Tillgänglig läkemedelsinformation i Sverige
Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.
Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska.
Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.
Om du får biverkningar, tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska. Detta gäller även eventuella biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.
I denna bipacksedel finner du information om:
Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.
Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska.
Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.
Om du får biverkningar, tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska. Detta gäller även eventuella biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.
I denna bipacksedel finner du information om:
Meronem hör till en läkemedelsgrupp kallad karbapenem-antibiotika. Den verkar genom att döda bakterier som kan orsaka allvarliga infektioner.
Meronem används för att behandla följande hos vuxna och barn i åldern 3 månader och äldre:
Infektion i lungorna (pneumoni)
Infektioner i lungor och bronker hos patienter med cystisk fibros
Komplicerade urinvägsinfektioner
Komplicerade bukinfektioner
Infektioner som kan inträffa under eller efter förlossning
Komplicerade infektioner i hud eller mjukdelar
Akuta bakterieinfektioner i hjärnan (meningit)
Meronem kan användas för behandling av neutropena patienter med feber som misstänks vara orsakad av bakterieinfektion.
Meronem kan användas för att behandla bakterieinfektioner i blodet som kan ha ett samband med någon av infektionerna som nämnts här ovan.
du är allergisk (överkänslig) mot meropenem eller något annat innehållsämne i detta läkemedel (anges i avsnitt 6).
du är allergisk (överkänslig) mot andra antibiotika, till exempel penicilliner, cefalosporiner eller karbapenemer eftersom du då också kan vara allergisk mot meropenem.
Tala med din läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska innan du får Meronem om:
du har problem med hälsan, till exempel lever- eller njursjukdom.
du har fått kraftig diarré efter att ha tagit andra antibiotika.
Du kan få ett positivt resultat på ett blodprov (Coombs test) som anger förekomst av antikroppar som kan förstöra dina röda blodkroppar. Din läkare kommer att tala med dig om det.
Du kan få tecken och symtom på allvarliga hudreaktioner (se avsnitt 4). Om det händer ska du omedelbart tala med läkare eller sjuksköterska så att du kan få behandling för symtomen.
Om du får oförklarlig muskelsmärta, ömhet eller svaghet, och/eller mörk urin, kontakta omedelbart läkare. Detta kan vara tecken på muskelnedbrytning (som kallas rabdomyolys) vilket kan leda till skada på njurarna.
Leverproblem: Tala om för läkare om du märker gulfärgning av huden eller ögonen, kliande hud, mörk urin eller ljus avföring. Det kan vara ett tecken på leverproblem som läkaren behöver undersöka.
Om du är osäker på om något av ovanstående gäller för dig, tala med din läkare eller sjuksköterska innan du får Meronem.
Tala om för läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska om du tar, nyligen har tagit eller kan tänkas ta andra läkemedel.
Det beror på att vissa läkemedel kan påverka eller påverkas av behandlingen med Meronem.
Tala särskilt om för din läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska om du använder följande läkemedel:
Probenecid (läkemedel mot gikt).
Valproinsyra/natriumvalproat/valpromid (läkemedel mot epilepsi). Meronem ska inte användas därför att det kan försämra effekten av natriumvalproat.
Blodförtunnande läkemedel som tas via munnen (används för att behandla eller förebygga blodproppar).
Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga läkare eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel. Det är önskvärt att undvika Meronem under graviditet. Din läkare beslutar om du bör få Meronem.
Det är viktigt att du berättar för din läkare om du ammar eller tänker börja amma innan du får Meronem. Små mängder av detta läkemedel kan gå över i modersmjölken. Därför beslutar din läkare om du bör ges Meronem medan du ammar.
Inga studier på påverkan av förmågan att framföra fordon eller använda maskiner har utförts. Meronem har associerats med huvudvärk och krypningar och stickningar i huden (parestesi). Alla dessa biverkningar kan påverka din förmåga att framföra fordon och använda maskiner. Meronem kan orsaka ofrivilliga muskelrörelser, vilka kan göra att en persons kropp skakar snabbt och okontrollerat (kramper). Detta åtföljs som regel av förlust av medvetandet. Du ska inte framföra fordon eller använda maskiner om du får denna biverkning.
Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra arbete som kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i dessa avseenden är användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar. Beskrivning av dessa effekter och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför all information i denna bipacksedel för vägledning. Diskutera med läkare eller apotekspersonal om du är osäker.
Meronem 500 mg: Detta läkemedel innehåller 45 mg natrium (huvudingrediensen i vanligt koksalt/bordssalt) per 500 mg dos. Detta motsvarar 2,25 % av högsta rekommenderat dagligt intag av natrium för vuxna.
Meronem 1 g: Detta läkemedel innehåller 90 mg natrium (huvudingrediensen i vanligt koksalt/bordssalt) per 1 g dos. Detta motsvarar 4,5 % av högsta rekommenderat dagligt intag av natrium för vuxna.
Om du har ett hälsoproblem som gör att du behöver kontrollera ditt intag av natrium, tala om det för din läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska.
Använd alltid detta läkemedel enligt läkarens, apotekspersonalens eller sjuksköterskans anvisningar. Rådfråga läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska om du är osäker.
Användning för vuxna
Dosen beror på vilken typ av infektion du har, var i kroppen infektionen sitter och hur allvarlig den är. Din läkare bestämmer dosen som du behöver
Dosen för vuxna är vanligen mellan 500 mg (milligram) och 2 g (gram). Vanligen får du en dos var 8:e timme. Men du får dosen mera sällan om dina njurar inte fungerar riktigt bra.
Dosen för barn över 3 månader till 11 år beror på barnets ålder och vikt. Vanlig dos är mellan 10 mg och 40 mg av Meronem för varje kilogram (kg) som barnet väger. En dos ges vanligen var 8:e timme. Barn som väger över 50 kg kommer få vuxendos.
Hur du använder Meronem
Meronem kommer att ges till dig som en injektion eller infusion i en stor ven
Din läkare eller sjuksköterska kommer normalt att ge Meronem till dig
Vissa patienter, föräldrar eller vårdpersonal är ibland utbildade på att ge Meronem i hemmet. Instruktioner för att göra detta finns i denna bipacksedel (i avsnittet: Instruktioner för att ge Meronem till dig själv eller någon annan i hemmet). Använd alltid Meronem enligt läkarens anvisningar. Rådfråga din läkare om du är osäker.
Din injektion ska inte blandas med eller sättas till lösningar som innehåller andra läkemedel
Injektionen kan ta ungefär 5 minuter eller mellan 15 och 30 minuter. Din läkare talar om hur Meronem ska ges
Du ska normalt få dina injektioner vid samma tid varje dag
Om du av misstag använder mer än din ordinerade dos kontakta omedelbart läkare eller närmsta sjukhus.
Om du fått i dig för stor mängd läkemedel eller om t.ex. ett barn fått i sig läkemedlet av misstag kontakta läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel. 112) för bedömning av risken samt rådgivning.
Om du missar en injektion bör du få den så snart som möjligt. Men om det nästan är tid för nästa injektion, hoppa över den glömda injektionen.
Du ska inte ges dubbel dos (två injektioner vid samma tidpunkt) för att kompensera för glömd dos.
Sluta inte använda Meronem förrän din läkare säger att du kan göra det.
Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel kontakta läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska.
Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar men alla användare behöver inte få dem.
Allvarliga allergiska reaktioner
Om du får några av dessa tecken eller symtom ska du omedelbart tala med läkare eller sjuksköterska. Du kan behöva brådskande medicinsk behandling. Symtomen och tecknen kan uppträda plötsligt:
Allvarliga utslag, klåda eller nässelutslag på huden
Svullnad i ansiktet, läppar, tunga eller andra delar av kroppen
Andnöd, väsande andning eller svårt att andas
Tecken och symtom på allvarliga hudreaktioner, som inkluderar:
Allvarliga överkänslighetsreaktioner med feber, hudutslag och förändringar i blodtester för kontroll av leverfunktionen (förhöjda nivåer av leverenzymer) och en ökning av en typ av vita blodkroppar (eosinofili) och förstorade lymfkörtlar. Dessa kan vara tecken på en överkänslighetsreaktion i flera organ som kallas DRESS-syndrom.
Allvarliga röda och fjälliga hudutslag, varfyllda bulor, blåsor eller flagnande hud som kan vara förenat med hög feber och ledvärk.
Allvarliga hudutslag som kan se ut som rödaktiga runda fläckar, ofta med blåsor mitt på bålen, flagnande hud, sår i munnen, halsen, näsan, könsorganen och ögonen, och som kan föregås av feber och influensaliknande symtom (Stevens-Johnsons syndrom) eller en allvarligare form (toxisk epidermal nekrolys).
Skada på röda blodkroppar (förekommer hos ett okänt antal användare)
Symtom som kan uppträda:
Andfåddhet när man inte förväntar sig det
Röd eller brun urin
Om du märker något av ovan nämnda symtom, kontakta omedelbart en läkare.
Muskelnedbrytning
Oförklarlig muskelsmärta, ömhet eller svaghet, och/eller mörk urin. Om du märker något av dessa symtom, kontakta omedelbart en läkare.
Leverproblem (mindre vanliga biverkningar)
Gulfärgning av huden och ögonen, kliande hud, mörk urin eller ljus avföring. Uppsök läkare omedelbart om du märker dessa tecken eller symtom.
Andra möjliga biverkningar:
Vanliga (kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare)
Magont
Illamående
Kräkningar
Diarré
Huvudvärk
Hudutslag, klåda
Smärta och inflammation
Ökat antal blodplättar i blodet (mäts i ett blodprov)
Förändringar i blodprover, bland annat test som visar hur bra din lever fungerar
Mindre vanliga (kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare)
Förändringar i blodet. Dessa inkluderar minskat antal blodplättar (som gör att du får blåmärken lättare), ökat antal av vissa vita blodkroppar, minskat antal av andra vita blodkroppar och ökade mängder av en substans som kallas ’bilirubin’. Din läkare kan ta blodprover då och då
Förändringar av värden från blodprover, inklusive test som visar hur väl dina njurar fungerar
Minskade nivåer av kalium i blodet (vilket kan orsaka svaghet, muskelkramper, stickningar och rubbningar av hjärtrytmen)
Stickningar och pirrningar
Svampinfektioner i munnen eller underlivet
Inflammation i tarmen med diarré
Ömhet i venen där Meronem injiceras
Andra förändringar i blodet. Symtomen kan vara täta infektioner, hög feber och halsont. Din läkare kan ta blodprover då och då
Sällsynta(kan förekomma hos upp till 1 av 1000 användare)
Kramper
Hastigt uppkommen desorientering och förvirring (delirium)
Plötslig bröstsmärta, som kan vara ett tecken på en potentiellt allvarlig allergisk reaktion som kallas Kounis syndrom har förekommit med liknande läkemedel. Tala omedelbart med läkare eller sjuksköterska om detta händer.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, men alla kan rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.sePostadress: Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala.
Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.
Används före utgångsdatum som anges på förpackningen. Utgångsdatumet är den sista dagen i angiven månad.
Förvaras vid högst 30 °C.
Injektion
Beredd lösning: Den beredda lösningen för intravenös injektion bör användas omedelbart. Tiden mellan start av spädning till avslutning av intravenös injektion bör inte överstiga:
3 timmar vid förvaring i upp till 25 °C.
12 timmar vid kall förvaring (2 °C – 8 °C).
Infusion
Efter beredning: Beredda lösningar för intravenös infusion bör användas omedelbart. Tiden mellan start av beredning till avslutning av intravenös infusion bör inte överstiga:
3 timmar vid förvaring i upp till 25 °C om Meronem har lösts i natriumklorid;
24 timmar vid kall förvaring (2 °C – 8 °C) om Meronem har lösts i natriumklorid.
Om Meronem har lösts i glukos (dextros) bör lösningen användas omedelbart.
Ur mikrobiologisk synvinkel bör produkten användas omedelbart, såvida inte metoden för öppnande/beredning/spädning utesluter risk för mikrobiell kontamination.
Om produkten inte används omedelbart, är förvaringstider och förhållanden vid användning användarens ansvar.
Beredd lösning får ej frysas.
Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.
Meronem 500 mg: Den aktiva substansen är meropenem. 1 injektionsflaska innehåller meropenemtrihydrat motsvarande 500 mg vattenfritt meropenem.
Meronem 1 g: Den aktiva substansen är meropenem. 1 injektionsflaska innehåller meropenemtrihydrat motsvarande 1 g vattenfritt meropenem.
Övrigt innehållsämne är vattenfritt natriumkarbonat.
Meronem är ett vitt eller ljust gult pulver till injektionsvätska eller infusionsvätska, lösning i injektionsflaska. Det är 1 eller 10 injektionsflaskor per förpackning.
Pfizer AB
113 63 Stockholm
Tel: 08-550 520 00
E-mail: medical.information@pfizer.com
Tillverkare
Pfizer Service Company BV
Hermeslaan 11
1932 Zaventem
Belgien
Denna bipacksedel ändrades senast 2025-09-01
Instruktioner för att ge Meronem till dig själv eller någon annan i hemmet
Vissa patienter, föräldrar och vårdpersonal är utbildade för att ge Meronem i hemmet.
Varning – Du får bara ge detta läkemedel till dig själv eller någon annan i hemmet efter att en läkare eller sjuksköterska har utbildat dig.
Hur bereder man detta läkemedel
Läkemedlet ska blandas med en vätska (spädningsvätska). Din läkare kommer att berätta för dig hur mycket av spädningsvätskan som ska användas.
Använd läkemedlet genast efter beredning. Den får inte frysas.
Tvätta händerna och torka dem väl. Förbered en ren arbetsyta.
Ta ut Meronemflaskan (injektionsflaskan) från förpackningen. Kontrollera injektionsflaskan och utgångsdatumet. Kontrollera att injektionsflaskan är hel och oskadad.
Ta bort det färgade locket och rengör den grå gummiproppen med en alkoholtork. Låt gummiproppen torka.
Anslut en ny steril nål (kanyl) till en ny steril spruta, utan att vidröra nålen.
Dra upp den rekommenderade mängden av sterilt ”vatten för injektionsvätskor” i sprutan. Den mängd vätska som du behöver visas i tabellen nedan:
Observera: Om din ordinerade dos av Meronem är mer än 1 g, kommer du behöva använda mer än en injektionsflaska av Meronem. Du kan sedan dra upp vätskan från båda injektionsflaskorna in i en spruta.
Hur du ger injektionen
Du kan antingen ge detta läkemedel genom en kort kanyl eller venkateter, eller genom en venport eller centralkateter.
Hur du ger Meronem genom en kort kanyl eller venkateter
Ta bort nålen från sprutan och kasta försiktigt bort nålen i din nålbehållare.
Rengör änden av den korta kanylen eller venkatetern med en alkoholtork och låt den torka. Öppna locket på kanylen och koppla sprutan.
Tryck sakta in sprutans kolv och ge antibiotika jämnt under ungefär 5 minuter.
När du injicerat dosen av antibiotika och sprutan är tom, ta bort den och ge lite sköljvätska som rekommenderats av din läkare eller sjuksköterska.
Stäng locket på kanylen och kasta försiktigt sprutan i din behållare.
Hur du ger Meronem genom en venport eller en centralkateter
Ta av locket från venporten eller katetern, rengör änden på katetern med en alkoholtork och låt den torka.
Anslut sprutan och tryck långsamt in sprutans kolv för att ge antibiotika jämnt under ungefär 5 minuter.
När du injicerat dosen av antibiotika, ta bort sprutan och ge lite sköljvätska som rekommenderats av din läkare eller sjuksköterska.
Placera ett nytt rent lock på centralkatetern och kasta försiktigt sprutan i din behållare.
En bipacksedel är myndighetsgodkänd information om läkemedel till dig som patient.
