Baytril vet., 25 mg/ml injektionsvätska, lösning
Varje ml innehåller:
Aktiva substanser:
enrofloxacin: 25 mg
Hjälpämnen:
Klar, ljus-gul lösning.
Elanco Animal Health GmbH
11018
Första godkännandet:
1989-10-27
Förnyat godkännande:
2026-08-28
Receptbelagt läkemedel.
Utförlig information om detta läkemedel finns i unionens produktdatabas (https://medicines.health.europa.eu/veterinary).
Svin (spädgris)
Behandling av luftvägsinfektioner orsakade av stammar av: Actinobacillus pleuropneumoniae, Pasteurella multocida och Mycoplasma spp.
Behandling av infektioner i mag-tarmkanalen förorsakad av stammar av Escherichia coli.
Behandling av septikemi förorsakad av stammar av Escherichia coli.
Kanin
Behandling av infektioner i mag-tarmkanalen och andningsvägarna förorsakat av stammar av: Staphylococcus spp., Escherichia coli, och Pasteurella multocida.
Behandling av hud-och sårinfektioner förorsakat av stammar av Staphylococcus aureus.
Gnagare, reptil och burfågel
Behandling av infektioner i mag-tarmkanalen och andningsvägar, där klinisk erfarenhet, om möjligt, med stöd av resistensbestämning av den kausala organismen, indikerar att enrofloxacin är första val.
Hund, katt, svin (spädgris), kanin, gnagare, reptil och burfågel.
Hund
Behandling av infektioner i mag-tarmkanalen, respiratoriska- och urogenitala vägarna (inklusive prostatit, tilläggsbehandling vid pyometra), hud- och sårinfektioner, otit (extern/media) förorsakat av stammar av Staphylococcus spp., Escherichia coli, Bordetella spp., Klebsiella spp., Pasteurella spp., Proteus spp. och Pseudomonas spp.
Katt
Behandling av infektioner i mag-tarmkanalen, respiratoriska- och urogenitala vägarna (som tilläggsbehandling vid pyometra), hud- och sårinfektioner förorsakat av stammar av Staphylococcus spp., Escherichia coli, Bordetella spp., Klebsiella spp., Pasteurella spp., Proteus spp. och Pseudomonas spp.
Svin (spädgris)
Behandling av luftvägsinfektioner orsakade av stammar av: Actinobacillus pleuropneumoniae, Pasteurella multocida och Mycoplasma spp.
Behandling av infektioner i mag-tarmkanalen förorsakad av stammar av Escherichia coli.
Behandling av septikemi förorsakad av stammar av Escherichia coli.
Kanin
Behandling av infektioner i mag-tarmkanalen och andningsvägarna förorsakat av stammar av: Staphylococcus spp., Escherichia coli, och Pasteurella multocida.
Behandling av hud-och sårinfektioner förorsakat av stammar av Staphylococcus aureus.
Gnagare, reptil och burfågel
Behandling av infektioner i mag-tarmkanalen och andningsvägar, där klinisk erfarenhet, om möjligt, med stöd av resistensbestämning av den kausala organismen, indikerar att enrofloxacin är första val.
Använd inte vid överkänslighet mot den aktiva substansen, andra fluorokinoloner eller mot något av hjälpämnena.
Använd inte till djur med krampanfallssjukdomar associerade med centrala nervssystemet.
Använd inte vid störningar i broskutvecklingen eller vid muskuloskeletala skador runt funktionellt viktiga eller viktbärande leder.
Använd inte till unga, växande hundar, det vill säga till små hundraser yngre än 8 månader, till stora hundraser yngre än 12 månader, till mycket stora hundraser yngre än 18 månader.
Använd inte till katter yngre än 8 veckor.
Korsresistens har visats mellan enrofloxacin och andra (fluoro)kinoloner hos målpatogener, t.ex. Escherichia coli. Användning av läkemedlet bör noggrant övervägas när känslighetstestning har visat resistens mot fluorokinoloner eftersom dess effektivitet kan minska.
En hög resistensgrad hos Pseudomonas spp. för enrofloxacin (i vissa fall högre än 90%) har rapporterats hos hundar i Europa. Enrofloxacin ska endast användas för behandling av infektioner orsakat av denna patogen efter att känslighetstestning utförts.
Användning av läkemedlet bör baseras på identifiering och känslighetstestning av målpatogen(er). Om detta inte är möjligt bör behandlingen baseras på epidemiologisk information och kunskap om känsligheten hos målpatogenerna på gårdsnivå eller på lokal/regional nivå.
Användning av läkemedlet bör ske i enlighet med officiella, nationella och regionala antimikrobiella riktlinjer.
Ett antibiotikum med lägre risk för selektion av antimikrobiell resistens (lägre AMEG-kategori) bör utgöra förstahandsval när känslighetstestning tyder på att sådan behandling kommer att ha effekt. Behandling med ett smalt spektrum antibiotikum med lägre risk för selektion av antimikrobiell resistens bör utgöra förstahandsval när känslighetstestning tyder på att sådan behandling kommer att ha effekt.
Läkemedlet ska endast användas till enskilda djur.
Särskild försiktighet bör iakttas vid användning av enrofloxacin till djur med nedsatt njurfunktion.
Särskild försiktighet bör iakttas vid användning av enrofloxacin till katter eftersom högre doser än de rekommenderade kan orsaka skada på näthinnan och blindhet (se avsnitt 3.10).
Hund, katt, svin (spädgris), kanin, gnagare, reptil och burfågel:
Rapportering av misstänkta biverkningar
Laboratoriestudier på råtta och kanin har inte gett några belägg för teratogena effekter, men har visat tecken på fosterskadande effekter vid modertoxiska doser. Säkerheten för detta läkemedel har inte fastställts under dräktighet och laktation.
Dräktighet och laktation:
Använd endast i enlighet med ansvarig veterinärs nytta/riskbedömning.
Äggläggande fåglar och reptiler
Säkerheten för detta läkemedel har inte fastställts under äggläggning. Använd endast i enlighet med ansvarig veterinärs nytta/riskbedömning.
Använd inte enrofloxacin samtidigt med antimikrobiella ämnen som verkar antagonistiskt till kinoloner (t.ex. makrolider, tetracykliner eller fenikoler).
Använd inte samtidigt med teofyllin eftersom elimineringen av teofyllin kan fördröjas.
För att undvika biverkningar, måste särskild försiktighet iakttas vid samtidig användning av flunixin och enrofloxacin hos hundar. En konsekvens av samtidig administrering av flunixin och enrofloxacin är en minskning av elimineringshastigheten, vilket tyder på att dessa ämnen samverkar under utsöndringsfasen. Därför leder samtidig administrering av enrofloxacin och flunixin hos hundar till ökad AUC och halveringstid för eliminering av flunixin och en ökad eliminerings-halveringstid samt ett lägre Cmax för enrofloxacin.
För subkutan (s.c.) eller intramuskulär (i.m.) användning.
Upprepade injektioner bör göras på olika injektionsställen.
För att säkerställa att rätt dos ges bör kroppsvikten fastställas så noggrant som möjligt.
Hund och katt:
5 mg enrofloxacin/kg kroppsvikt, motsvarande 1 ml/5 kg kroppsvikt en gång per dag som subkutan injektion i upp till 5 dagar.
Behandlingen kan inledas med en injektion och fortsättas med enrofloxacin-tabletter. Behandlingstiden bör baseras på behandlingsperioden som godkänts för tablettformuleringen och den aktuella indikationen som anges i produktinformationen för tablettprodukten.
Svin (spädgris):
2,5 mg enrofloxacin/kg kroppsvikt, motsvarande 1 ml/10 kg kroppsvikt, en gång per dag som intramuskulär injektion i 3 dagar.
Infektioner i mag-tarmkanalen eller blodförgiftning orsakad av Escherichia coli
Vid oavsiktlig överdosering kan gastrointestinala symtom (t.ex. kräkningar och diarré) och neurologiska reaktioner förekomma.
Hos svin har inga biverkningar rapporterats efter administrering av 5 gånger den rekommenderade dosen.
Katter har visat sig få ögonskador efter att ha fått doser på över 15 mg/kg kroppsvikt en gång per dag i 21 dagar i följd. En dos på 30 mg/kg kroppsvikt en gång dagligen under 21 dagar i följd orsakar bestående ögonskador. Vid användning av 50 mg/kg kroppsvikt en gång per dag i 21 dagar i följd, så kan blindhet inträffa.
Överdosering har inte dokumenterats för hundar, kaniner, små gnagare, reptiler och fåglar. Det finns ingen antidot vid oavsiktlig överdosering och behandlingen ska vara symtomatisk.
Ej relevant.
Svin:
Kött och slaktbiprodukter: 13 dygn.
Kaniner:
Kött och slaktbiprodukter: 6 dygn.
Använd inte till fjäderfä som är avsedda för humankonsumtion.
Resistens och mekanismer
Resistens mot fluorokinoloner har rapporterats ha fem orsaker: (i) punktmutationer i de gener som kodar för DNA-gyras och/eller topoisomeras IV, vilket leder till förändring av respektive enzym, (ii) förändringar av läkemedlets permeabilitet i gramnegativa bakterier, (iii) effluxmekanismer, (iv) plasmid-medierad resistens och (v) proteiner som skyddar gyras. Alla mekanismerna leder till en minskad känslighet för bakterien mot fluorokinoloner. Korsresistens inom antibiotikaklassen fluorokinoloner är vanligt.
MIC kliniska brytpunkter
Svin:
Kliniska brytpunkter fastställda av CLSI1 under 2024 för enrofloxacin vid luftvägssjukdom hos svin är följande:
Hund:
Kliniska brytpunkter fastställda av CLSI1 under 2024 för enrofloxacin vid luftvägssjukdom, urinvägs-, hud- och mjukdelsinfektion hos hund är följande:
Katt:
Kliniska brytpunkter fastställda av CLSI1 under 2024 för enrofloxacin vid hud- och mjukdelsinfektion hos katt är följande:
QJ01MA90.
Enrofloxacin är en syntetisk, antimikrobiell substans med brett spektrum som tillhör antibiotikagruppen flourokinoloner.
Verkningsmekanism
Två enzymer, essentiella för replikation och transkription av DNA, DNA-gyras och topoisomeras IV, har identifierats som molekylära mål för fluorokinoloner. Hämningen av dessa enzymer orsakas av icke-kovalent inbindning av fluorokinolon-molekyler. Replikerings-gafflar och transkriptionskomplex kan inte passera sådana enzym-DNA-fluorokinolonkomplex, och hämning av DNA- och mRNA-syntes startar en process som resulterar i en snabb, dosberoende avdödning av patogena bakterier. Enrofloxacin har en bakteriedödande effekt som är koncentrationsberoende.
Antibakteriellt spektrum
Vid de rekommenderade terapeutiska doserna är enrofloxacin aktivt mot många gramnegativa bakterier såsom Escherichia coli, Klebsiella spp., Actinobacillus pleuropneumoniae, Pasteurella spp. (t.ex. Pasteurella multocida), Bordetella spp., Proteus spp., Pseudomonas spp. mot grampositiva bakterier såsom Staphylococcus spp. (t.ex. Staphylococcus aureus) och mot Mycoplasma spp.
Resistens och mekanismer
Resistens mot fluorokinoloner har rapporterats ha fem orsaker: (i) punktmutationer i de gener som kodar för DNA-gyras och/eller topoisomeras IV, vilket leder till förändring av respektive enzym, (ii) förändringar av läkemedlets permeabilitet i gramnegativa bakterier, (iii) effluxmekanismer, (iv) plasmid-medierad resistens och (v) proteiner som skyddar gyras. Alla mekanismerna leder till en minskad känslighet för bakterien mot fluorokinoloner. Korsresistens inom antibiotikaklassen fluorokinoloner är vanligt.
MIC kliniska brytpunkter
Svin:
Kliniska brytpunkter fastställda av CLSI1 under 2024 för enrofloxacin vid luftvägssjukdom hos svin är följande:
Hund:
Kliniska brytpunkter fastställda av CLSI1 under 2024 för enrofloxacin vid luftvägssjukdom, urinvägs-, hud- och mjukdelsinfektion hos hund är följande:
Katt:
Kliniska brytpunkter fastställda av CLSI1 under 2024 för enrofloxacin vid hud- och mjukdelsinfektion hos katt är följande:
Enrofloxacin absorberas snabbt efter parenteral injektion. Biotillgängligheten är hög (ca 100% hos svin) med en låg till måttlig bindning till plasmaproteiner (cirka 20 till 50%). Hos hund metaboliseras ca 40% enrofloxacin till den aktiva beståndsdelen ciprofloxacin och mindre än 10% hos svin och katt.
Hos afrikansk grå papegoja så var serumkoncentrationen av ciprofloxacin 3-78% av enrofloxacin dosen, med en ökande ciprofloxacin/enrofloxacin jämfört med upprepad dosering.
Enrofloxacin och ciprofloxacin distribueras väl till samtliga målorgan, t.ex. lunga, njure, hud och lever, och når 2- till 3-faldigt högre koncentrationer än i plasma. Modersubstansen och aktiva metaboliter utsöndras från kroppen via urin och avföring.
Det finns ingen ackumulering i plasma med behandlingsintervall på 24 timmar.
Då blandbarhetsstudier saknas ska detta läkemedel inte blandas med andra läkemedel.
Hållbarhet i oöppnad förpackning: 4 år.
Hållbarhet i öppnad innerförpackning: 28 dagar.
Förvaras ej i kylskåp. Får ej frysas.
Injektionsflaska av brunt glas (typ I) försluten med en klorbutylpolytetrafluoreten (PTFE)-propp, förseglad med aluminiumlock med avtagbart centrum och plasthölje.
Förpackningsstorlekar:
50 ml i en pappkartong.
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall.
Använd retursystem för kassering av ej använt läkemedel eller avfall från läkemedelsanvändningen i enlighet med lokala bestämmelser.
Ej för profylaktisk användning.
Personer med känd överkänslighet mot fluorokinoloner bör undvika kontakt med läkemedlet.
Undvik kontakt med hud och ögon. Vid stänk på huden eller i ögonen, skölj genast med vatten.
Tvätta händerna efter användning. Ät, drick eller rök inte under hantering av läkemedlet.
Försiktighet bör iakttas för att undvika oavsiktlig självinjektion. Vid oavsiktlig självinjektion, uppsök genast läkare och visa bipacksedeln eller etiketten.
Särskilda försiktighetsåtgärder för skydd av miljön:
Ej relevant.
Andra försiktighetsåtgärder:
I länder där utfodring av döda djur till asätande fågelbestånd är tillåten för naturvårdsändamål (se kommissionens beslut 2003/322/EG), bör den möjliga risken för icke framgångsrik häckning beaktas innan kadaver av djur som nyligen behandlats med detta läkemedel används som foder.
Injektionen ska ges i svinets hals strax bakom örat.
Det får inte administreras mer än 3 ml vid varje intramuskulärt injektionsställe.
Kanin:
10 mg enrofloxacin/kg kroppsvikt, motsvarande 2 ml/5 kg kroppsvikt, en gång per dag genom subkutan injektion under 5 till 10 dagar i följd.
Gnagare:
10 mg enrofloxacin/kg kroppsvikt, motsvarande 0,4 ml/kg kroppsvikt, en gång per dag genom subkutan injektion under 5 till 10 dagar i följd. Beroende på de kliniska symptomen, kan dosen dubbleras vid behov.
Reptil:
Reptiler är växelvarma och är beroende av externa värmekällor för att upprätthålla en kroppstemperatur som är optimal för funktioner av alla organ i kroppen. Kroppstemperaturen är kritisk för metabolismen av substanser och för aktiviteten hos immunsystemet. Därför skall veterinären vara medveten om korrekta temperaturnivåer för den aktuella reptilarten och den enskilda patientens vätskestatus. Vidare måste man beakta att det finns stora skillnader i enrofloxacins farmakokinetik mellan olika arter, vilket ytterligare kommer att påverka fastställandet av rätt dosering av läkemedlet. Därför kan nedanstående rekommendationer endast användas som en utgångspunkt för den individuella dosen.
5-10 mg enrofloxacin/kg kroppsvikt, motsvarande 0,2-0,4 ml/kg kroppsvikt, en gång per dag som intramuskulär injektion under 5 dagar i följd.
En förlängning av behandlingsintervallet till 48 timmar kan vara nödvändig i enskilda fall. Vid komplicerade infektioner kan högre doser och längre behandlingstider vara nödvändiga. Reptilers renala portalsystem gör att det är lämpligt att administrera läkemedel i den främre halvan av kroppen, om möjligt.
Burfågel:
20 mg enrofloxacin/kg kroppsvikt, motsvarande 0,8 ml/kg kroppsvikt, en gång per dag genom intramuskulär injektion i 5 till 10 dagar i följd. Vid komplicerade infektioner kan en högre dos vara nödvändig.
Produktresumén är företagets information till djursjukvårdspersonal. Godkänd av myndighet.