Fass-texten är läkemedelsinformation som är särskilt framtagen för förskrivare och vårdpersonal. Texten är baserad på produktresumén som är godkänd av Läkemedelsverket eller motsvarande myndighet på EU-nivå.
Texten är baserad på produktresumé: 01/2026 Ytterligare information om detta läkemedel finns på Europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats https://www.ema.europa.eu.
Texten är baserad på produktresumé: 01/2026 Ytterligare information om detta läkemedel finns på Europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats https://www.ema.europa.eu.
Dawnzera är avsett för rutinmässig prevention av återkommande anfall av hereditärt angioödem (HAE) hos vuxna och ungdomar i åldern 12 år och äldre.
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.
Behandling ska sättas in under överinseende av en läkare med erfarenhet av diagnos och behandling av patienter med HAE.
Dosering
Rekommenderad startdos för vuxna patienter och ungdomar i åldern 12 år och äldre är 80 mg donidalorsen som subkutan injektion en gång per månad.
Ett doseringsintervall på 80 mg en gång varannan månad kan övervägas om patienten är välkontrollerad (t.ex. anfallsfri) i minst tre månader under behandling med Dawnzera.
Baserat på kliniska data kan en gradvis minskning av anfallsfrekvensen ses så tidigt som en vecka efter den första dosen av donidalorsen och maximal effekt förväntas efter en månad.
Hos patienter med normal C1‑INH-HAE (nC1‑INH) bör utsättning av behandlingen övervägas vid otillräcklig minskning av anfall efter fyra månaders behandling (se avsnitten Varningar och försiktighet och Farmakodynamik).
Dawnzera är inte avsett för behandling av akuta HAE-anfall (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Missad dos
Överkänslighet, inklusive anafylaxi
Överkänslighetsreaktioner inklusive anafylaxi har observerats (se avsnitt Biverkningar). I händelse av en allvarlig överkänslighetsreaktion måste administreringen av donidalorsen omedelbart avbrytas och lämplig behandling sättas in.
Patienter måste informeras om tecken och symtom på överkänslighetsreaktioner och instrueras att omedelbart söka vård och avbryta användningen av donidalorsen om allvarliga överkänslighetsreaktioner uppstår.
Allmänt
Dawnzera är inte avsett för behandling av akuta HAE-anfall. I händelse av ett genombrottsanfall med HAE ska individualiserad behandling sättas in med ett godkänt akutläkemedel.
Det finns begränsade data om användning av donidalorsen hos HAE-patienter med HAE‑nC1‑INH (se avsnitt Farmakodynamik). Patienter som har HAE‑nC1‑INH med mutationer som inte är förknippade med kallikrein‑kinin-systemets (KKS) signalväg förväntas inte svara på Dawnzera.
Det rekommenderas att genetisk testning utförs, om sådan finns tillgänglig, i enlighet med aktuella HAE-riktlinjer och att behandlingen avbryts om klinisk respons inte observeras (se avsnitten Dosering och Farmakodynamik).
Inga kliniska läkemedelsinteraktionsstudier har utförts med donidalorsen. In vitro-studier visar att donidalorsen inte är ett substrat för eller en hämmare av transportörer, inte interagerar med aktiva substanser med hög plasmaproteinbindning och inte är ett substrat för eller hämmare/inducerare av cytokrom P450 (CYP)-enzymer. Donidalorsen förväntas inte påverkas av eller orsaka läkemedelsinteraktioner som förmedlas genom läkemedelstransportörer, plasmaproteinbindning eller CYP-enzymer.
Det finns inga eller begränsad mängd data från gravida kvinnor som behandlas med donidalorsen (mindre än 300 graviditeter).
Data från djurstudier visar inga direkta eller indirekta reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt Prekliniska uppgifter).
Som en försiktighetsåtgärd bör man undvika användning av donidalorsen under graviditet.
Tillgängliga farmakodynamiska/toxikologiska djurdata har visat att donidalorsen/metaboliter från donidalorsen utsöndras i mjölk (angående detaljer se Prekliniska uppgifter).
En risk för det nyfödda barnet/spädbarnet kan inte uteslutas.
Ett beslut måste fattas om man ska avbryta amningen eller avbryta/avstå från behandling med donidalorsen efter att man tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och nyttan med behandling för kvinnan.
Inga kliniska data om effekten av detta läkemedel på fertilitet hos människa finns tillgängliga. Donidalorsen hade ingen effekt på fertilitet eller toxicitet vid tidig embryonal utveckling i musmodeller (se avsnitt Prekliniska uppgifter).
Dawnzera har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.
Sammanfattning av säkerhetsprofilen
De vanligaste observerade biverkningarna hos patienter som behandlades med 80 mg donidalorsen var fjärde vecka, var reaktioner på injektionsstället (24,4 %).
Lista i tabellform över biverkningar
Biverkningar som förknippas med donidalorsen och som rapporterats vid kliniska studier anges i tabellen nedan.
Alla biverkningar är listade efter organsystemklass och frekvens; mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000) och ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data). Inom varje frekvensområde presenteras biverkningarna efter fallande allvarlighetsgrad.
Tabell 2: Biverkningar av donidalorsen
a Reaktioner vid injektionsstället omfattar även: erytem, missfärgning, smärta, klåda, förhårdnad, hematom, blåmärken, exfoliering, överkänslighet och svullnad.
b Huvudsakligen lindrigt och huvudsakligen avseende alaninaminotransferas (ALAT) och aspartataminotransferas (ASAT).
Det finns ingen tillgänglig information om möjliga tecken och symtom på överdosering. Om symtom skulle uppstå rekommenderas symtomatisk behandling. Det finns ingen antidot tillgänglig.
Verkningsmekanism
Donidalorsen är en 2’O-metoxietyl-modifierad antisensoligonukleotid (ASO) konjugerad till en triantennär N-acetylgalaktosamin (GalNAc3)-del som orsakar ribonukleas H1 (RNas H1)-medierad nedbrytning av prekallikrein mRNA (PKKmRNA) genom selektiv bindning till PKKmRNA, vilket leder till minskad produktion av PKK-protein. PKK är ett proenzym för kallikrein i plasma, vilket leder till frisättning av bradykinin, en potent vasodilator som orsakar inflammation och svullnad vid HAE.
Farmakodynamisk effekt
I studie 1, en 24 veckor lång randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad multicenterstudie hos vuxna och pediatriska patienter (≥ 12 år) med HAE typ I eller HAE typ II (se klinisk effekt och säkerhet nedan), observerades en minskning av PKK-koncentrationer i plasma. Den genomsnittliga procentuella förändringen från baslinjen till vecka 24 i dalkoncentrationer av PKK i plasma indikerade minskningar på 73 % och 47 % efter behandling med donidalorsen 80 mg var fjärde vecka respektive var åttonde vecka, jämfört med 2 % i placebogruppen.
Klinisk effekt och säkerhet
Effekten av Dawnzera för förebyggande av angioödemanfall hos patienter studerades i studie 1.
Studie 1- ”OASIS-HAE”
De farmakokinetiska egenskaperna hos donidalorsen utvärderades efter subkutan administrering av flera doser var fjärde vecka hos friska försökspersoner och var fjärde vecka eller var åttonde vecka hos patienter med HAE.
Exponeringen för donidalorsen (arean under plasmakoncentrationstidskurvan [AUC]) ökade på ett dosberoende sätt efter subkutana doser på mellan 20 mg och 80 mg hos friska försökspersoner men var större än dosproportionell över hela dosintervallet.
Populationsuppskattningar (geometriskt medelvärde) av maximal plasmakoncentration vid steadystate (Cmax,ss), dalvärde för plasmakoncentration (Ctrough,ss) och area under plasmakoncentrationstidkurvan över doseringsintervallet (AUCτ,ss) presenteras i tabell 5. Ingen ackumulering av donidalorsen Cmax och AUC observerades i plasma efter upprepad dosering var fjärde vecka.
Tabell 4: Sammanfattning av simulerade farmakokinetiska parametrar från populationsfarmakokinetisk analys efter dosering av donidalorsen 80 mg Q4W eller 80 mg Q8W hos patienter med HAE vid steady‑state
AUCτ,ss = område under plasmakoncentrationstidskurvan över doseringsintervallet vid steady‑state; Cmax,ss = maximal plasmakoncentration vid steady‑state; Ctrough,ss = dalvärde för plasmakoncentration vid steady‑state; Q4W = var fjärde vecka; Q8W = var åttonde vecka.
Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, allmäntoxicitet, gentoxicitet, karcinogenicitet, reproduktionseffekter och effekter på utveckling visade inte några särskilda risker för människa.
Karcinogenicitet
I en 6-månaders karcinogenicitetsstudie på transgena (Tg.rasH2) möss resulterade subkutan administrering av donidalorsen (5, 10, 20 eller 60 mg/kg) eller ett gnagarspecifikt surrogat (10 mg/kg) en gång varannan vecka inte i en ökning av maligna tumörer, vilket indikerar en avsaknad av cancerrisk för människa.
Gentoxicitet
Donidalorsen var negativt för gentoxicitet i in vitro-analyser (bakteriell omvänd mutation, kromosomavvikelse i lungceller från kinesisk hamster) och in vivo-analyser (mikronukleus i benmärg hos mus).
Fertilitet, graviditet och amning
Subkutan administrering av donidalorsen (0, 5, 10 eller 20 mg/kg/vecka) eller en aktiv hämmare av PKK hos gnagare (5 mg/kg/vecka) till möss varannan dag under dräktigheten och varje vecka under digivning gav inga negativa effekter på vare sig pre- eller postnatal utveckling.
Kvalitativ och kvantitativ sammansättning
Varje förfylld injektionspenna innehåller 80 mg donidalorsen (som donidalorsennatrium) i 0,8 ml lösning.
Förteckning över hjälpämnen
Natriumdivätefosfat (E 339)
Dinatriumvätefosfat (E 339)
Natriumklorid
Vatten för injektionsvätskor
Saltsyra (E 507) (för pH-justering)
Natriumhydroxid (E 524) (för pH-justering)
Då blandbarhetsstudier saknas får detta läkemedel inte blandas med andra läkemedel.
Hållbarhet
3 år.
Dawnzera kan förvaras i originalkartongen vid rumstemperatur (upp till 30 °C) under en enstaka period på upp till 6 veckor, men inte efter utgångsdatumet.
Särskilda förvaringsanvisningar
Förvaras i kylskåp (2°C-8°C).
Förvara den förfyllda injektionspennan i ytterkartongen. Ljuskänsligt.
Särskilda anvisningar för destruktion
Före insättning måste patienter och/eller vårdare utbildas i korrekt förberedelse och administrering av Dawnzera (se bruksanvisningen).
Den förfyllda injektionspennan med en separat dos ska tas ut ur kylskåpet 30 minuter före injektionen för att uppnå rumstemperatur. Andra uppvärmningsmetoder får inte användas.
Den förfyllda injektionspennan måste inspekteras visuellt före användning. Lösningen ska vara klar och färglös till gul. Lösningen får inte injiceras om den verkar fryst. Den förfyllda injektionspennan får inte användas om grumlighet, partiklar eller missfärgning observeras före administrering.
Injektionsvätska, lösning.
Klar, färglös till gul lösning med ett pH-värde på cirka 7,4 och en osmolalitet på cirka 290 mOsm/kg.
Särskilda populationer
Äldre
Ingen dosjustering krävs för patienter över 65 år (se avsnitt Farmakokinetik).
Nedsatt leverfunktion
Ingen dosjustering av donidalorsen krävs för patienter med lindrigt nedsatt leverfunktion (se avsnitt Farmakokinetik).
Dawnzera har inte studerats hos patienter med måttligt eller svårt nedsatt leverfunktion. Hos dessa patienter ska donidalorsen endast användas om den förväntade kliniska nyttan överväger risken.
Nedsatt njurfunktion
Ingen dosjustering av donidalorsen krävs för patienter med lindrigt nedsatt njurfunktion.
Dawnzera har inte studerats hos patienter med måttligt eller svårt nedsatt njurfunktion eller njursjukdom i slutstadiet. Hos dessa patienter ska donidalorsen endast användas om den förväntade kliniska nyttan överväger risken.
Pediatrisk population
Säkerhet och effekt för donidalorsen för barn i åldern < 12 år har ännu inte fastställts. Inga data finns tillgängliga.
Se avsnitten Biverkningar och Farmakodynamik.
Byte från andra profylaktiska HAE-läkemedel
Följande behandlingsschema (tabell 1) rekommenderas för patienter som ändrar sin profylaktiska HAE-behandling från berotralstat, en C1‑esterashämmare, eller från lanadelumab till Dawnzera (se avsnitt Farmakodynamik).
Tabell 1: Behandlingsschema för patienter som byter från annan profylaktisk behandling till Dawnzera.
Administreringssätt
Dawnzera är endast avsett för subkutan användning.
Dawnzera ska administreras som en subkutan injektion i buken, övre lårområdet eller, endast för vårdare, baksidan av överarmen. Roterande byte av injektionsstället rekommenderas.
Dawnzera får inte injiceras i områden där huden är öm, har blåmärken, är röd, hård, infekterad eller missfärgad.
Efter adekvat utbildning om korrekt subkutan injektionsteknik kan en patient eller vårdare injicera Dawnzera om läkaren anser att det är lämpligt. Fullständiga instruktioner för administrering med den förfyllda injektionspennan finns i bipacksedeln och bruksanvisningen.
Ytterligare anvisningar om beredning och särskilda försiktighetsåtgärder för hantering finns i avsnitt Hållbarhet, förvaring och hantering.
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dos, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.
Beskrivning av utvalda biverkningar
Överkänslighet, inklusive anafylaxi
I kliniska studier har en allvarlig överkänslighetsreaktion med anafylaxi rapporterats hos en patient. Symtomen omfattade generaliserat utslag, dyspné, bröstsmärta och perioral svullnad (se avsnitten Kontraindikationer och Varningar och försiktighet).
Reaktioner vid injektionsstället
Under dubbelblindade, placebokontrollerade studier observerades reaktioner vid injektionsstället. Samtliga reaktioner vid injektionsstället var icke allvarliga, lindriga till måttliga och försvann i allmänhet med tiden. Hos vissa patienter kvarstod reaktioner vid injektionsstället såsom erytem vid injektionsstället, klåda vid injektionsstället och missfärgning vid injektionsstället i två dagar eller längre. Hos en patient som fick högre doser än de doser som anges i enlighet med protokollet, ledde missfärgning av injektionsstället till permanent utsättning av behandlingen.
Pediatrisk population
Säkerheten för donidalorsen utvärderades i en dubbelblind, placebokontrollerad klinisk studie i en undergrupp med sju patienter i åldern 12 till 17 år. Säkerhetsprofilen hos dessa patienter liknade den profil som observerades hos vuxna patienter.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Studie 1 inkluderade 90 vuxna (48 kvinnor och 42 män) och pediatriska patienter (≥ 12 år) med minst två prövarbekräftade anfall under den åtta veckor långa inkörningsperioden och som fick minst en dos av studieläkemedlet. Pediatriska patienter var sju ungdomar i åldern 12 år och äldre. Studien inkluderade dessutom två äldre patienter (≥ 65 år). Tre patienter hade en kroppsvikt på < 50 kg vid baslinjen, varav två var ungdomar (se även avsnitt Farmakokinetik). Patienterna randomiserades i ett 2:1-förhållande till 1 av 2 grupper för att få studiebehandling antingen en gång var fjärde vecka (Q4W-gruppen) eller en gång var åttonde vecka (Q8W-gruppen). Inom varje grupp randomiserades patienterna i förhållandet 3:1 till att få Dawnzera 80 mg eller en överensstämmande volym med placebo. De två placebobehandlade grupperna kombinerades för analys. Det krävdes att patienterna avbröt andra profylaktiska HAE-läkemedel innan de gick med i studien men alla patienter tilläts använda vid-behovsläkemedel för behandling av genombrottsanfall av HAE.
Totalt hade 93 % av patienterna HAE typ I och 7 % hade HAE typ II. En anamnes med larynxangioödemanfall rapporterades hos 52 % av patienterna och 18 % av patienterna fick profylaktisk behandling före inskrivningen. Den genomsnittliga HAE-anfallsfrekvensen under den prospektiva inkörningsperioden (baslinjeanfallsfrekvens) var 3,33 (SD 2,086) anfall/4 veckor och en anfallsfrekvens på > 2 anfall/4 veckor observerades hos totalt 69 % av patienterna.
Donidalorsen administrerat var fjärde eller var åttonde vecka gav statistiskt signifikanta minskningar av frekvensen av HAE-anfall (antal prövarbekräftade HAE-anfall per 4 veckor) jämfört med placebo. Ett varaktigt svar på donidalorsen med genomsnittliga minskningar från baslinjen i frekvensen av HAE-anfall observerades under hela behandlingsperioden i Dawnzera-behandlingsgrupperna.
Tabell 3: Resultat för primära och sekundära resultatmått (fullständig analysuppsättning)
KI = konfidensintervall; HAE = ärftligt angioödem; LS = minsta kvadrat; N = antal patienter i den specifika behandlingsgruppen; NS = inte statistiskt signifikant; Q4W = var fjärde vecka; Q8W = var åttonde vecka.
* Primärt resultatmått för effekt = jämförelse av tiden för normaliserat antal prövarbekräftade HAE-anfall per 4 veckor från baslinjen till vecka 24 mellan Dawnzera 80 mg Q4W-gruppen och placebogruppen.
† Måttlig: lindrig till måttlig begränsning av aktivitet, viss hjälp behövs; svår: markant begränsning av aktivitet, hjälp krävs.
‡ Statistiskt signifikant.
För 4 ungdomspatienter (i åldern 12 till 17 år) i Q4W-gruppen observerades en minskning med 97,1 % (95 % KI: -106,26 %; -88,01 %) från baslinjen (inkörningsperiod) i den tidsnormaliserade frekvensen av HAE-anfall (per 4 veckor) från vecka 0 till vecka 24.
Ytterligare fördefinierade sekundära resultatmått i studien inkluderade andelen patienter med svar på studieläkemedel och procentandelen patienter som hade välkontrollerad angioödemaktivitet. Andelen patienter med en ≥ 50 %, ≥ 70 %, ≥ 90 % och 100 % (anfallsfri) minskning från baslinjen av frekvensen av HAE-anfall från vecka 4 till vecka 24 i Dawnzera-behandlingsgruppen var 93 %, 82 %, 62 % respektive 53 % i 80 mg Q4W-gruppen och 83 %, 65 %, 48 % respektive 35 % i 80 mg Q8W-gruppen jämfört med 27 %, 18 %, 9 % respektive 9 % i placebogruppen.
Antalet patienter med välkontrollerad sjukdom vid vecka 24 i behandlingsgruppen med Dawnzera baserat på poäng på angioödemkontrolltest (Angioedema Control Test, AECT) ≥ 10 vid vecka 24 var 41 (91 %) i gruppen som fick 80 mg Q4W och 17 (74 %) i gruppen som fick 80 mg Q8W, jämfört med 9 (41 %) i placebogruppen.
Hälsorelaterad livskvalitet
En förbättring observerades för Dawnzera-behandlingsgrupperna jämfört med placebo i totala poäng för frågeformuläret om livskvalitet vid angioödem (Angioedema Quality of Life Questionnaire, AEQoL). En minskning på 6 poäng anses vara en kliniskt meningsfull förbättring. För den totala AEQoL-poängen vid vecka 24 var den genomsnittliga LS-förändringen från baslinjen i behandlingsgruppen med Dawnzera −24,8 och −19,9 för gruppen som fick 80 mg Q4W (p < 0,001) respektive 80 mg Q8W, jämfört med −6,2 i placebogruppen.
Studie 2 – ”OASISplus”
Totalt 147 vuxna och pediatriska patienter (≥ 12 år) med HAE typ I eller HAE typ II fick minst en dos av Dawnzera i en öppen förlängningsstudie (studie 2) i upp till 3 år. Av dessa hade 83 patienter tidigare behandlats med Dawnzera eller placebo i studie 1 och inkluderades i övergångsgruppen. Icke‑övergångspatienter (n = 64) skulle fortsätta att ta sin tidigare profylaktiska HAE-behandling (berotralstat, C1‑esterashämmare eller lanadelumab) under inkörningsperioden enligt respektive rekommenderade behandlingsschema baserat på de enskilda läkemedlens halveringstid (se avsnitt Dosering).
Övergångsgrupp i öppen förlängning (studie 1 övergångspatienter, n = 83)
Efter 52 veckors behandling med Dawnzera visade patienterna en varaktig minskning av HAE-anfallsfrekvensen med i medeltal 93 % jämfört med baslinjen (0,22 anfall jämfört med 3,42 anfall/4 veckor). Andelen patienter med välkontrollerad sjukdom enligt AECT ökade från 20,3 % till 91,3 % i Q4W-gruppen och från 41,7 % till 100,0 % i Q8W-gruppen, tillsammans med förbättringar avseende AEQoL-poäng vid vecka 24.
Icke‑övergångsgrupp (patienter som tidigare behandlats med andra långvariga profylaktiska HAE-läkemedel, n = 64)
Under bytet från lanadelumab, berotralstat eller C1‑esterashämmare till Dawnzera observerades ingen ökning av frekvensen av HAE-anfall och anfallsfrekvenserna hade vid vecka 52 minskat med i medeltal 66,1 % (95 % KI ‑79,69; ‑52,55). Totalt sett förbättrades sjukdomskontrollen enligt AECT från 66,7 % till 93,0 % vid vecka 16 och AEQoL-poängen visade betydande minskningar i alla grupper.
Studie 3 – Fas 2-studie inklusive patienter med HAE‑nC1‑INH
Fas 2-studien 3 hade en öppen grupp för patienter med HAE‑nC1‑INH. Den inkluderade tre vuxna patienter som fick 80 mg donidalorsen var fjärde vecka i upp till 16 veckor. Ingen av dessa patienter hade en etablerad mutation i faktor XII-, plasminogen- eller angiopoietin-1-genen och endast en hade en positiv familjehistorik.
För de tre patienterna med HAE‑nC1‑INH förelåg en sammanlagd minskning av frekvensen av HAE-anfall på 76 % under behandlingsperioden. Minskningen i genomsnittlig frekvens av HAE-anfall var från 4,23 anfall/4 veckor under inkörningsperioden till 1,52 anfall/4 veckor från baslinjen till vecka 16. En patient var anfallsfri från vecka 1 till slutet av behandlingen. Livskvalitet förbättrades samtidigt.
En minskning av den prövarbekräftade månatliga frekvensen av angioödemanfall observerades hos alla tre inkluderade patienter med HAE med normal funktion och nivå av antigen-C1-hämmare efter månatlig administrering av 80 mg donidalorsen.
Immunogenicitet
Anti‑läkemedelsantikroppar (ADA) upptäcktes ofta. ADA påverkade inte maximala plasmakoncentrationer men ökade dalkoncentrationer i plasma. Inga tecken på ADA-påverkan på farmakodynamik, effekt eller säkerhet observerades men tillgängliga data är alltför begränsade för att dra definitiva slutsatser.
Pediatrisk population
Europeiska läkemedelsmyndigheten har senarelagt kravet att skicka in studieresultat för Dawnzera för en eller flera grupper av den pediatriska populationen för behandling av ärftligt angioödem för rutinmässig prevention av återkommande anfall av ärftligt angioödem. Se avsnitt Dosering.
Absorption
Efter subkutan administrering absorberas donidalorsen med en tid till maximal plasmakoncentration på cirka 2,5 timmar efter dosering, baserat på populationsuppskattningar.
Distribution
Donidalorsen förväntas distribueras huvudsakligen till levern och njurbarken efter subkutan dosering. Populationsuppskattningen av skenbar distributionsvolym för centralt (Vc/F) och perifert (Vp/F) kompartment var 69,8 l respektive 1 840 l. Donidalorsen är i hög grad bundet till humana plasmaproteiner (> 98 % bundet) in vitro.
Metabolism
Donidalorsen metaboliseras av endo- och exonukleaser till korta oligonukleotidfragment av varierande storlek i levern.
Eliminering
Populationsuppskattningen av den terminala elimineringshalveringstiden för donidalorsen hos en typisk patient med HAE är cirka en månad.
Den genomsnittliga andelen oförändrat ASO som eliminerades i urin inom 24 timmar var mindre än 1 % av den administrerade dosen hos friska försökspersoner. Linker-relaterade metaboliter frisätts minimalt till cirkulationen och utsöndras sedan snabbt till urin eller avföring.
Särskilda populationer
Populationsfarmakokinetiska och populationsfarmakodynamiska analyser visade inga kliniskt betydelsefulla skillnader i farmakokinetik eller farmakodynamik för donidalorsen baserat på ålder (12 till 74 år), kön, lindrigt nedsatt njurfunktion (eGFR ≥ 60 till < 90 ml/min/1,73 m2) eller lindrigt nedsatt leverfunktion (totalt bilirubin ≤ 1 x ULN och ASAT > 1 x ULN, eller totalt bilirubin > 1 till 1,5 x ULN och alla ASAT-värden). Vad gäller kroppsvikt var förväntade AUC-värden för donidalorsen > 17 500 ng*h/ml för kroppsviktintervallet 30‑40 kg, > 10 000 ng*h/ml för 40‑50 kg och cirka 10 000 ng*h/ml för 50‑60 kg. Motsvarande värden för patienter med kroppsvikt > 60 kg var < 7 500 ng*h/ml. Donidalorsen har inte studerats hos patienter med måttligt eller svårt nedsatt njurfunktion, njursjukdom i slutstadiet eller måttligt eller svårt nedsatt leverfunktion.
I djurstudier resulterade administrering av donidalorsen eller en farmakologiskt aktiv surrogatsubstans specifik för gnagare i en kombinerad studie av fertilitet och embryofetal utvecklingstoxicitet på möss inte i någon effekt på fertilitet hos hane och hona eller embryofetal utveckling.
Subkutan administrering av donidalorsen (0, 1, 4 eller 10 mg/kg/vecka) eller en aktiv hämmare av prekallikrein (PKK) hos gnagare (4 mg/kg/vecka) till han- och honmöss varje vecka, före och under parning, och fortsatt varannan dag hos honor under hela organogenesperioden, resulterade inte i några negativa effekter på fertilitet, dräktighet eller embryofetal utveckling.
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.