Tillgänglig läkemedelsinformation i Sverige
Om läkemedlet
Recept krävs
Ingår inte i högkostnadsskyddet
Läkemedel från Sanofi AB omfattas av Läkemedelsförsäkringen
Supemtek injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
Trivalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur)
En dos (0,5 ml) innehåller:
Hemagglutininproteiner (HA) från influensavirus, av följande stammar*:
* framställs med rekombinant-DNA-teknik med hjälp av ett uttryckssystem med baculovirus i en kontinuerlig insektscellinje som härrör från Sf9-celler från majsfly, Spodoptera frugiperda.
Detta vaccin följer rekommendationen från Världshälsoorganisationen (WHO) (norra halvklotet) och EU:s rekommendation för säsongen xxxx/xxxx.
Supemtek kan innehålla spår av oktylfenoletoxilat (se avsnitt 4.3).
Hjälpämne med känd effekt
Detta vaccin innehåller 0,0275 mg polysorbat 20 (E432) per varje 0,5 ml dos.
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
Injektionsvätska, lösning (injektion).
Klar och färglös lösning.
Sanofi Winthrop Industrie
82 Avenue Raspail
94250 Gentilly
Frankrike
EU/1/26/2016/001 EU/1/26/2016/002 EU/1/26/2016/003 EU/1/26/2016/004 EU/1/26/2016/005 EU/1/26/2016/006
Första godkännandet:
30 mars 2026
Förnyat godkännande:
03/2026. Ytterligare information om detta läkemedel finns på Europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats https://www.ema.europa.eu.
Endast för intramuskulär injektion. Det rekommenderade injektionsstället är i deltamuskeln. Vaccinet får inte injiceras intravaskulärt och får inte blandas med andra vacciner i samma spruta.
Anvisningar om hantering av vaccinet före administrering finns i avsnitt 6.6.
Supemtek är avsett för aktiv immunisering för att förebygga influensa hos vuxna och barn från 9 års ålder och äldre.
Supemtek ska användas i enlighet med officiella rekommendationer.
Dosering
Vuxna och barn från 9 år
En dos på 0,5 ml.
Pediatrisk population
Säkerhet och effekt för Supemtek har inte fastställts för personer under 3 år.
För närvarande tillgängliga säkerhets- och immunogenitetsdata för fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) hos barn i åldern 3 till mindre än 8 år finns i avsnitt 5.1, men ingen doseringsrekommendation kan fastställas.
Administreringssätt
Endast för intramuskulär injektion. Det rekommenderade injektionsstället är i deltamuskeln. Vaccinet får inte injiceras intravaskulärt och får inte blandas med andra vacciner i samma spruta.
Anvisningar om hantering av vaccinet före administrering finns i avsnitt 6.6.
Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1 eller mot restsubstanser, såsom oktylfenoletoxilat.
Spårbarhet
För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras.
Överkänslighet och anafylaxi
Lämplig medicinsk behandling och övervakning ska alltid finnas snabbt tillgängliga ifall en anafylaktisk reaktion inträffar efter administrering av vaccinet.
Samtidig sjukdom
Vaccination ska skjutas upp för patienter med akut febersjukdom tills febern har försvunnit.
Immunbristsjukdom
Antikroppssvaret hos patienter med endogen eller iatrogen immunsuppression kan vara otillräckligt för att förebygga influensa.
Inga interaktionsstudier har utförts. Det finns inte heller data för bedömning av samtidig administrering av Supemtek med andra vacciner.
Om Supemtek ska ges samtidigt som ett annat injicerbart vaccin, ska vaccinerna alltid administreras på olika injektionsställen
Graviditet
En stor mängd data från gravida kvinnor (mer än 14 500 graviditetsutfall från en retrospektiv studie) tyder inte på att fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur), som administreras under graviditeten, orsakar varken missbildningar eller foster-/neonatal toxicitet.
Supemtek kan användas under graviditet i enlighet med officiella rekommendationer.
Amning
Det är okänt om Supemtek utsöndras i bröstmjölk.
En bedömning av riskerna och fördelarna ska göras av sjukvårdspersonalen före administrering av Supemtek till en ammande kvinna.
Fertilitet
Inga data avseende fertilitet hos människa finns tillgängliga.
Djurstudien med trivalent rekombinant influensavaccin tydde inte på skadliga effekter på kvinnlig fertilitet.
Supemtek har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Försiktighet ska dock iakttas vid bilkörning eller användning av maskiner om reaktionsförmågan är nedsatt på grund av någon av de biverkningar som nämns i avsnitt 4.8.
Data för fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) är relevanta för Supemtek eftersom båda vaccinerna tillverkas med samma process och har överlappande sammansättningar.
Summering av säkerhetsprofilen
Hos deltagarna i åldern 18–49 år var de vanligaste biverkningarna vid injektionsstället efter administreringen av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) ömhet (48,0 %) och smärta (36,8 %); de vanligaste systemiska biverkningarna var huvudvärk (20,3 %), trötthet (16,5 %) och muskelsmärta (12,8 %). Hos deltagarna i åldern 50 år och äldre var de vanligaste biverkningarna vid injektionsstället ömhet (34,3 %) och smärta (18,9 %) och de vanligaste systemiska biverkningarna var huvudvärk (12,7 %) och trötthet (12,2 %).
Hos barn/ungdomar i åldern 9 till 17 år som fick fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) var den vanligaste biverkningen vid injektionsstället smärta (34,4 %). De vanligaste systemiska biverkningarna var myalgi (19,3 %), huvudvärk (18,5 %) och sjukdomskänsla (16,1 %).
Biverkningarnas svårighetsgrad var mild till måttlig, och de debuterade vanligtvis inom de första tre dagarna efter vaccinationen. Samtliga reaktioner försvann utan sviter.
Lista över biverkningar i tabellform
Inga fall av överdosering med Supemtek har rapporterats. Vid överdosering rekommenderas övervakning av vitala funktioner och eventuell symtomatisk behandling.
Effekten för fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) avseende prevention av laboratorieverifierad influensaliknande sjukdom (ILI) orsakad av vilken influensastam som helst, utvärderades hos vuxna som var ≥ 50 år i en studie som utfördes under influensasäsongen 2014–2015 i USA (studie 2).
Totalt 8 963 friska, medicinskt stabila vuxna randomiserades enligt fördelningen 1:1 till att få en enkeldos fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) (N = 4 474) eller ett äggbaserat fyrvalent inaktiverat influensavaccin (IIV4) (N = 4 489). Totalt var 5 412 (60,4 %) studiedeltagare 50–64 år, 2 532 (28,2 %) 65–74 år och
1 019 (11,4 %) ≥ 75 år.
Det primära effektmåttet i studie 2 var rtPCR-positiv protokolldefinierad ILI orsakad av vilken influensastam som helst.
Laboratorieverifierad protokolldefinierad ILI definierades som minst ett symtom i var och en av de två kategorierna respiratoriska och systemiska symtom, vilket kunde innefatta halsont, hosta, sputumproduktion, pipande andning och andningsbesvär, respektive systemiska symtom som till exempel feber (> 37 °C), frossa, trötthet, huvudvärk och myalgi, laboratorieverifierad med omvänd transkriptas-polymeraskedjereaktion (rtPCR).
Epidemiologiska data för influensasäsongen 2014–2015 i USA tydde på att influensa A(H3N2)-virus dominerade och att de flesta influensa A(H3N2)-virusen var antigeniskt olika medan A(H1N1)- och B-virus var antigeniskt lika vaccinantigener. Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) uppfyllde det på förhand angivna kriteriet för non-inferiority jämfört med jämförelseläkemedlet. Kriteriet definierades som en nedre gräns för det tvåsidiga 95-procentiga konfidensintervallet > -20 %.
Tabell 2: Relativ vaccineffekt av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) vs jämförelseläkemedlet mot laboratorieverifierad influensa, oavsett antigenisk likhet med vaccinantigenerna, vuxna 50 år och äldre, studie 2 (effektpopulationen)1,2
Förkortningar: rtPCR = omvänd transkriptas-polymeraskedjereaktion; Jämförelseläkemedel = ett äggbaserat fyrvalent inaktiverat influensavaccin; n = antal fall av influensa; N = antal försökspersoner i behandlingsgruppen; RR = relativ risk (Attackfrekvens fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur)/Attackfrekvens IIV4); Relativ VE = [(1-RR) x 100].
1 Exkluderade försökspersoner med protokollavvikelser som kunde påverka effektiviteten negativt.
2 Primär analys. Alla fall av rtPCR-bekräftad influensa är inkluderade.
3 Post hoc-analyser. Alla fall av influensa A var A/H3N2. Fall av influensa B särskiljdes inte efter linje.
4 Odling av rtPCR-positiva prover utfördes i MDCK-celler.
Immunogenicitet
Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) utvärderades hos friska vuxna i åldern 18–49 år i en randomiserad, observatörsblindad, immunogenicitetsstudie med aktiv kontroll upplagd som en non-inferiority- och multicenterstudie utförd under influensasäsongen 2014–2015 i USA (studie 1).
I studie 1 fick studiedeltagarna fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) (N = 998) eller ett äggbaserat fyrvalent inaktiverat influensavaccin (IIV4) (N = 332). Immunogeniciteten bedömdes före och 28 dagar efter administreringen av en enkeldos av studievaccinet.
De geometriska medeltitrarna (GMT) för hemagglutinininhibitionen (HAI) fastställdes för samtliga vaccinantigener i de två vaccingrupperna. Immunogeniciteten jämfördes genom att beräkna differensen av serokonversionsfrekvenserna och GMT-kvoterna för ett jämförelseläkemedel och fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur).
Studie 1 hade två co-primära effektmått: GMT-värden och HAI-serokonversionsfrekvenser dag 28 för samtliga fyra antigener som studievaccinerna innehöll.
Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) uppfyllde GMT-kriteriet för tre av de fyra antigenerna, men uppfyllde inte kriterierna för B/Victoria-antigenlinjen (tabell 3). Antikroppstitrarna mot B/Victoria var låga i båda vaccingrupperna.
Tabell 3: Jämförelse av GMT dag 28 efter vaccination för fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) och jämförelseläkemedlet hos vuxna i åldern 18–49 år, studie 1 (immunogenicitetspopulationen)1,2,3
Förkortningar: KI, konfidensintervall; GMT, geometrisk medeltiter.
1 HAI-titrarna analyserades med hjälp av antigener från ägg.
2 Jämförelseläkemedel: äggbaserat fyrvalent inaktiverat influensavaccin.
3 Uppfyllelse av GMT-effektmåttet definierades på förhand som en övre gräns för det tvåsidiga 95-procentiga konfidensintervallet för GMTjämförelseläkemedel/GMTfyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) ≤ 1,5.
Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) uppfyllde uppfyllelsekriteriet för serokonversionsfrekvens för tre av de fyra antigenerna (tabell 4), men inte för B/Victoria-linjen. HAI-svaret på B/Victoria-antigenlinjen var lågt i båda vaccingrupperna.
Tabell 4: Jämförelse av serokonversionsfrekvenserna dag 28 för fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) och jämförelseläkemedlet hos vuxna i åldern 18–49 år, studie 1 (immunogenicitetspopulationen)1,2,3,4
Förkortningar: KI, konfidensintervall.
1 HAI-titrarna analyserades med hjälp av antigener från ägg.
2 Jämförelseläkemedlet var ett äggbaserat fyrvalent inaktiverat influensavaccin.
3 Serokonversion definierades som antingen en HAI-titer före vaccination på < 1:10 och en HAI-titer efter vaccination på ≥ 1:40, eller en HAI-titer före vaccination på ≥ 1:10 och en minst fyrfaldig ökning av HAI-titern efter vaccination, dag 28.
4 Uppfyllelse av effektmåttet serokonversionsfrekvens definierades på förhand som en övre gräns för det tvåsidiga 95-procentiga konfidensintervallet för serokonversionsfrekvensen för jämförelseläkemedlet - serokonversionsfrekvensen för fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) ≤ 10 %.
Studie 1 på vuxna i åldern 18–49 år utfördes parallellt med studie 2 på vuxna som var 50 år och äldre. Studiedeltagarna i åldern 18–49 år vaccinerades under samma influensasäsong (influensasäsongen 2014–2015 på norra halvklotet) och fick samma formulering (samma vaccinstamsammansättning) av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) som de som var 50 år och äldre i studie 2. Immunsvaret på fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) bedömdes med samma HAI-test och utfördes av samma laboratorium i båda studierna. Immunogenicitetsresultaten för vuxna i åldern 18–49 år (studie 1) och vuxna som var 50 år och äldre (studie 2) presenteras i tabell 5.
Tabell 5: Sammanfattning av HAI-antikroppssvaret mot fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) för respektive stam hos vuxna i åldern 18–49 år (studie 1) och vuxna som var ≥ 50 år (studie 2) – immunogenicitetsanalys
N = antal studiedeltagare med tillgängliga data för det aktuella effektmåttet.
GMT: geometrisk medeltiter; KI: konfidensintervall. GMTR: geometrisk medeltiter av de individuella kvoterna (efter dos/före dos)
Dessa immunogenicitetsdata ger stödjande information för åldersgruppen 18–49 år utöver de data om vaccineffekt som finns för vuxna ≥ 50 år (se ”Klinisk effekt”).
Pediatrisk population
Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) utvärderades hos friska deltagare i åldern 9 till 17 år i en icke-randomiserad, öppen, okontrollerad multicenterstudie i fas 3 (studie 3), som inkluderade totalt 1 308 deltagare.
Det primära målet var att visa att vaccination med fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) inducerade ett immunsvar (bedömt enligt hemagglutinationshämning [HAI], geometriska medeltitrar [GMT] och serokonversionsfrekvenser) hos barn och ungdomar i åldern 9 till 17 år. Immunsvaret var non-inferior, i förhållande till de svar som inducerades av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) hos vuxna i åldern 18 till 49 år för de 4 virusstammarna dag 29 efter vaccination.
Non-inferiority hos HAI-immunsvar som inducerades av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) hos barn/ungdomar i åldern 9 till 17 år jämfört med det immunsvar som inducerades av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) hos vuxna i åldern 18 till 49 år visades för alla fyra stammarna (tabell 6 och 7).
Tabell 6: Jämförelse av HAI-GMT* efter vaccination hos åldersgruppen 9 till 17 år vs åldersgruppen 18 till 49 år, studie 3 (per protokoll-analysset)†
Förkortningar: KI, konfidensintervall; GMT, geometrisk medeltiter.
* Non-inferiority visad baserat på förhandsangivna kriterier (nedre gräns för de tvåsidiga 95- procentiga konfidensintervallen för GMT-kvoterna mellan åldersgrupperna [9 till 17 år/18 till 49 år] > 0,667).
† Per protokoll-analyssetet är en undergrupp av populationen i det fullständiga analyssetet utan några större och/eller kritiska avvikelser som påverkar immunogeniciteten.
Tabell 7: Jämförelse av serokonversionsfrekvenser* efter vaccination av åldersgruppen 9 till 17 år vs åldersgruppen 18 till 49 år, studie 3 (per protokoll-analysset)†
Förkortningar: KI, konfidensintervall
* Serokonversion definieras som antingen en titer före dos på < 1:10 dag 1 och en titer efter dos på ≥ 1:40 dag 29, eller en titer före dos på ≥ 1:10 dag 1 och en minst fyrfaldig ökning av titern dag 29 efter vaccination. Non-inferiority visad baserat på förhandsangivna kriterier för nedre gräns för det tvåsidiga 95-procentiga konfidensintervallet för differensen i serokonversionsfrekvenser > -10 dag 29 efter vaccination.
† Per protokoll-analyssetet är en undergrupp av populationen i det fullständiga analyssetet utan några större och/eller kritiska avvikelser som påverkar immunogeniciteten.
Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) inducerade ett robust immunsvar i båda åldersgrupperna oavsett åldersundergrupp, kön, etnicitet, serologisk status vid baslinjen eller tidigare influensavaccination.
Säkerhet och immunogenicitet för fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) har utvärderats hos barn i åldern 3 till 8 år. Data visade att medan fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) inducerade ett immunsvar hos barn i åldern 3 till 8 år, inducerade 1 eller 2 doser av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) inte en acceptabel nivå av immunogenicitet jämfört med IIV4-vaccinet för alla stammar (se avsnitt 4.2).
Farmakoterapeutisk grupp: Vacciner, vaccin mot influensa, ATC-kod: J07BB02
Verkningsmekanism
Supemtek innehåller rekombinanta HA-proteiner av de tre stammar av influensavirus som hälsomyndigheterna har specificerat att ska inkluderas i det årliga säsongsvaccinet. Dessa proteiner fungerar som antigener som inducerar ett humoralt immunsvar, mätt med hemagglutinationshämmande (HAI) antikroppar som är kända för att skydda mot influensainfektion.
Antikroppar mot en influensavirustyp eller -subtyp ger begränsat eller inget skydd mot en annan. Dessutom kan antikroppar mot en antigenvariant av influensavirus eventuellt inte skydda mot en ny antigenvariant av samma typ eller subtyp. Frekvent utveckling av antigenvarianter genom antigendrift är den virologiska grunden för säsongsepidemier och orsaken till det vanliga bytet av en eller flera influensavirusstammar i varje års influensavaccin. Därför är influensavacciner standardiserade för att innehålla hemagglutininer av influensavirusstammar (vanligtvis två typer av A och en typ av B) som representerar de influensavirus som sannolikt cirkulerar under den kommande säsongen.
Klinisk effekt
Effekten och immunogeniciteten av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) är relevant för Supemtek eftersom båda vaccinerna tillverkas med samma process och har överlappande sammansättningar.
Effekten för fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) avseende prevention av laboratorieverifierad influensaliknande sjukdom (ILI) orsakad av vilken influensastam som helst, utvärderades hos vuxna som var ≥ 50 år i en studie som utfördes under influensasäsongen 2014–2015 i USA (studie 2).
Totalt 8 963 friska, medicinskt stabila vuxna randomiserades enligt fördelningen 1:1 till att få en enkeldos fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) (N = 4 474) eller ett äggbaserat fyrvalent inaktiverat influensavaccin (IIV4) (N = 4 489). Totalt var 5 412 (60,4 %) studiedeltagare 50–64 år, 2 532 (28,2 %) 65–74 år och
1 019 (11,4 %) ≥ 75 år.
Det primära effektmåttet i studie 2 var rtPCR-positiv protokolldefinierad ILI orsakad av vilken influensastam som helst.
Laboratorieverifierad protokolldefinierad ILI definierades som minst ett symtom i var och en av de två kategorierna respiratoriska och systemiska symtom, vilket kunde innefatta halsont, hosta, sputumproduktion, pipande andning och andningsbesvär, respektive systemiska symtom som till exempel feber (> 37 °C), frossa, trötthet, huvudvärk och myalgi, laboratorieverifierad med omvänd transkriptas-polymeraskedjereaktion (rtPCR).
Epidemiologiska data för influensasäsongen 2014–2015 i USA tydde på att influensa A(H3N2)-virus dominerade och att de flesta influensa A(H3N2)-virusen var antigeniskt olika medan A(H1N1)- och B-virus var antigeniskt lika vaccinantigener. Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) uppfyllde det på förhand angivna kriteriet för non-inferiority jämfört med jämförelseläkemedlet. Kriteriet definierades som en nedre gräns för det tvåsidiga 95-procentiga konfidensintervallet > -20 %.
Tabell 2: Relativ vaccineffekt av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) vs jämförelseläkemedlet mot laboratorieverifierad influensa, oavsett antigenisk likhet med vaccinantigenerna, vuxna 50 år och äldre, studie 2 (effektpopulationen)1,2
Förkortningar: rtPCR = omvänd transkriptas-polymeraskedjereaktion; Jämförelseläkemedel = ett äggbaserat fyrvalent inaktiverat influensavaccin; n = antal fall av influensa; N = antal försökspersoner i behandlingsgruppen; RR = relativ risk (Attackfrekvens fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur)/Attackfrekvens IIV4); Relativ VE = [(1-RR) x 100].
1 Exkluderade försökspersoner med protokollavvikelser som kunde påverka effektiviteten negativt.
2 Primär analys. Alla fall av rtPCR-bekräftad influensa är inkluderade.
3 Post hoc-analyser. Alla fall av influensa A var A/H3N2. Fall av influensa B särskiljdes inte efter linje.
4 Odling av rtPCR-positiva prover utfördes i MDCK-celler.
Immunogenicitet
Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) utvärderades hos friska vuxna i åldern 18–49 år i en randomiserad, observatörsblindad, immunogenicitetsstudie med aktiv kontroll upplagd som en non-inferiority- och multicenterstudie utförd under influensasäsongen 2014–2015 i USA (studie 1).
I studie 1 fick studiedeltagarna fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) (N = 998) eller ett äggbaserat fyrvalent inaktiverat influensavaccin (IIV4) (N = 332). Immunogeniciteten bedömdes före och 28 dagar efter administreringen av en enkeldos av studievaccinet.
De geometriska medeltitrarna (GMT) för hemagglutinininhibitionen (HAI) fastställdes för samtliga vaccinantigener i de två vaccingrupperna. Immunogeniciteten jämfördes genom att beräkna differensen av serokonversionsfrekvenserna och GMT-kvoterna för ett jämförelseläkemedel och fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur).
Studie 1 hade två co-primära effektmått: GMT-värden och HAI-serokonversionsfrekvenser dag 28 för samtliga fyra antigener som studievaccinerna innehöll.
Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) uppfyllde GMT-kriteriet för tre av de fyra antigenerna, men uppfyllde inte kriterierna för B/Victoria-antigenlinjen (tabell 3). Antikroppstitrarna mot B/Victoria var låga i båda vaccingrupperna.
Tabell 3: Jämförelse av GMT dag 28 efter vaccination för fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) och jämförelseläkemedlet hos vuxna i åldern 18–49 år, studie 1 (immunogenicitetspopulationen)1,2,3
Förkortningar: KI, konfidensintervall; GMT, geometrisk medeltiter.
1 HAI-titrarna analyserades med hjälp av antigener från ägg.
2 Jämförelseläkemedel: äggbaserat fyrvalent inaktiverat influensavaccin.
3 Uppfyllelse av GMT-effektmåttet definierades på förhand som en övre gräns för det tvåsidiga 95-procentiga konfidensintervallet för GMTjämförelseläkemedel/GMTfyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) ≤ 1,5.
Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) uppfyllde uppfyllelsekriteriet för serokonversionsfrekvens för tre av de fyra antigenerna (tabell 4), men inte för B/Victoria-linjen. HAI-svaret på B/Victoria-antigenlinjen var lågt i båda vaccingrupperna.
Tabell 4: Jämförelse av serokonversionsfrekvenserna dag 28 för fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) och jämförelseläkemedlet hos vuxna i åldern 18–49 år, studie 1 (immunogenicitetspopulationen)1,2,3,4
Förkortningar: KI, konfidensintervall.
1 HAI-titrarna analyserades med hjälp av antigener från ägg.
2 Jämförelseläkemedlet var ett äggbaserat fyrvalent inaktiverat influensavaccin.
3 Serokonversion definierades som antingen en HAI-titer före vaccination på < 1:10 och en HAI-titer efter vaccination på ≥ 1:40, eller en HAI-titer före vaccination på ≥ 1:10 och en minst fyrfaldig ökning av HAI-titern efter vaccination, dag 28.
4 Uppfyllelse av effektmåttet serokonversionsfrekvens definierades på förhand som en övre gräns för det tvåsidiga 95-procentiga konfidensintervallet för serokonversionsfrekvensen för jämförelseläkemedlet - serokonversionsfrekvensen för fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) ≤ 10 %.
Studie 1 på vuxna i åldern 18–49 år utfördes parallellt med studie 2 på vuxna som var 50 år och äldre. Studiedeltagarna i åldern 18–49 år vaccinerades under samma influensasäsong (influensasäsongen 2014–2015 på norra halvklotet) och fick samma formulering (samma vaccinstamsammansättning) av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) som de som var 50 år och äldre i studie 2. Immunsvaret på fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) bedömdes med samma HAI-test och utfördes av samma laboratorium i båda studierna. Immunogenicitetsresultaten för vuxna i åldern 18–49 år (studie 1) och vuxna som var 50 år och äldre (studie 2) presenteras i tabell 5.
Tabell 5: Sammanfattning av HAI-antikroppssvaret mot fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) för respektive stam hos vuxna i åldern 18–49 år (studie 1) och vuxna som var ≥ 50 år (studie 2) – immunogenicitetsanalys
N = antal studiedeltagare med tillgängliga data för det aktuella effektmåttet.
GMT: geometrisk medeltiter; KI: konfidensintervall. GMTR: geometrisk medeltiter av de individuella kvoterna (efter dos/före dos)
Dessa immunogenicitetsdata ger stödjande information för åldersgruppen 18–49 år utöver de data om vaccineffekt som finns för vuxna ≥ 50 år (se ”Klinisk effekt”).
Pediatrisk population
Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) utvärderades hos friska deltagare i åldern 9 till 17 år i en icke-randomiserad, öppen, okontrollerad multicenterstudie i fas 3 (studie 3), som inkluderade totalt 1 308 deltagare.
Det primära målet var att visa att vaccination med fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) inducerade ett immunsvar (bedömt enligt hemagglutinationshämning [HAI], geometriska medeltitrar [GMT] och serokonversionsfrekvenser) hos barn och ungdomar i åldern 9 till 17 år. Immunsvaret var non-inferior, i förhållande till de svar som inducerades av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) hos vuxna i åldern 18 till 49 år för de 4 virusstammarna dag 29 efter vaccination.
Non-inferiority hos HAI-immunsvar som inducerades av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) hos barn/ungdomar i åldern 9 till 17 år jämfört med det immunsvar som inducerades av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) hos vuxna i åldern 18 till 49 år visades för alla fyra stammarna (tabell 6 och 7).
Tabell 6: Jämförelse av HAI-GMT* efter vaccination hos åldersgruppen 9 till 17 år vs åldersgruppen 18 till 49 år, studie 3 (per protokoll-analysset)†
Förkortningar: KI, konfidensintervall; GMT, geometrisk medeltiter.
* Non-inferiority visad baserat på förhandsangivna kriterier (nedre gräns för de tvåsidiga 95- procentiga konfidensintervallen för GMT-kvoterna mellan åldersgrupperna [9 till 17 år/18 till 49 år] > 0,667).
† Per protokoll-analyssetet är en undergrupp av populationen i det fullständiga analyssetet utan några större och/eller kritiska avvikelser som påverkar immunogeniciteten.
Tabell 7: Jämförelse av serokonversionsfrekvenser* efter vaccination av åldersgruppen 9 till 17 år vs åldersgruppen 18 till 49 år, studie 3 (per protokoll-analysset)†
Förkortningar: KI, konfidensintervall
* Serokonversion definieras som antingen en titer före dos på < 1:10 dag 1 och en titer efter dos på ≥ 1:40 dag 29, eller en titer före dos på ≥ 1:10 dag 1 och en minst fyrfaldig ökning av titern dag 29 efter vaccination. Non-inferiority visad baserat på förhandsangivna kriterier för nedre gräns för det tvåsidiga 95-procentiga konfidensintervallet för differensen i serokonversionsfrekvenser > -10 dag 29 efter vaccination.
† Per protokoll-analyssetet är en undergrupp av populationen i det fullständiga analyssetet utan några större och/eller kritiska avvikelser som påverkar immunogeniciteten.
Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) inducerade ett robust immunsvar i båda åldersgrupperna oavsett åldersundergrupp, kön, etnicitet, serologisk status vid baslinjen eller tidigare influensavaccination.
Säkerhet och immunogenicitet för fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) har utvärderats hos barn i åldern 3 till 8 år. Data visade att medan fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) inducerade ett immunsvar hos barn i åldern 3 till 8 år, inducerade 1 eller 2 doser av fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) inte en acceptabel nivå av immunogenicitet jämfört med IIV4-vaccinet för alla stammar (se avsnitt 4.2).
Ej relevant.
Gängse studier på den trivalenta formuleringen avseende säkerhetsfarmakologi, allmäntoxicitet, lokal toxicitet, reproduktionseffekter och effekter på utveckling (inklusive teratogenicitet) visade inte några särskilda risker för människa.
Förvara den förfyllda sprutan i ytterkartongen. Ljuskänsligt.
Stabilitetsdata indikerar att vaccinkomponenterna är stabila i upp till 72 timmar vid förvaring vid en temperatur på upp till 28 °C. Efter denna period ska Supemtek användas eller kasseras. Dessa data är avsedda att vägleda hälso- och sjukvårdspersonal endast i händelse av tillfällig temperaturavvikelse.
Natriumklorid
Dinatriumfosfat
Natriumdivätefosfat
Polysorbat 20 (E 432)
Vatten för injektionsvätskor
Då blandbarhetsstudier saknas får detta läkemedel inte blandas med andra läkemedel.
1 år
Förvaras i kylskåp (2 °C–8 °C).
Får ej frysas.
Förvara den förfyllda sprutan i ytterkartongen. Ljuskänsligt.
Stabilitetsdata indikerar att vaccinkomponenterna är stabila i upp till 72 timmar vid förvaring vid en temperatur på upp till 28 °C. Efter denna period ska Supemtek användas eller kasseras. Dessa data är avsedda att vägleda hälso- och sjukvårdspersonal endast i händelse av tillfällig temperaturavvikelse.
0,5 ml lösning i en förfylld spruta (borosilikatglas typ I) med kolvpropp (grått butylgummi), med separat nål eller utan nål.
Förpackningsstorlekar
En förpackning med 1 förfylld spruta, med separat nål eller utan nål.
En förpackning med 5 förfyllda sprutor, med separat nål eller utan nål.
En förpackning med 10 förfyllda sprutor, med separat nål eller utan nål.
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
Vaccinet ska inspekteras visuellt med avseende på partiklar och/eller missfärgning före administrering. Om något av dessa tillstånd är aktuella ska vaccinet kasseras.
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
Produktresumén är företagets information till hälso- och sjukvårdspersonal. Godkänd av myndighet.
I likhet med andra injicerbara vacciner måste Supemtek administreras med försiktighet till personer med trombocytopeni eller en blödningsstörning, eftersom blödning kan uppstå efter intramuskulär administrering till dessa personer.
Svimning
Svimning kan förekomma efter, eller till och med före, en vaccination som en psykogen reaktion på injektionen med nål. Detta kan under återhämtningsfasen åtföljas av flera neurologiska symtom såsom övergående synrubbning, parestesi och tonisk-kloniska rörelser i extremiteterna. Det ska finnas rutiner för att förebygga fall och skador samt för att hantera svimning.
Skydd
Liksom för andra vacciner finns risken att vaccination med Supemtek inte ger skydd hos alla vaccinerade.
Hjälpämnen med känd effekt
Natriuminnehåll
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dos, dvs. är näst intill ”natriumfritt”.
Polysorbat 20-innehåll
Detta läkemedel innehåller 0,0275 mg polysorbat 20 (E432) per varje 0,5 ml dos. Polysorbater kan orsaka allergiska reaktioner.
Mycket vanliga (≥ 1/10);
Vanliga (≥ 1/100, < 1/10);
Mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100); Sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000); Mycket sällsynta (< 1/10 000);
Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).
Biverkningarna presenteras inom varje frekvensgrupp efter fallande allvarlighetsgrad.
Fyrvalent influensavaccin (rekombinant, framställt i cellkultur) har administrerats till och säkerhetsdata samlats in från 998 vuxna i åldern 18–49 år (studie 1), 4 328 vuxna i åldern 50 år och äldre (studie 2), och från 658 vuxna i
åldern 18–49 år (studie 3) och från 641 barn/ungdomar i åldern 9–17 år (studie 3).
Tabell 1: Biverkningar som rapporterades efter vaccination hos vuxna och barn i åldern 9 år och äldre under kliniska prövningar och efter att läkemedlet godkänts för försäljning
(1) Rapporterats som vanliga hos vuxna som är 50 år och äldre.
(2) Rapporterats som sällsynta hos vuxna som är 50 år och äldre.
(3) ≥ 38,0 °C.
(4) Rapporterats som spontan biverkning.
(5) Rapporterats hos vuxna som är 50 år och äldre.
(6) Rapporterats hos vuxna som är 18–49 år.
(7) Rapporterats vid övervakning efter godkännande för försäljning.
(8) Rapporterats som mindre vanliga hos barn/ungdomar mellan 9 och 17 år.
(9) Rapporterats hos barn/ungdomar mellan 9 och 17 år.
(10) Rapporterats hos en deltagare mellan 9 och 17 år med redan befintlig astma som hade en exacerbation med debut dag 2 som enligt prövaren hade ett samband med vaccination.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, men alla kan rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.sePostadress: Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala.