Texten är baserad på produktresumé: 2025-06-30.
Texten är baserad på produktresumé: 2025-06-30.
Långtidsprofylax efter en initial behandling med lämpligt kemoterapeutikum vid recidiverande urinvägsinfektioner.
Korttidsprofylax vid korttidskateterisering och instrumentella ingrepp i urinvägarna. Underhållsterapi vid asymptomatisk bakterieuri hos långvårdspatienter orsakade av kateter, uridom etc.
Hiprex är kontraindicerat för patienter med:
- överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.
- njurinsufficiens, svår dehydrering och gikt
- nedsatt leverfunktion
- metabolisk acidos
Hiprex får inte administreras samtidigt med:
• Sulfonamider på grund av risken för kristalluri.
• Alkaliseringsmedel, såsom en blandning av kaliumcitrat.
Dosering
Vuxna 1 g 2-3 gånger dagligen.
Barn 6-12 år 0,5 g 2 gånger dagligen.
Barn över 12 år 1 g 2 gånger dagligen.
I de fall då urin-pH är alkaliskt, kan tillförsel av surgörande medel behövas.
-
Alkaliserande substanser reducerar metenamins effekt och bör undvikas, t.ex. kan antacida orsaka betydande höjning av urinens pH och därmed reducera effekten av Hiprex (se Kontraindikationer).
Samtidigt intag av metenamin och sulfonamider kan öka risken för kristalluri (se Kontraindikationer).
Beroende på analysmetod kan metenamin påverka bestämning av steroid, katekolamin och 5‑hydroxiindolättiksyra i urin och ge felaktiga resultat.
Inga kända risker vid användning under graviditet.
Djurstudier har inte visat på reproduktionstoxikologiska effekter (se Prekliniska uppgifter). Användning av metenamin kan övervägas under graviditet i förekommande fall.
Metenaminhippurat passerar över till modersmjölk men risk för påverkan av barnet synes osannolik vid terapeutiska doser.
Det finns ingen data från människa när det gäller fertilitet och Hiprex.
Djurstudier tyder inte på direkta eller indirekta skadliga effekter med avseende på reproduktionstoxicitet.
Hiprex har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.
Tabell över biverkningar
Biverkningsfrekvensen definieras enligt följande:
Mycket vanliga (≥1/10); vanliga (≥1/100, <1/10); mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100); sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000); mycket sällsynta (<1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).
Rapportering av misstänkta biverkningar
Toxicitet: 8 g till 2½-åring gav måttlig intoxikation.
Symtom: Illamående, kräkningar, ev. yrsel, tinnitus. Retande effekt på urinvägarna med albuminuri och hematuri. Ev. metabolisk acidos.
Behandling: Behandlingen är symtomatisk och stödjande, t.ex. genom administrering av antiemetikum och intag av rikliga mängder vatten. Symptom från urinblåsan kan behandlas genom intag av riklig mängd vatten och 2‑3 teskedar bikarbonat.
Hiprex innehåller metenaminhippurat, ett salt av metenamin och hippursyra, vilka absorberas och utsöndras snabbt. I sur miljö hydrolyseras metenamin till formaldehyd, som tillsammans med hippursyran medierar den antibakteriella effekten i urinen, vilket kan uppmätas 30 minuter efter tillförseln.
Hiprex är verksamt mot de mikroorganismer som vanligtvis förorsakar urinvägsinfektion, Eschericha coli, Aerobacter aerogenes, Pseudomonas och några stammar av Proteus.
Metenaminhippurat absorberas väl från magtarmkanalen och utsöndras via njurarna.
Efter en engångsdos av metenaminhippurat nås den maximala plasmakoncentrationen efter 1‑2 timmar för att sedan minska med en halveringstid på cirka 4 timmar. Ca 80 % av dosen återfinns i urinen.
Prekliniska studier visade inte några särskilda risker för människa.
Kvalitativ och kvantitativ sammansättning
1 tablett innehåller metenaminhippurat 1 gram.
Förteckning över hjälpämnen
Kolloidal kiseldioxid, povidon, magnesiumstearat.
Ej relevant.
Hållbarhet
3 år
Särskilda förvaringsanvisningar
Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt.
Särskilda anvisningar för destruktion
Inga särskilda anvisningar.
Tablett
Fass-texten är Lifs läkemedelsinformation som är särskilt framtagen för förskrivare och vårdpersonal. Texten är baserad på produktresumén som är godkänd av Läkemedelsverket eller motsvarande myndighet på EU-nivå.