukdomsaktivitet detekterad med spektral-domän optisk koherenstomografi (SD-OCT) och stabil eller förbättrad syn. Patienterna randomiserades i förhållandet 3:2 till att få kontinuerlig tillförsel av Susvimo via implantatet var 24:e vecka eller intravitreala injektioner av 0,5 mg ranibizumab var 4:e vecka. För patienter som randomiserades till studiearmen som fick Susvimo fanns tilläggsbehandling med 0,5 mg intravitreala injektioner med ranibizumab tillgängliga vid vecka 16, 20, 40, 44, 64, 68, 88 och 92 om ett av följande kriterier uppfylldes och på grund av sjukdomsaktivitet på nAMD: en förlust på 15 ETDRS-bokstäver (Early Treatment Diabetic Retinopathy Study) jämfört med det bästa noterade BCVA-värdet under studien, en ökning med 150 mikrometer från det lägsta centrala delfältstjockleken (CST) i studien eller en förlust på 10 bokstäver från det högsta BCVA-värdet förknippat med en ökning på 100 mikroner från det lägsta CST-värdet.
Demografin vid studiestart var generellt balanserad mellan behandlingsgrupperna; 43/415 (10,4 %) patienter var yngre än 65 år, och genomsnittlig [SD] ålder var 75 [7,91] år. De flesta patienterna var kvinnor (59 %). Genomsnittlig [SD] BCVA-poäng vid studiestart var 74,8 [10,4] bokstäver.
Före studiebehandlingen administrerades 4 doser i median av anti-VEGF-intravitreala läkemedel i studieögat hos patienterna i den studiearm som fick Susvimo och den intravitreala behandlingsarmen som fick ranibizumab. Den genomsnittliga [SD] förändringen i synskärpa i studieögat från diagnos av nAMD till baseline var 11,3 [13,8] bokstäver. 98,4 %, 94,6 %, 94,8 % och 94,7 % av patienterna i Susvimo-armen fick ingen kompletterande behandling under det första, andra, tredje respektive fjärde behandlingsintervallet. I alla fyra behandlingsintervallen fick 31/246 patienter (12,6 %) tilläggsbehandling och 215/246 patienter (87,4 %) fick ingen tilläggsbehandling. Av de 31 patienterna fick 18 patienter (58,1 %) endast en tilläggsbehandling.
Det primära effektmåttet, förändring från baslinjen av BCVA-poäng, i genomsnitt vecka 36 och vecka 40 visade att Susvimo var ekvivalent med intravitreala ranibizumab-injektioner som administrerades var fjärde vecka. Detaljerade effektresultat visas i tabell 3 och figur 1.
Tabell 3 Resultat avseende synskärpa i ARCHWAY-studien
BCVA = Bästa korrigerade visus.
* BCVA uppmätt med ETDRS-bokstäverna.
Figur 1 Justerad genomsnittlig förändring från baslinjen av BCVA i studieögat till och med vecka 96 i ARCHWAY-studien*
Q24W = var 24:e vecka; Q4W = var 4:e vecka.
*Minskning av BCVA vecka 4 under postoperativ återhämtning.
Konsekventa resultat observerades mellan subgruppsanalyserna av genomsnittlig förändring från studiestart av BCVA-poäng i genomsnitt över vecka 36 och 40 (ålder, kön, antal tidigare intravitreala anti-VEGF-injektioner och BCVA-poäng vid baslinjen) och centerpunktstjocklek (CPT) vecka 36 (ålder och kön).
Läckage av blod och vätska från CNV kan orsaka näthinneförtjockning eller ödem och/eller intraretinal/subretinal blödning, vilket leder till synnedsättning. Den anatomiska parametern CPT [uppmätt från internt begränsande membran (ILM) till näthinnans pigmentepitel] bedömdes. Vid vecka 36 observerades en liknande justerad genomsnittlig förändring av CPT mellan Susvimo-armen och patienter i den intravitreala ranibizumab-armen (5,4 mikroner respektive 2,6 mikroner). Detta motsvarade en skillnad i justerat medelvärde på 2,8 mikroner (95 % KI: -6,2; 11,8) mellan grupperna.
Pediatrisk population
Europeiska läkemedelsmyndigheten har beviljat undantag från skyldigheten att lämna in resultat från studier med Susvimo för alla undergrupper av den pediatriska populationen vid nAMD (se avsnitt Dosering för information om pediatrisk användning).
Särskilda patientgrupper
Äldre
I den farmakokinetiska populationsanalysen av nAMD-patienter med Susvimo var patienternas ålder mellan 50 och 92 år. Ålder hade ingen signifikant effekt på farmakokinetiken för Susvimo.
Nedsatt njurfunktion
Inga formella studier har utförts för att undersöka farmakokinetiken för Susvimo hos patienter med nedsatt njurfunktion. I en farmakokinetisk populationsanalys av nAMD-patienter med Susvimo hade 73 % (266 av 364) nedsatt njurfunktion (44 % lätt [CrCL 60 till < 90 ml/min], 27 % måttlig [CrCL 30 till < 60 ml/min] och 2 % svår [CrCL < 30 ml/min]). Denna analys visade att systemisk clearance för ranibizumab var något lägre hos patienter med nedsatt njurfunktion, men inte kliniskt signifikant.
Nedsatt leverfunktion
Inga formella studier har utförts för att undersöka farmakokinetiken av Susvimo hos patienter med nedsatt leverfunktion. Systemisk exponering av Susvimo är dock låg, med koncentrationer som förblir under den ranibizumab-koncentration som krävs för att hämma den biologiska aktiviteten av VEGF med 50 % (11–27 ng/ml). Därför anses ingen dosjustering vara nödvändig i denna population (se avsnitt Dosering).
Hos dräktiga apor som behandlats med intravitrealt ranibizumab under hela organogenesen observerades skelettavvikelser med låg incidens hos foster. Dessa inkluderade ofullständig och/eller oregelbunden ossifikation av ben i skallen, ryggraden och bakbenen samt förkortade övertaliga revben. Dessa fynd sågs hos djur som behandlats med doser som resulterade i sänkningar i serumkoncentrationen (trough-nivåer) av ranibizumab upp till 18 gånger högre än de Cmax-nivåer som observerats hos människa efter behandling av ett öga med Susvimo. På grund av verkningsmekanismen måste Susvimo dock betraktas som potentiellt teratogent och embryo-fetotoxiskt (se avsnitt Graviditet).
Vatten för injektionsvätskor
Instrument som är nödvändiga för administrering:
Överföringsnål (19 gauge, 1½ tum) (medföljer inte)
Luer-lockspruta (1 ml, Luer-lockspets) (medföljer inte)
Contivue initial fyllningsnål
Contivue-implantat med insättningsverktyg
Använd aseptisk teknik när implantatet fylls med 0,02 ml Susvimo (ranibizumab) injektionsvätska, lösning omedelbart före insättning av implantatet i patientens öga.
Följande instruktioner ska följas för att förbereda sprutan:
1. Överför dosen från injektionsflaska till spruta
Sätt överföringsnålen på Luer-Lock-sprutan, ta bort nålskyddet och använd sprutan för att dra upp allt innehåll i Susvimo-flaskan i sprutan.
2. Ta bort luft från sprutan
Håll sprutan med nålen pekande uppåt och knacka försiktigt på sprutan med fingret tills eventuella bubblor stiger till toppen. Tryck långsamt in kolvstången tills all luft kommer ut ur spruta och kanyl och bevara så mycket Susvimo-lösning som möjligt för att fylla implantatet helt. Ta bort och kassera överföringsnålen på ett korrekt sätt.
3. Fäst den initiala fyllnadsnålen (blått lock)
Sätt den initiala fyllningsnålen på Luer Lock-sprutan och ta av nålskyddet. Ta bort luft från sprutan, enligt beskrivningen i steg 2 ovan, och se till att en droppe Susvimo-lösning syns på nålspetsen när kolvstången trycks in.
4. Kontrollera om det finns luftbubblor i sprutan
Inspektera sprutan och nålhylsan för att säkerställa att det inte finns några luftbubblor. Om det finns luftbubblor ska du fortsätta att avlägsna luft från sprutan enligt beskrivningen ovan och inspektera igen.
Sprutan är nu klar att sättas in i införingsverktyget och fylla implantatet med Susvimo-lösning. Använd sprutan inom 15 minuter efter att all luft tagits bort för att undvika att Susvimo-lösningen torkar i nålen och hindrar vätskeflödet.
När implantatet har fyllts, sätt inte tillbaka nålskyddet på nålen för första påfyllning och ta inte loss den från sprutan. Kassera den använda sprutan tillsammans med nålen för första påfyllning i en behållare för stickande och skärande avfall eller i enlighet med lokala föreskrifter.
Moment för påfyllningsutbyte av Susvimo i implantat
Instrument som är nödvändiga för administrering:
Överföringsnål (19 gauge, 1 ½ tum (medföljer inte)
Luer-lockspruta (1 ml, Luer-lockspets) (medföljer inte)
Contivue påfyllningsnål
Implantatinnehållet kommer att extraheras samtidigt som implantatet fylls med 0,02 ml Susvimo (ranibizumab) injektionsvätska, lösning med aseptisk teknik.
Följande instruktioner ska följas för att förbereda sprutan:
1. Överför dos från injektionsflaska till spruta
Sätt överföringsnålen på Luer-Lock-sprutan, ta bort nålskyddet och använd sprutan för att dra upp allt innehåll i Susvimo-flaskan i sprutan.
2. Ta bort luft från sprutan
Håll sprutan med nålen pekande uppåt och knacka försiktigt på sprutan med fingret tills eventuella bubblor stiger till toppen. Tryck långsamt in kolvstången tills all luft kommit ut ur spruta och kanyl och bevara så mycket Susvimo-lösning som möjligt för att fylla implantatet helt. Ta bort och kassera överföringsnålen på ett korrekt sätt.
3. Sätt på påfyllningsnålen (genomskinligt lock)
Sätt påfyllningsnålen på Luer Lock-sprutan och ta av nålskyddet.
4. Ta bort luft från sprutan och justera dosen
Ta bort luft från sprutan, enligt beskrivningen i steg 2 ovan. Tryck långsamt in kolvstången tills all luft har sprutats ut från sprutan och nålen och dosen Susvimo-lösning i sprutan är justerad till 0,1 ml.
5. Kontrollera om det finns luftbubblor i sprutan
Inspektera sprutan och nålhylsan med förstoringsglaset för att säkerställa att det inte finns några luftbubblor.
Sprutan är nu klar för påfyllningsutbyte. Använd sprutan inom 15 minuter efter att all luft tagits bort för att undvika att Susvimo-lösningen torkar i nålen och hindrar vätskeflödet
När implantatets innehåll har ersatts, sätt då inte tillbaka nålskyddet på påfyllningsnålen och ta inte loss den från sprutan. Kassera den använda sprutan tillsammans med påfyllningsnålen i en behållare för stickande och skärande avfall eller i enlighet med lokala föreskrifter.
Innehållet i injektionsflaskan samt de kanyler som används för initial fyllning och påfyllning levereras sterila och är endast avsedda för engångsbruk. Ingen komponent får reprocessas, omsteriliseras eller återanvändas. Använd inte någon komponent om den är skadad, trasig eller om steriliteten har äventyrats.
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
Patienturval
Behandling med Susvimo inleds när sjukdomen bedöms som stabil efter intravitreal behandling med ett anti-VEGF-läkemedel. Denna bedömning görs av den behandlande läkaren baserat på anatomiska parametrar och/eller synparametrar.
Dosering
Rekommenderad dos av Susvimo är 2 mg (0,02 ml) administrerat via Contivue-implantat med påfyllningsutbyte var 24:e vecka (ungefär 6 månader).
Susvimo får inte ersättas av eller med andra formuleringar av ranibizumab.
Kompletterande dosering med intravitreal ranibizumab-injektion
Kompletterande behandling med intravitreal injektion av ranibizumab med 0,5 mg (10 mg/ml) kan ges i det drabbade ögat med Contivue-implantatet på plats om det är kliniskt nödvändigt, baserat på en signifikant minskning eller reduktion av synskärpan och/eller en omfattande försämring av de anatomiska parametrarna, för att minska risken för synförlust (se avsnitt Farmakodynamik).
Se fullständig produktinformation för intravitreal ranibizumab-injektion 0,5 mg (10 mg/ml).
Behandlingens varaktighet
Behandlingens längd med Susvimo ska bestämmas av den behandlande läkaren och baseras på sjukdomsaktivitet, bedömd utifrån synskärpa och/eller anatomiska parametrar. Om den behandlande läkaren bedömer att synparametrar och anatomiska parametrar tyder på att patienten inte längre har nytta av fortsatt behandling, kan utförandet av påfyllningsutbyte av Susvimo avbrytas. Contivue-implantatet kan tas ut ur ögat om den behandlande läkaren anser det kliniskt motiverat.
Borttagande av implantat och reimplantation
Borttagande av implantat kan utföras enligt läkarens bedömning, om nyttan med uttaget anses överväga riskerna med ingreppet. Beslutet ska följa en omfattande diskussion mellan läkare och patient om de okulära riskerna som är förknippade med att genomgå ett ingrepp för borttagande av implantat. Fördelarna och riskerna med att behålla, ta bort eller ta bort och byta ut ett implantat är inte väl karaktäriserade. Se instruktionerna från tillverkaren av den medicintekniska produkten för korrekt ingrepp vid borttagande av implantat.
Dosavbrott (påfyllningsutbyte)
Se tabell 1 för dosavbrott (påfyllningsutbyte) relaterade till biverkningar. Efter ett avbrott i behandlingen ska påfyllningsutbyte endast utföras efter att biverkningen har klingat av.
Tabell 1 Dosavbrott (påfyllningsutbyte) på grund av biverkningar
* Biverkningarna anses vara synhotande om de är allvarliga och antingen associerade med oförklarlig synförlust på ≥ 30 bokstäver i BCVA (Best-Corrected Visual Acity) som varar mer än en timme, kräver kirurgiskt ingrepp för att förhindra permanent synförlust och/eller är förknippade med allvarlig intraokulär inflammation.
Försenade eller missade doser (påfyllningsutbyte)
Om en planerad dos (påfyllningsutbyte) av Susvimo missas, ska den administreras så snart som möjligt, och nästa påfyllningsutbyte ska därefter utföras 24 veckor (cirka 6 månader) senare.
Särskilda patientgrupper
Äldre
Ingen dosjustering krävs för patienter ≥ 65 år (se avsnitt Farmakodynamik och Farmakokinetik).
Nedsatt njurfunktion
Dosjustering krävs inte för patienter med nedsatt njurfunktion (se avsnitt Farmakokinetik).
Nedsatt leverfunktion
Dosjustering krävs inte för patienter med nedsatt leverfunktion (se avsnitt Farmakokinetik).
Pediatrisk population
Det finns ingen relevant användning av Susvimo för den pediatriska populationen vid behandling av neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration (nAMD).
Administreringssätt
Susvimo är en engångsdos injektionsflaska, endast för intravitreal användning med Contivue-implantatet.
För att förhindra felmedicinering är det viktigt att kontrollera märkningen för att säkerställa att läkemedlet som bereds och administreras är Susvimo.
Susvimo ska inspekteras visuellt med avseende på partiklar och missfärgning före administrering (se avsnitt Hållbarhet, förvaring och hantering).
Administrera inte Susvimo på något annat sätt än via Contivue-implantatet (t.ex. inte som en intravitreal bolusinjektion).
De inledande åtgärderna för påfyllning och implantation samt påfyllningsutbyte ska utföras med adekvat bedövning och under aseptiska förhållanden för att minimera risken för intraokulär infektion i enlighet med klinisk praxis.
Förfarande vid första påfyllning och implantation
Under det inledande påfyllnings- och implantationsingreppet används en 1 ml spruta med Luer-lockspets för att dra upp läkemedlet från injektionsflaskan genom en överföringsnål (medföljer ej). Luft avlägsnas sedan från sprutan och överföringsnålen tas bort. Den initiala påfyllningsnålen (blått lock) fästs sedan på sprutan och används för att fylla implantatet med 0,02 ml Susvimo-injektionslösning (ranibizumab) omedelbart innan implantatet sätts in. När implantatet har fyllts sätts det in i ögat genom pars plana.
Procedur för påfyllningsutbyte av implantat
Contivue-implantatet fylls på med 0,02 ml Susvimo-injektionslösning (ranibizumab) via administrering genom implantatets septum, vilket täcks av bindhinnan och Tenons kapsel. En 1 ml spruta med Luer-lockspets används för att dra upp allt läkemedlel ur injektionsflaskan genom en överföringsnål (medföljer ej). Påfyllningsnålen (genomskinligt lock) fästs på sprutan och gummiproppen trycks in tills all luft har avlägsnats från sprutan och dosen är justerad till 0,1 ml. Påfyllningsnålen förs sedan in i implantatet för att byta ut dess innehåll mot Susvimo (ranibizumab).
Läs och följ anvisningarna i tillverkarens bruksanvisning för initial påfyllning och implantation, påfyllningsutbyte samt uttag av implantat innan Contivue implantat fylls, implanteras, fylls på eller tas ut.
För instruktioner om förberedelse före administrering och kassering, se avsnitt Hållbarhet, förvaring och hantering.
Spårbarhet
För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras.
Utbildningsmaterial
Läkare som förväntas förskriva Susvimo måste säkerställa att de har fått och känner till läkarvägledningen. Läkaren måste förklara och diskutera nyttan och riskerna med Susvimo-behandling med patienten och förse patienten med utbildningsmaterialet.
Bilateral behandling
I kliniska prövningar fick majoriteten av patienterna med neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration (nAMD) i det andra ögat behandling med en intravitreal anti-VEGF-injektion och ett begränsat antal patienter fick Susvimo i det andra ögat. På grund av det låga antalet patienter som hittills har fått bilateral behandling med Susvimo har säkerhet och effekt för Susvimo vid administrering i båda ögonen ännu inte fastställts.
Biverkningar relaterade till implantat och implantations-relaterade moment
Implantat- och/eller implantationsrelaterade procedurer har förknippats med glaskroppsblödning, vätskefylld blåsa på bindhinnan/läcka på blåsa, bindhinneerosion, konjunktival retraktion, endoftalmit, näthinnereva och näthinneavlossning, traumatisk katarakt, enhetsdislokation (implantat), septumförskjutning och postoperativ intraokulär inflammation. Alla dessa biverkningar rapporterades under de kliniska prövningarna (se avsnitt Biverkningar). Patienterna ska instrueras att omedelbart rapportera eventuella tecken eller symtom som kan ha samband med dessa händelser. I vissa fall kan dessa biverkningar uppträda asymptomatiskt. Implantatet och vävnaden som överskuggar implantatflänsen ska undersökas noggrant efter den inledande fyllningen och implantat- och påfyllningsutbytet för att möjliggöra tidig medicinsk eller kirurgisk åtgärd efter behov.
För att minimera riskerna relaterade till arbetsmomenten krävs strikt följsamhet till produkttillverkarens anvisningar för den initiala fyllnings- och implantation, förfarandet för utbyte av påfyllning av implantat samt momentet för borttagande av implantatet.
Patienter ska instrueras att inte trycka på ögat, gnugga ögat eller vidröra det område av ögat där implantatet sitter i 30 dagar efter att implantatet har satts in och i sju dagar efter påfyllningen.
Efter insättning av implantatet eller efter borttagande av implantat måste patienten bära ett ögonskydd och ska instrueras att inte ta bort ögonskyddet förrän den behandlande läkaren har rekommenderat detta (se avsnitt Trafik). Patienterna ska bära ögonskyddet vid sänggåendet i minst 7 nätter efter operationen.
Glaskroppsblödning
Glaskroppsblödning kan resultera i tillfällig synnedsättning. Vitrektomi kan krävas i händelse av en glaskroppsblödning som inte klarnar (se avsnitt Dosering).
Patienter som behandlas med antitrombotiska läkemedel (t.ex. perorala antikoagulantia, acetylsalicylsyra, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) kan löpa ökad risk för glaskroppsblödning. Det rekommenderas att behandling med antitrombotiska läkemedel avbryts tillfälligt före implantationsmomentet.
Det är nödvändigt att strikt följa tillverkarens bruksanvisning (t.ex. lämplig laserablation av pars plana, skleral kauterisering) för att minimera risken för glaskroppsblödning.
Konjunktival blåsa och läckage från konjunktival blåsa
En vätskefylld/läckande blåsa på bindhinnan är en avgränsad upphöjning av bindhinnan ovanför implantatflänsen, vilken kan bero på en subkonjunktival förtjockning eller vätska. Vätskefyllda/läckande blåsor på bindhinnan kan kräva ytterligare kirurgiska och/eller medicinska åtgärder för att undvika ytterligare komplikationer, särskilt om implantatets skiljevägg inte längre kan identifieras på grund av blåsorna/läckage på bindhinnan.
Följ tillverkarens bruksanvisning strikt (t.ex. lämplig längd på skleralsnittet, adekvat inkorporering av konjunktiva och Tenons kapsel vid förslutning av peritomin, samt korrekt placering av påfyllningsnålen under momentet påfyllningsutbyte) krävs för att minimera risken för vätskefyllda blåsor på bindhinnan.
Konjunktival erosion
En bindhinneerosion är en fulltjockleksdegradation eller nedbrytning av konjunktiva i området för implantatflänsen. Bindhinneerosioner kan vara förknippade med en ökad risk för endoftalmit, särskilt om implantatet tas ut. Kirurgisk intervention (t.ex. lagning av konjunktiva/Tenons kapsel) ska utföras i händelse av bindhinneerosion, med eller utan exponering av implantatflänsen.
Följ tillverkarens bruksanvisning strikt (t.ex. korrekt inkludering av konjunktiva och Tenons kapsel vid slutning av peritomin, samt lämplig placering av konjunktivalsuturer för att undvika kontakt med implantatets kant) krävs för att minimera risken för bindhinneerosion.
Konjunktival retraktion
Konjunktival retraktion är en recession eller öppning av limbal och/eller radial peritomi. Konjunktival retraktion kan vara associerad med en ökad risk för endoftalmit, särskilt om implantatet blir exponerat. Kirurgisk intervention (t.ex. lagning av konjunktiva/Tenons kapsel) ska utföras i händelse av konjunktival retraktion, med eller utan exponering av implantatflänsen.
För att minimera risken för konjunktival retraktion krävs strikt följsamhet till tillverkarens bruksanvisning (t.ex. lämplig suturering av konjunktivan och Tenons kapsel till limbus).
Endoftalmit
Endoftalmit är en allvarlig komplikation vid ögonundersökningar och kräver omedelbar behandling enligt rutinsjukvård för att minska risken för synnedsättning och maximera återhämtningen. Incidensen av endoftalmit vid behandling med Contivue var 1,6 % jämfört med 0,6 % vid intravitreal injektion av ranibizumab i glaskropp i ARCHWAY-studien (se avsnitt Biverkningar). Dosering med Susvimo (återfyllnadsbyte) ska inte ges förrän endoftalmit har försvunnit (se avsnitt Dosering).
Patienterna ska inte ha en aktiv eller misstänkt okulär eller periokulär infektion eller allvarlig systemisk infektion före implantation. Korrekt aseptisk teknik ska alltid användas när Susvimo administreras.
För att minimera risken för endoftalmit ska produkttillverkarens bruksanvisning följas strikt (t.ex. lämpliga sterila kontroller under insättning av implantat eller vid utbyte av påfyllning) (se avsnitt Biverkningar).
Retinal reva och avlossning
Retinal reva och avlossning, näthinnereva och näthinneavlossning kan leda till synnedsättning om den inte behandlas omedelbart med en intervention (t.ex. pneumatisk retinopexi, vitrektomi eller fotokoagulering med laser). Skjut upp doseringen av Susvimo (påfyllningsutbyte) tills näthinnereva eller näthinneavlossning har behandlats (se avsnitt Dosering).
Noggrann utvärdering av näthinnans periferi genom skleral indentation ska utföras och alla misstänkta områden med onormal vitreo-retinal adhesion eller näthinnereva ska behandlas innan implantatet sätts in i ögat. Efter införing ska näthinnans periferi undersökas enligt standardvård.
För att minimera risken för näthinnereva eller näthinneavlossning ska produkttillverkarens bruksanvisning följas strikt (t.ex. lämplig hantering av glaskroppsprolaps efter pars plana-incision).
Dislokation av enhet (implantat)
Enheten (implantatet) kan dislokera eller subluxera in i glaskroppshålan eller sträcka sig utanför glaskroppshålan in i eller utanför det subkonjunktivala utrymmet. Enhetsdislokation kräver brådskande kirurgisk åtgärd om det är förknippat med ett positivt Seidel-test, näthinneavlossning, nominell åderhinneavlossning, konjunktivalöppning med läckage i glaskroppen och implantatutstötning (öppen glob), eller om den dislokerade enheten vilar på eller nära makula, för att förhindra synnedsättning. Patienterna ska instrueras att undvika högriskaktiviteter som att trycka, gnugga eller vidröra ögat där implantatet sitter. Implantatet ska övervakas enligt standardvård.
Följ tillverkarens bruksanvisning strikt (t.ex. korrekt längd på skleraincisionen, korrekt inriktning mot pars plana under laserablation) krävs för att minimera risken för implantatdislokation.
Septumlossning
I kliniska prövningar har en typ av implantatskada rapporterats där septum har lossnat och hamnat inuti implantatkroppen. En undersökning med spaltlampa i dilatation och/eller indirekt oftalmoskopi i dilatation ska utföras före och efter påfyllningsutbyte, för att inspektera implantatet i glaskroppsrummet genom pupillen och identifiera om septum har lossnat. Avbryt behandlingen med Susvimo om septum har lossnat och överväg uttag av implantatet om nyttan överväger riskerna för momentet (se avsnitt Dosering). Fördelarna och riskerna med att behålla, ta ut, eller ta ut och ersätta ett implantat med ett dislokerat septum är inte väl kartlagda.
Det krävs strikt följsamhet av tillverkarens bruksanvisning (t.ex. lämplig hantering och införande av påfyllningsnålen i septum (undvik vridning och/eller rotation)) för att minimera risken för att septum lossnar.
Intraokulär inflammation
Det finns en risk för intraokulär inflammation efter Contivue-ingrepp (t.ex. implantation eller påfyllningsutbyte) i överensstämmelse med riskerna som medföljer intraokulära ingrepp. Majoriteten av biverkningar som upplevdes under kliniska prövningar inträffade under den första veckan efter behandling med Contivue och försvann inom en månad. Använd peri-operativa antiinflammatoriska läkemedel enligt rutinbehandling och enligt läkarens bedömning. Patienter ska instrueras att rapportera alla tecken eller symtom på intraokulär inflammation till sin läkare.
Överkänslighet
Patienter ska instrueras att rapportera alla tecken eller symtom på potentiell okulär överkänslighet till den behandlande läkaren.
Systemiska effekter
Systemiska biverkningar, inklusive icke-okulära blödningar och arteriella tromboemboliska händelser (ATE), har rapporterats efter injektion i glaskroppen av VEGF-hämmare, eller med Susvimo-behandling (se avsnitt Biverkningar). Till och med vecka 96 i den kliniska prövningen ARCHWAY upplevde 12 patienter (4,8 %) i den studiearm som fick Susvimo och fyra patienter (2,4 %) i den intravitreala armen en APTC-händelse, vanligtvis i närvaro av befintliga komorbiditeter.
Övrigt
Magnetresonanstomografi (MR) ska utföras under specifika förhållanden eftersom implantatet innehåller titan. Det är därför viktigt att patienter informeras och får ett implantatkort som ska förvaras hos dem vid alla tidpunkter och visas för hälso- och sjukvårdspersonal om de behöver genomgå en MR-undersökning. Produkttillverkarens bruksanvisning för den initiala fyllnings- och implantationsmomentet ger förutsättningar för att på ett säkert sätt utföra en MR-undersökning för en patient med denna implanterade enhet.
Information om hjälpämnen
Detta läkemedel innehåller 0,002 mg polysorbat 20 per 0,02 ml dos. Polysorbater kan orsaka allergiska reaktioner. Patienter ska informeras om att berätta för sin läkare om de har några kända allergier.
Inga interaktionsstudier har utförts.
Tilläggsbehandling med verteporfin fotodynamisk terapi (PDT) och Susvimo har inte studerats.
Fertila kvinnor och preventivmedel
Fertila kvinnor ska använda en effektiv preventivmetod under behandlingen och i 12 månader efter den sista dosen (påfyllningsutbyte) av Susvimo.
Graviditet
Det finns inga data från användningen av ranibizumab hos gravida kvinnor.
Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter. En studie på dräktiga cynomolgusapor som gavs intravitrealt ranibizumab resulterade i skelettmissbildningar hos foster (se avsnitt Prekliniska uppgifter).
Den systemiska exponeringen för ranibizumab är låg efter administrering via Contivue-implantatet, men på grund av dess verkningsmekanism måste Susvimo betraktas som potentiellt teratogent och embryofetotoxiskt. Därför ska Susvimo inte användas under graviditet såvida inte den förväntade nyttan överväger den potentiella risken för fostret. För kvinnor som önskar bli gravida och som har behandlats med Susvimo rekommenderas det att spola implantatet med konserveringsmedelsfri natriumkloridlösning och vänta i minst 3 månader efter spolningen innan de blir gravida.
Mycket begränsade data tyder på att ranibizumab kan utsöndras i bröstmjölk hos människa i små mängder. Effekten av ranibizumab på ammade nyfödda/spädbarn är inte känd. Amning rekommenderas inte under användning av Susvimo.
Det finns inga tillgängliga data om fertilitet. Baserat på anti-VEGF-verkningsmekanismen för ranibizumab kan behandling med Susvimo utgöra en risk för reproduktionsförmågan (se avsnitt Prekliniska uppgifter).
Susvimo, Contivue och ingrepp relaterade till implantatet samt tillhörande undersökningar har måttlig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Patienter kan uppleva tillfälligt nedsatt syn efter insättning av implantat, påfyllningsutbyte och borttagande av implantat samt vid tillhörande ögonundersökningar (se avsnitt Biverkningar). Patienter ska inte framföra fordon eller använda maskiner förrän det ögonskydd som används efter insättning eller borttagande av implantat kan tas bort och synfunktionen är återställd (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Sammanfattning av säkerhetsprofilen
Säkerhetsprofilen för Susvimo
Säkerhetsprofilen omfattar biverkningar relaterade till Susvimo, Contivue, den initiala påfyllningen och implantationen, samt ingrepp vid påfyllningsutbyte och borttagande av implantat.
De totalt sett mest frekventa biverkningarna konjunktival blödning (72,1 %), konjunktival hyperemi (25,6 %), irit (25 %), ögonsmärta (20,6 %), katarakt (19,1 %), vätskefylld blåsa på bindhinna/läckage av filtrerande blåsa (14,9 %), grumlingar i glaskroppen (13,5 %) och huvudvärk (11,6 %).
De mest frekventa biverkningarna under den postoperativa perioden (inom 37 dagar efter den första implantationen) var konjunktival blödning (65,9 %), konjunktival hyperemi (21,5 %), irit (20,8 %) och ögonsmärta (12 %).
De totalt sett mest frekventa allvarliga biverkningarna var dislokation av septum (10,1 %), bindhinneerosion (5,2 %), endoftalmit (2,6 %), enhetsdislokation (1,9 %), konjunktival retraktion (1,9 %), vätskefylld blåsa på bindhinnan/läckage av filtrerande blåsa (1,7 %), katarakt (1,4 %) och näthinneavlossning (1,2 %).
Biverkningar som resulterade i borttagning av implantatet var dislokation av septum (5 %), konjunktival erosion (1,6 %), konjunktival retraktion (1,2 %), endoftalmit (1 %) och enhetsdislokation (0,9 %).
Säkerhetsprofilen för intravitreala ranibizumab-injektioner
I den intravitreala injektionsarmen av den kliniska prövningen ARCHWAY (se avsnitt Farmakodynamik) var de okulära biverkningarna i studieögat med högst incidens konjunktival blödning (13,8 %), glaskroppsavlossning (8,4 %), ögonsmärta (7,8 %), torra ögon (5,4 %), dimsyn (5,4 %) och ögonirritation (5,4 %).
Icke-okulära biverkningar med högst incidens i den intravitreala injektionsarmen i den kliniska prövningen ARCHWAY var nasofaryngit (15 %), fall (9 %), urinvägsinfektion (8,4 %), artralgi (6,6 %) och bronkit (6 %); icke-okulära biverkningar som observerades inkluderade, allergiska reaktioner* (hudutslag (1,8 %), klåda (0,6 %)), (2,4 %), anemi (1,8 %), överkänslighet (1,8 %), hosta (1,8 %) och ångest (1,2 %).
* Inga fall av urtikaria eller erytem framkom i den analyserade datan gällande allergiska reaktioner.
Tabell över biverkningar
Säkerhetsprofilen för Susvimo har utvärderats hos 577 patienter med nAMD i kliniska prövningar. Medianvaraktigheten för behandlingsexponering var 244 veckor (intervall: 1–385 veckor). Medianantalet ingrepp, inklusive inledande påfyllningar och påfyllning/byte, var 10 (intervall: 1–21).
Biverkningar från kliniska prövningar (tabell 2) listas enligt MedDRA-klassificering av organsystem. Motsvarande frekvenskategori för varje läkemedelsbiverkning bygger på följande konvention: mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000). Inom varje frekvensområde anges biverkningarna i fallande allvarlighetsgrad.
Tabell 2 Biverkningar som förekommit hos patienter som behandlats med Susvimo i kliniska prövningar
1 Irit: inkluderar irit, ljusväg och celler i främre kammaren.
2 Läckage från konjunktivalbleb/filtreringsbleb: innefattar vätskefylld blåsa på bindhinnan, läckage från konjunktival filterblåsa, konjunktivalcysta och cysta vid implantatstället.
3 Katarakt: innefattar katarakt, nukleär katarakt, kortikal katarakt, subkapsulär katarakt och traumatisk katarakt.
4 Näthinneavlossning: inkluderar näthinneavlossning, regmatogen näthinneavlossning och traktionell näthinneavlossning.
5 Kornealt skrapsår: inkluderar korneal skrapning och vitalfärgning av hornhinnan.
6 Korneala sjukdomar: inkluderar hornhinnesjukdom och korneal endotelsjukdom.
7 Obehag vid administreringsstället: rapporterat som irritation vid påfyllningsstället – obehag.
8 Grumling av enhetsmaterial: rapporterat som grumlingar av okänd etiologi inom implantatet.
9 septumlossning: en typ av implantatskada där septum lossnar in i kroppen av implantatet. Incidensen av förskjutning av septum beräknades från implanterade patienter i de olika Susvimo-prövningarna.
Beskrivning av utvalda biverkningar
Glaskroppsblödning
Totalt upplevde 7,5 % (43/577) av patienterna i den studiearm som fick Susvimo glaskroppsblödningar i studieögat. Majoriteten av de drabbade patienterna (31/43) upplevde grad 1 (≤ 15 bokstävers BCVA-förlust från föregående besök) eller grad 2 (16–30 bokstävers BCVA-förlust från föregående besök). 10 patienter upplevde en BCVA-händelse av grad 3 (> 30 bokstävers BCVA-förlust jämfört med tidigare besök) och två patienter upplevde en BCVA-händelse av grad 4 (ljusuppfattning eller sämre). Av de 43 drabbade patienterna upplevde 40 patienter en händelse som gick tillbaka, en patient upplevde en händelse som gick tillbaka med följdtillstånd, en patient upplevde en händelse som höll på att gå tillbaka och två patienter upplevde en händelse som inte gick tillbaka. 34/43 patienter upplevde händelser som gick tillbaka spontant utan medicinsk eller kirurgisk åtgärd, fyra patienter behövde genomgå vitrektomi.
Under den postoperativa perioden upplevde 4,5 % (26/577) av patienterna glaskroppsblödning. Dessa händelser tillskrevs implantationsförfarandet hos samtliga 26 patienter, där sju patienter hade ytterligare bidragande faktorer. Av de drabbade 26 patienterna upplevde 14 händelser av grad 1, fem upplevde händelser av grad 2, sex upplevde händelser av grad 3 och en upplevde en händelse av grad 4. Alla dessa händelser gick tillbaka.
Inga patienter avbröt Susvimo-behandlingen eller fick sitt implantat borttaget på grund av glaskroppsblödning.
Konjunktival vätskefylld blåsa och läckage från konjunktival filterblåsa
Sammanlagt upplevde 14,9 % (86/577) av patienterna i den studiearm som fick Susvimo vätskefylld blåsa på bindhinnan/läckage från konjunktival filterblåsa i studieögat, med 5 % (29/577) av patienterna som upplevde dessa händelser under den postoperativa perioden. Majoriteten av de drabbade patienterna upplevde lindriga (72/86) eller måttliga (10/86) händelser, och fyra patienter upplevde allvarliga händelser. Av de 86 drabbade patienterna upplevde 78 patienter en händelse som gick tillbaka, en patient upplevde en händelse som gick tillbaka med följdtillstånd och 13 patienter upplevde händelser som inte gick tillbaka. Totalt upplevde 8/86 patienter en händelse som krävde kirurgisk åtgärd.
Konjunktival erosion
Totalt upplevde 8,7 % (50/577) av patienterna i den studiearm som fick Susvimo bindhinneerosion i studieögat, och 0,3 % (2/577) av patienterna upplevde dessa händelser under den postoperativa perioden Majoriteten av de drabbade patienterna upplevde lindriga (16/50) eller måttliga (23/50) händelser, och 11 patienter upplevde en allvarlig händelse. Kirurgisk åtgärd krävdes för en bindhinneerosion hos 47 patienter. Av de 50 drabbade patienterna upplevde 49 patienter en händelse som gick tillbaka, medan två patienter upplevde händelser som inte gick tillbaka. 7/50 patienter avbröt behandlingen med Susvimo på grund av bindhinneerosion. Borttagande av implantat var nödvändigt hos 8/50 patienter på grund av bindhinneerosion, och två patienter hade ytterligare bidragande faktorer.
Konjunktival retraktion
Sammanlagt upplevde 3,5 % (20/577) av patienterna i den studiearm som fick Susvimo konjunktival retraktion i studieögat, och 0,7 % (4/577) av patienterna upplevde dessa händelser under den postoperativa perioden. Majoriteten av de drabbade patienterna upplevde lindriga (9/20) eller måttliga (9/20) händelser, och två patienter upplevde en allvarlig händelse. Kirurgisk åtgärd krävdes för en händelse med konjunktival retraktion hos 14 patienter. Av de 20 drabbade patienterna upplevde alla patienter händelser som gick tillbaka. 6/20 patienter avbröt Susvimo-behandlingen på grund av konjunktival retraktion. Borttagande av implantat var nödvändigt hos 6 av 20 patienter på grund av konjunktival retraktion, där en patient hade ytterligare bidragande faktorer.
Endoftalmit
Totalt upplevde 2,8 % (16/577) av patienterna i den studiearm som fick Susvimo endoftalmit i studieögat. Av de drabbade patienterna upplevde fyra patienter måttliga händelser och 12 patienter upplevde en allvarlig händelse. Av dessa patienter upplevde 8/16 tidigare eller pågående konjunktival retraktion eller bindhinneerosion. Kirurgisk åtgärd krävdes för endoftalmit hos 12 patienter. Av de 16 drabbade patienterna upplevde 14 patienter en händelse som gick tillbaka, två patienter upplevde en händelse som gick tillbaka med följdtillstånd och en patient upplevde en händelse som inte gick tillbaka. 8/16 patienter avbröt behandlingen med Susvimo på grund av endoftalmit. Borttagande av implantat var nödvändigt hos 8 av 16 patienter på grund av endoftalmit och hos en patient fanns ytterligare bidragande faktorer.
Under jämförelseperioden i den kliniska studien ARCHWAY var incidensen av endoftalmit 1,6 % (4/248) i Susvimo-gruppen jämfört med 0,6 % (1/167) i den intravitreala ranibizumab-gruppen. I kliniska prövningar innefattade behandlingen av endoftalmit spolning av implantatinnehåll med 100 µl vankomycin (1,0 mg/0,1 ml), med eller utan tidigare spolning med konserveringsmedelsfri natriumkloridlösning, som tillägg till standardbehandling.
Retinal reva och avlossning
Totalt upplevde 0,7 % (4/577) av patienterna i den studiearm som fick Susvimo näthinnereva i studieögat, och 0,2 % (1/577) av patienterna upplevde denna händelse (lindrig) under den postoperativa perioden. Hos de fyra drabbade patienterna var händelserna lindriga (två patienter) och måttliga (två patienter), två patienter upplevde händelser som gick tillbaka, medan två patienter upplevde händelser som inte gick tillbaka.
Totalt upplevde 1,6 % (9/577) av patienterna i Susvimo-armen näthinneavlossning i studieögat, och 0,3 % (2/577) av patienterna upplevde dessa händelser under den postoperativa perioden. Alla nio patienter med näthinneavlossning upplevde allvarliga händelser som hanterades med kirurgisk åtgärd. Av de nio drabbade patienterna upplevde sju patienter en händelse som gick tillbaka, en patient upplevde en händelse som gick tillbaka med följdtillstånd, en patient upplevde en händelse som inte gick tillbaka och en patient upplevde en händelse som gick tillbaka. Borttagning av implantat var nödvändigt hos 1/9 patienter på grund av näthinneavlossning. Denna patient avbröt Susvimo-behandlingen.
Dislokation av enhet (implantat)
Totalt upplevde 2,4 % (14/577) av patienterna i den studiearm som fick Susvimo enhetsdislokation i studieögat. Majoriteten av de drabbade patienterna upplevde lindriga (3/14) eller måttliga (6/14) händelser, och fem patienter upplevde allvarliga händelser. Kirurgisk åtgärd krävdes för att lokalisera en enhet hos 13 patienter, inklusive alla allvarliga fall. Av de 14 drabbade patienterna upplevde 13 patienter en händelse som gick tillbaka och en patient upplevde en händelse som inte gick tillbaka. 8/14 patienter avbröt behandlingen med Susvimo, och borttagning av implantat var nödvändig hos 9/14 patienter på grund av enhetsdislokation.
Arteriella tromboemboliska händelser
Arteriella tromboemboliska händelser (ATE) är biverkningar som potentiellt är relaterade till systemisk VEGF-hämning. Till och med vecka 96 i studien ARCHWAY upplevde 12 patienter (4,8 %) i Susvimo-armen och 4 patienter (2,4 %) i den intravitreala armen en APTC-händelse, vanligtvis i närvaro av befintliga komorbiditeter.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Så höga doser som 2 mg ranibizumab har givits som en intravitreal injektion. De biverkningar som observerades vid den intravitreala dosen på 2 mg överensstämde med dem som rapporterades för den intravitreala dosen på 0,5 mg ranibizumab i kliniska prövningar.
Verkningsmekanism
Ranibizumab är ett humaniserat rekombinant monoklonalt antikroppsfragment som är riktat mot human vaskulär endotelial tillväxtfaktor A (VEGF-A). Det binder med hög affinitet till alla biologiskt aktiva VEGF-A-isoformer (t.ex. VEGF110, VEGF121 och VEGF165) och förhindrar därmed att VEGF-A binds till dess receptorer VEGFR-1 och VEGFR-2.
Bindning av VEGF-A till dess receptorer leder till proliferation av endotelceller och neovaskularisering, såväl som vaskulärt läckage, vilket bidrar till progressionen av den neovaskulära formen av åldersrelaterad makuladegeneration.
Immunogenicitet
I likhet med alla terapeutiska proteiner finns det en potential för immunrespons mot Susvimo. Före behandling med Susvimo var 2,1 % (5/243) av patienterna med nAMD positiva för anti-ranibizumab-antikroppar. Efter behandling med Susvimo var 13,4 % (33/247) av patienterna positiva för antikroppar mot ranibizumab.
Inga kliniskt betydelsefulla skillnader i farmakokinetik, effekt eller säkerhet observerades hos patienter som testades positivt för anti-ranibizumab-antikroppar i kliniska studier.
Klinisk effekt och säkerhet
Effekten och säkerheten av Susvimo utvärderades i en randomiserad, öppen studie med aktiv behandlingskontroll (ARCHWAY) med visuell bedömare hos patienter med nAMD. Sammanlagt 415 patienter (248 i Susvimo-armen och 167 i den intravitreala ranibizumab-armen) rekryterades och behandlades i denna studie.
Patienterna diagnostiserades med någon typ av makulär koroidal neovaskularisation (CNV) relaterad till nAMD inom 9 månader före screening och fick ≥ 3 doser av anti-VEGF intravitrealt läkemedel i studieögat inom de sista 6 månaderna före screening. Vid screeningbesöket fick patienterna ytterligare en intravitreal injektion med 0,5 mg ranibizumab om de endast fått 3 doser av anti-VEGF intravitrealt läkemedel under de senaste 6 månaderna och/eller om den sista behandlingen som gavs före screeningen inte var 0,5 mg ranibizumab. Varje patient hade ett påvisat svar på anti-VEGF intravitreala läkemedel definierat som: total minskning av nAMD sjukdomsaktivitet detekterad med spektral-domän optisk koherenstomografi (SD-OCT) och stabil eller förbättrad syn. Patienterna randomiserades i förhållandet 3:2 till att få kontinuerlig tillförsel av Susvimo via implantatet var 24:e vecka eller intravitreala injektioner av 0,5 mg ranibizumab var 4:e vecka. För patienter som randomiserades till studiearmen som fick Susvimo fanns tilläggsbehandling med 0,5 mg intravitreala injektioner med ranibizumab tillgängliga vid vecka 16, 20, 40, 44, 64, 68, 88 och 92 om ett av följande kriterier uppfylldes och på grund av sjukdomsaktivitet på nAMD: en förlust på 15 ETDRS-bokstäver (Early Treatment Diabetic Retinopathy Study) jämfört med det bästa noterade BCVA-värdet under studien, en ökning med 150 mikrometer från det lägsta centrala delfältstjockleken (CST) i studien eller en förlust på 10 bokstäver från det högsta BCVA-värdet förknippat med en ökning på 100 mikroner från det lägsta CST-värdet.
Demografin vid studiestart var generellt balanserad mellan behandlingsgrupperna; 43/415 (10,4 %) patienter var yngre än 65 år, och genomsnittlig [SD] ålder var 75 [7,91] år. De flesta patienterna var kvinnor (59 %). Genomsnittlig [SD] BCVA-poäng vid studiestart var 74,8 [10,4] bokstäver.
Före studiebehandlingen administrerades 4 doser i median av anti-VEGF-intravitreala läkemedel i studieögat hos patienterna i den studiearm som fick Susvimo och den intravitreala behandlingsarmen som fick ranibizumab. Den genomsnittliga [SD] förändringen i synskärpa i studieögat från diagnos av nAMD till baseline var 11,3 [13,8] bokstäver. 98,4 %, 94,6 %, 94,8 % och 94,7 % av patienterna i Susvimo-armen fick ingen kompletterande behandling under det första, andra, tredje respektive fjärde behandlingsintervallet. I alla fyra behandlingsintervallen fick 31/246 patienter (12,6 %) tilläggsbehandling och 215/246 patienter (87,4 %) fick ingen tilläggsbehandling. Av de 31 patienterna fick 18 patienter (58,1 %) endast en tilläggsbehandling.
Det primära effektmåttet, förändring från baslinjen av BCVA-poäng, i genomsnitt vecka 36 och vecka 40 visade att Susvimo var ekvivalent med intravitreala ranibizumab-injektioner som administrerades var fjärde vecka. Detaljerade effektresultat visas i tabell 3 och figur 1.
Tabell 3 Resultat avseende synskärpa i ARCHWAY-studien
BCVA = Bästa korrigerade visus.
* BCVA uppmätt med ETDRS-bokstäverna.
Figur 1 Justerad genomsnittlig förändring från baslinjen av BCVA i studieögat till och med vecka 96 i ARCHWAY-studien*
Q24W = var 24:e vecka; Q4W = var 4:e vecka.
*Minskning av BCVA vecka 4 under postoperativ återhämtning.
Konsekventa resultat observerades mellan subgruppsanalyserna av genomsnittlig förändring från studiestart av BCVA-poäng i genomsnitt över vecka 36 och 40 (ålder, kön, antal tidigare intravitreala anti-VEGF-injektioner och BCVA-poäng vid baslinjen) och centerpunktstjocklek (CPT) vecka 36 (ålder och kön).
Läckage av blod och vätska från CNV kan orsaka näthinneförtjockning eller ödem och/eller intraretinal/subretinal blödning, vilket leder till synnedsättning. Den anatomiska parametern CPT [uppmätt från internt begränsande membran (ILM) till näthinnans pigmentepitel] bedömdes. Vid vecka 36 observerades en liknande justerad genomsnittlig förändring av CPT mellan Susvimo-armen och patienter i den intravitreala ranibizumab-armen (5,4 mikroner respektive 2,6 mikroner). Detta motsvarade en skillnad i justerat medelvärde på 2,8 mikroner (95 % KI: -6,2; 11,8) mellan grupperna.
Pediatrisk population
Europeiska läkemedelsmyndigheten har beviljat undantag från skyldigheten att lämna in resultat från studier med Susvimo för alla undergrupper av den pediatriska populationen vid nAMD (se avsnitt Dosering för information om pediatrisk användning).
Absorption
Susvimo som levereras via Contivue-implantatet ger kontinuerlig tillförsel av ranibizumab till glaskroppen och frisättningen av ranibizumab avtar med tiden när implantatkoncentrationen minskar. De observerade serum- och kammarvattenkoncentrationerna av ranibizumab med Susvimo ligger under den högsta och över den lägsta uppnådda koncentrationen för månatlig intravitreal ranibizumab på 0,5 mg.
I ARCHWAY-prövningen var medelvärdet (± SD) för maximal serumkoncentration av ranibizumab (Cmax) 0,48 (± 0,17) ng/ml och mediantiden (intervall) till maximal serumkoncentration (Tmax) var 26 (1–89) dagar efter implantation. Efter de inledande fyllnings- och påfyllningsmomenten med Susvimo hos patienter med nAMD låg de högsta serumkoncentrationerna av ranibizumab under den ranibizumabkoncentration som krävs för att hämma den biologiska aktiviteten hos VEGF med 50 %.
Distribution
Ranibizumab distribueras från glaskroppen till kammarvattnet och serum. Baserat på populationsfarmakokinetisk analys minskar koncentrationen av ranibizumab i kammarvattnet med en halveringstid på cirka 15 veckor och ranibizumab-serumkoncentrationerna minskar med en halveringstid på cirka 29 veckor. Ranibizumab ackumulerades inte i serum när det administrerades med påfyllnings- och utbytesmomentet var 24:e vecka.
Metabolism och eliminering
Metabolismen av Susvimo har inte studerats direkt. Susvimo är ett monoklonalt antikroppsfragment. Antikroppar elimineras huvudsakligen genom katabolism.
Särskilda patientgrupper
Äldre
I den farmakokinetiska populationsanalysen av nAMD-patienter med Susvimo var patienternas ålder mellan 50 och 92 år. Ålder hade ingen signifikant effekt på farmakokinetiken för Susvimo.
Nedsatt njurfunktion
Inga formella studier har utförts för att undersöka farmakokinetiken för Susvimo hos patienter med nedsatt njurfunktion. I en farmakokinetisk populationsanalys av nAMD-patienter med Susvimo hade 73 % (266 av 364) nedsatt njurfunktion (44 % lätt [CrCL 60 till < 90 ml/min], 27 % måttlig [CrCL 30 till < 60 ml/min] och 2 % svår [CrCL < 30 ml/min]). Denna analys visade att systemisk clearance för ranibizumab var något lägre hos patienter med nedsatt njurfunktion, men inte kliniskt signifikant.
Nedsatt leverfunktion
Inga formella studier har utförts för att undersöka farmakokinetiken av Susvimo hos patienter med nedsatt leverfunktion. Systemisk exponering av Susvimo är dock låg, med koncentrationer som förblir under den ranibizumab-koncentration som krävs för att hämma den biologiska aktiviteten av VEGF med 50 % (11–27 ng/ml). Därför anses ingen dosjustering vara nödvändig i denna population (se avsnitt Dosering).
Icke-kliniska data visar inte på några särskilda risker för människa baserat på fynd från intravitreala injektioner hos cynomolgusapor eller kontinuerlig tillförsel via det okulära implantatet hos minigrisar. Observerade okulära effekter (inflammation, katarakt, fibros, näthinneavlossning, traktion på synnerven, svullnad och nedfall av fotoreceptorkärnor) tillskrevs artspecifika immunreaktioner mot det heterologa proteinet (vilket påvisades genom systemiska antikroppar mot ranibizumab) och anses inte vara relevanta för klinisk användning.
Karcinogenicitet och gentoxicitet
Inga studier har utförts för att fastställa Susvimo karcinogena eller mutagena potential.
Nedsatt fertilitet
Inga fertilitetsstudier på djur har utförts för att utvärdera effekten av ranibizumab.
Även om inga effekter på reproduktionsvävnad noterades i studier med upprepad dosering av intravitrealt ranibizumab på apor, skulle hämning av VEGF i mänsklig reproduktionsvävnad hos kvinna potentiellt kunna försämra fertiliteten.
Reproduktionstoxicitet
Inga reproduktions- och utvecklingstoxikologiska studier har utförts med Susvimo (ranibizumab administrerat via Contivue-implantatet).
Hos dräktiga apor som behandlats med intravitrealt ranibizumab under hela organogenesen observerades skelettavvikelser med låg incidens hos foster. Dessa inkluderade ofullständig och/eller oregelbunden ossifikation av ben i skallen, ryggraden och bakbenen samt förkortade övertaliga revben. Dessa fynd sågs hos djur som behandlats med doser som resulterade i sänkningar i serumkoncentrationen (trough-nivåer) av ranibizumab upp till 18 gånger högre än de Cmax-nivåer som observerats hos människa efter behandling av ett öga med Susvimo. På grund av verkningsmekanismen måste Susvimo dock betraktas som potentiellt teratogent och embryo-fetotoxiskt (se avsnitt Graviditet).
Kvalitativ och kvantitativ sammansättning
En ml injektionsvätska innehåller 100 mg ranibizumab*.
Varje injektionsflaska innehåller 39,5 mg ranibizumab i 0,395 ml lösning. Detta ger en tillräcklig fyllnadsvolym på 0,1 ml, vilket krävs för att leverera en enkeldos på 0,02 ml lösning innehållande 2 mg ranibizumab till Contivue-ögonimplantatet.
*Ranibizumab är ett humaniserat monoklonalt antikroppsfragment som framställs i en E. coli-expressionsvektor med hjälp av standardiserad rekombinant DNA-teknik.
Hjälpämne med känd effekt
Varje 0,02 ml lösning innehåller 0,002 mg polysorbat 20.
Förteckning över hjälpämnen
Histidinhydroklorid
Polysorbat 20 (E 432)
Sackaros
Vatten för injektionsvätskor
Då blandbarhetsstudier saknas får detta läkemedel inte blandas med andra läkemedel.
Hållbarhet
3 år.
Särskilda förvaringsanvisningar
Förvaras i kylskåp (2 °C – 8 °C).
Får ej frysas. Förvara injektionsflaskan i ytterkartongen. Ljuskänsligt.
Före användning kan den oöppnade injektionsflaskan förvaras vid 9 °C till 30 °C i upp till 24 timmar.
Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering
Läs och följ anvisningarna i den aktuella tillverkarens bruksanvisning för moment rörande första påfyllning och implantation, påfyllningsutbyte samt uttag av implantat innan Contivue-implantatet fylls, implanteras, fylls på eller tas ut.
Lösningen ska inspekteras visuellt med avseende på partiklar och missfärgning före administrering. Susvimo är en klar till svagt opalescent, färglös till svagt brunaktig lösning. Använd inte läkemedlet om det innehåller partiklar eller är grumligt eller missfärgat. Skaka inte lösningen.
Moment för första påfyllning och implantation
Instrument som är nödvändiga för administrering:
Överföringsnål (19 gauge, 1½ tum) (medföljer inte)
Luer-lockspruta (1 ml, Luer-lockspets) (medföljer inte)
Contivue initial fyllningsnål
Contivue-implantat med insättningsverktyg
Använd aseptisk teknik när implantatet fylls med 0,02 ml Susvimo (ranibizumab) injektionsvätska, lösning omedelbart före insättning av implantatet i patientens öga.
Följande instruktioner ska följas för att förbereda sprutan:
1. Överför dosen från injektionsflaska till spruta
Sätt överföringsnålen på Luer-Lock-sprutan, ta bort nålskyddet och använd sprutan för att dra upp allt innehåll i Susvimo-flaskan i sprutan.
2. Ta bort luft från sprutan
Håll sprutan med nålen pekande uppåt och knacka försiktigt på sprutan med fingret tills eventuella bubblor stiger till toppen. Tryck långsamt in kolvstången tills all luft kommer ut ur spruta och kanyl och bevara så mycket Susvimo-lösning som möjligt för att fylla implantatet helt. Ta bort och kassera överföringsnålen på ett korrekt sätt.
3. Fäst den initiala fyllnadsnålen (blått lock)
Sätt den initiala fyllningsnålen på Luer Lock-sprutan och ta av nålskyddet. Ta bort luft från sprutan, enligt beskrivningen i steg 2 ovan, och se till att en droppe Susvimo-lösning syns på nålspetsen när kolvstången trycks in.
4. Kontrollera om det finns luftbubblor i sprutan
Inspektera sprutan och nålhylsan för att säkerställa att det inte finns några luftbubblor. Om det finns luftbubblor ska du fortsätta att avlägsna luft från sprutan enligt beskrivningen ovan och inspektera igen.
Sprutan är nu klar att sättas in i införingsverktyget och fylla implantatet med Susvimo-lösning. Använd sprutan inom 15 minuter efter att all luft tagits bort för att undvika att Susvimo-lösningen torkar i nålen och hindrar vätskeflödet.
När implantatet har fyllts, sätt inte tillbaka nålskyddet på nålen för första påfyllning och ta inte loss den från sprutan. Kassera den använda sprutan tillsammans med nålen för första påfyllning i en behållare för stickande och skärande avfall eller i enlighet med lokala föreskrifter.
Moment för påfyllningsutbyte av Susvimo i implantat
Instrument som är nödvändiga för administrering:
Överföringsnål (19 gauge, 1 ½ tum (medföljer inte)
Luer-lockspruta (1 ml, Luer-lockspets) (medföljer inte)
Contivue påfyllningsnål
Implantatinnehållet kommer att extraheras samtidigt som implantatet fylls med 0,02 ml Susvimo (ranibizumab) injektionsvätska, lösning med aseptisk teknik.
Följande instruktioner ska följas för att förbereda sprutan:
1. Överför dos från injektionsflaska till spruta
Sätt överföringsnålen på Luer-Lock-sprutan, ta bort nålskyddet och använd sprutan för att dra upp allt innehåll i Susvimo-flaskan i sprutan.
2. Ta bort luft från sprutan
Håll sprutan med nålen pekande uppåt och knacka försiktigt på sprutan med fingret tills eventuella bubblor stiger till toppen. Tryck långsamt in kolvstången tills all luft kommit ut ur spruta och kanyl och bevara så mycket Susvimo-lösning som möjligt för att fylla implantatet helt. Ta bort och kassera överföringsnålen på ett korrekt sätt.
3. Sätt på påfyllningsnålen (genomskinligt lock)
Sätt påfyllningsnålen på Luer Lock-sprutan och ta av nålskyddet.
4. Ta bort luft från sprutan och justera dosen
Ta bort luft från sprutan, enligt beskrivningen i steg 2 ovan. Tryck långsamt in kolvstången tills all luft har sprutats ut från sprutan och nålen och dosen Susvimo-lösning i sprutan är justerad till 0,1 ml.
5. Kontrollera om det finns luftbubblor i sprutan
Inspektera sprutan och nålhylsan med förstoringsglaset för att säkerställa att det inte finns några luftbubblor.
Sprutan är nu klar för påfyllningsutbyte. Använd sprutan inom 15 minuter efter att all luft tagits bort för att undvika att Susvimo-lösningen torkar i nålen och hindrar vätskeflödet
När implantatets innehåll har ersatts, sätt då inte tillbaka nålskyddet på påfyllningsnålen och ta inte loss den från sprutan. Kassera den använda sprutan tillsammans med påfyllningsnålen i en behållare för stickande och skärande avfall eller i enlighet med lokala föreskrifter.
Innehållet i injektionsflaskan samt de kanyler som används för initial fyllning och påfyllning levereras sterila och är endast avsedda för engångsbruk. Ingen komponent får reprocessas, omsteriliseras eller återanvändas. Använd inte någon komponent om den är skadad, trasig eller om steriliteten har äventyrats.
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
Injektionsvätska, lösning.
Klar till svagt opalescent, färglös till svagt brunaktig lösning.
