Tillgänglig läkemedelsinformation i Sverige
Om läkemedlet
Recept krävs
Ingår inte i högkostnadsskyddet
Läkemedel från Sanofi AB omfattas av Läkemedelsförsäkringen
Fass-texten är särskilt framtagen för förskrivare och vårdpersonal. Texten är baserad på produktresumén.
Texten är baserad på produktresumé: 2026-08-24.
Ytterligare information om detta läkemedel finns på Europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats https://www.ema.europa.eu.
Texten är baserad på produktresumé: 2026-08-24.
Ytterligare information om detta läkemedel finns på Europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats https://www.ema.europa.eu.
REZUROCK är avsett för behandling av vuxna och pediatriska patienter (12 år och äldre med en kroppsvikt på minst 40 kg) med kronisk graft-versus-host-sjukdom (cGVHD) när andra behandlingsalternativ ger begränsad klinisk nytta, inte är lämpliga eller har uttömts.
Graviditet och amning (se avsnitt Graviditet och avsnitt Amning).
Patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh C) utan lever-GVHD (se avsnitt Farmakokinetik).
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.
Fertilitet
Baserat på de effekter på testiklarna och spermierna som observerats i djurstudier på råttor och hundar kan belumosudil försämra fertiliteten hos handjur (se avsnitt Fertilitet).
Levertoxicitet
Förhöjda leverfunktionsvärden observerades i kliniska studier med belumosudil och förekom i allmänhet tidigt under behandlingen, incidensen minskade därefter (se avsnitt Biverkningar). Leverfunktionsprover måste utföras före behandlingsstart och övervakas minst en gång i månaden under behandlingen, och dosen måste justeras vid toxiciteter av grad ≥ 2 (se avsnitt Dosering).
CYP3A4- och P-gp-substrat
Belumosudil är en hämmare av både CYP3A4 och P-gp. Samtidig administrering av belumosudil och läkemedel som är substrat för både CYP3A4 och P-gp (t.ex. takrolimus, sirolimus) kan leda till en ökning av deras koncentrationer (se avsnitt Interaktioner). Därav kan dosjusteringar krävas i enlighet med respektive produktinformation. Noggrann terapeutisk läkemedelsövervakning rekommenderas tills steady state uppnås.
Hjälpämnen
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, d.v.s. är näst intill “natriumfritt”.
Effekt av andra magsyrareducerande medel på belumosudil
Samtidig administrering av belumosudil och andra magsyrareducerande medel än protonpumpshämmare (t.ex. H2-antagonister och antacida) kan minska belumosudilexponeringen. Ingen dosjustering rekommenderas. Det rekommenderas att belumosudil tas 2 timmar före eller 12 timmar efter det magsyrareducerande medlet.
Effekt av belumosudil på andra läkemedel
Belumosudil är en hämmare av OATP1B1 och BCRP. Samtidig administrering av belumosudil (200 mg en gång dagligen) ökade AUC och Cmax för rosuvastatin (substrat för OATP1B1 och BCRP) 4,4- respektive 3,6-faldigt. Samtidig administrering av belumosudil och substrat för OATP1B1 och BCRP, för vilka koncentrationsförändringar kan leda till allvarliga toxiciteter, rekommenderas inte. Om samtidig administrering inte kan undvikas ska dosen/doserna av OATP1B1- och BCRP-substrat minskas i enlighet med respektive produktinformation.
Belumosudil är en hämmare av P-gp. Samtidig administrering av belumosudil (200 mg en gång dagligen) ökade AUC och Cmax för dabigatran (substrat för P-gp) 2,1- respektive 2,4-faldigt. Samtidig administrering av belumosudil och substrat för P-gp, för vilka små koncentrationsförändringar kan leda till allvarliga toxiciteter, rekommenderas inte. Om samtidig administrering inte kan undvikas ska dosen/doserna av P-gp-substrat minskas i enlighet med respektive produktinformation.
Belumosudil är en hämmare av UGT1A1. Samtidig administrering av belumosudil (200 mg en gång dagligen) och raltegravir (substrat för UGT1A1) minskade exponeringen för raltegravirglukuronid med 40 %. Samtidig administrering av belumosudil och känsliga substrat för UGT1A1, för vilka små koncentrationsförändringar kan leda till allvarliga toxiciteter, rekommenderas inte. Om samtidig administrering inte kan undvikas ska dosen/doserna av UGT1A1-substrat minskas i enlighet med respektive produktinformation.
CYP1A2-, CYP2C19- och CYP3A4-substrat
In vitro-resultat har visat att belumosudil är en reversibel och tidsberoende hämmare av CYP1A2 och CYP3A4/5 och en tidsberoende hämmare av CYP2C19.
Klinisk hämning av dessa CYP-enzymer i närvaro av belumosudil kan inte uteslutas vid den rekommenderade dosen på 200 mg en gång dagligen. Samtidig administrering av belumosudil och substrat känsliga för dessa enzymer, för vilka små koncentrationsförändringar kan leda till allvarliga toxiciteter, rekommenderas inte. Om samtidig administrering inte kan undvikas ska dosen/doserna av dessa substrat minskas i enlighet med respektive produktinformation.
Takrolimus och sirolimus
Belumosudil är en hämmare av både CYP3A4 och P-gp. Samtidig administrering av belumosudil och läkemedel som är substrat för både CYP3A4 och P-gp (t.ex. takrolimus, sirolimus) kan leda till en betydande ökning av deras koncentrationer. Noggrann terapeutisk läkemedelsövervakning rekommenderas tills steady state uppnås (se avsnitt4.4).
Pediatrisk population
Interaktionsstudier har endast utförts på vuxna.
Tabell över biverkningar
Tabell 2 visar frekvenskategorin för biverkningar som rapporterats i alla oblindade kliniska prövningar med belumosudil200 mg en gång dagligen hos 94 patienter. Medianvaraktighet av behandling var 9,18 månader (intervall: 0,46 till 83,75 månader).
Frekvenserna definieras enligt följande konventioner: mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data). Inom varje organsystemklass presenteras biverkningarna i fallande ordning efter allvarlighetsgrad.
Tabell 2: Biverkningar
Beskrivning av utvalda biverkningar
Förhöjning av leverenzymer
ASAT, ALAT och GGT ökade inom den första månaden av belumosudilbehandlingen med minskad incidens därefter. För rekommenderade dosmodifieringar vid förhöjda leverenzymer, se avsnitt Dosering. För rekommenderad kontroll av leverenzymer, se avsnitt Varningar och försiktighet.
Hematologiska reaktioner
Anemi (alla svårighetsgrader) förekom hos 12,5 % av patienterna och anemi av grad ≥ 3 förekom hos 4,2 % av patienterna. Det fanns inga konsekventa skillnader i tiden till första uppkomsten av anemi mellan dosgrupperna i den poolade analysen. Den högsta incidensen av anemi förekom mellan 3 och < 6 månader. Det enstaka fallet av svår neutropeni inträffade dag 253, dvs. ungefär 8 månader efter att behandlingen med belumosudil påbörjades. Se modifieringar i händelse av biverkningar, avsnitt Dosering.
Nedsatt njurfunktion
Det fanns inga skillnader i biverkningsfrekvens för patienter med lätt eller måttlig cGVHD vid utvärdering baserat på normal njurfunktion, lätt nedsatt njurfunktion och måttligt nedsatt njurfunktion. Bland patienter med svår cGVHD observerades en högre biverkningsfrekvens hos patienter med måttligt nedsatt njurfunktion jämfört med lätt nedsatt njurfunktion och normal njurfunktion.
Pediatrisk population
Det finns begränsad erfarenhet från ungdomar. Totalt tre ungdomar (2 i gruppen som fick 200 mg en gång dagligen och 1 i gruppen som fick 200 mg två gånger dagligen) fick belumosudil i studien KD025-213. Efter marknadsintroduktionen och i programmet för licensförskriven produkt (compassionate use) har 112 ungdomar fått behandling med belumosudil och rapporterat säkerhetsinformation. De vanligast rapporterade biverkningarna var illamående (4,6 %) och huvudvärk (2,8 %). Säkerhetsprofilen för belumosudil hos pediatriska patienter (i åldern ≥ 12 år) med cGVHD överensstämde i typ, art och svårighetsgrad med den kända säkerhetsprofilen hos vuxna patienter.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Belumosudil lades till i den fortsatta behandlingen med vanliga cGVHD-behandlingar såsom kortikosteroider, kalcineurinhämmare (ciklosporin eller takrolimus), sirolimus, extrakorporeal fotoferes och/eller topikala eller inhalerade behandlingar enligt sjukhusets riktlinjer om dessa användes med en stabil dos/ett stabilt schema vid studiestart. Övergående ökningar av kortikosteroiddosen (upp till 1 mg/kg/dag prednison eller motsvarande) i upp till 6 veckor var tillåtna vid cGVHD-skov. En förhöjd kortikosteroiddos i > 6 veckor eller fler än 2 episoder av cGVHD-skov under de första 6 månaderna av belumosudilbehandling sågs som behandlingssvikt, likaså initiering av en ny systemisk behandling för cGVHD.
Bland de vuxna patienter i armen som fick 200 mg en gång dagligen (N = 78) var medianåldern 53 år (intervall 21 till 77 år), 63 % var män och 85 % var vita. Majoriteten (73 %) av patienterna hade svår cGVHD och 81 % av patienterna var refraktära mot den sista systemiska behandlingen före inkluderingen i studien. De organ som drabbats vid baslinjen var hud (82 %), leder/fascia (77 %), ögon (73 %), lunga (35 %), mun (53 %), esofagus (30 %), övre magtarmkanalen (18 %), nedre magtarmkanalen (9 %) och lever (13 %). Hos 51 % av patienterna drabbades fyra eller flera organ. De vanligaste systemiska samtidiga behandlingarna som patienterna fick i cykel 1 dag 1 i studie KD025-213 var kortikosteroider, kalcineurinhämmare (takrolimus eller ciklosporin), sirolimus, mykofenolatmofetil och extrakorporeal fotoferes. Medianantalet tidigare linjer av systemisk behandling för cGVHD var 3,0. I studien inkluderades även 2 ungdomar, en 12-åring och en 13-åring, i armen som fick 200 mg en gång dagligen.
Det primära effektmåttet var total behandlingssvarsfrekvens (overall response rate, ORR) som definierades som andelen patienter som uppnådde antingen komplett behandlingssvar (complete response, CR [utläkning av alla manifestationer i varje organ eller på varje ställe]) eller partiellt behandlingssvar (partial response, PR [förbättring i minst ett organ eller på minst ett ställe utan progression i något annat organ eller på något annat ställe]) vid utvärdering av behandlingssvar efter baslinjen enligt NIH Consensus Development Project on Criteria for Clinical Trials in cGVHD från 2014. Sekundära effektmått inkluderade varaktighet av behandlingssvar och tid till behandlingssvar. Behandlingssvar, inklusive kompletta behandlingssvar, uppnåddes i alla drabbade organ (hud, ögon, mun, esofagus, övre magtarmkanalen, nedre magtarmkanalen, lever, lungor och leder/fascia). ORR och resultaten av viktiga sekundära effektmått visas i tabell 3.
Tabell 3: Bästa totala behandlingssvarsfrekvens och andra effektresultat, vuxen ITT-population
Förkortningar: KI = konfidensintervall; ORR = total behandlingssvarsfrekvens (overall response rate); K-M = Kaplan-Meier; ITT = intent-to-treat
Obs.: Data vid brytpunkten: 2.9.2022 Obs.: 2-sidigt, exakt KI för ORR beräknades med Clopper Pearson-metoden.
Obs.: Patienter som svarat användes för att beräkna varaktighet av behandlingssvar och tid till behandlingssvar. Procentandelarna beräknas baserat på antalet patienter i ITT-populationen.
#Varaktighet av behandlingssvar (primärt) definieras som tiden från första behandlingssvar till försämring från bästa behandlingssvar (t.ex. CR till PR eller PR till förlorat behandlingssvar [lost response, LR]), initiering av ny systemisk behandling eller död.
ORR definierades som andelen patienter som uppnådde ett komplett behandlingssvar (CR) eller ett partiellt behandlingssvar (PR) när som helst utan initiering av en ny systemisk behandling för cGVHD enligt NIH Consensus Development Project on Criteria for Clinical Trials in cGVHD från 2014, och enligt prövarbedömning.
Pediatrisk population
Totalt 3 ungdomar behandlades med belumosudil 200 mg en gång dagligen i de kliniska interventionsstudierna och behandlingssvar på belumosudil observerades hos dessa patienter. Säkerhet och effekt för belumosudil för ungdomar i åldern 12 till 18 år stöds av evidens från studien KD025-213.
I studien KD025-213 behandlades två ungdomar med 200 mg belumosudil en gång dagligen. En av dem uppnådde ett partiellt behandlingssvar. Hos patienten som uppnådde behandlingssvar var tiden till behandlingssvar (time to response, TTR) 53 dagar och varaktigheten av behandlingssvar (duration of response, DOR) 820 dagar.
Baserat på prediktioner gjorda med en farmakokinetisk modell förväntas effekten och säkerheten vara liknande hos ungdomar och vuxna patienter.
Europeiska läkemedelsmyndigheten har senarelagt kravet att skicka in studieresultat för belumosudil för en eller flera grupper av den pediatriska populationen för behandling av kronisk graft-versus-host-sjukdom (information om pediatrisk användning finns i avsnitt Dosering).
Villkorat godkännande
Detta läkemedel har godkänts enligt reglerna om ”villkorat godkännande för försäljning”. Detta innebär att det ska inkomma ytterligare evidens för detta läkemedel.
Europeiska läkemedelsmyndigheten går igenom ny information om detta läkemedel minst varje år och uppdaterar denna produktresumé när så behövs.
Metabolism
Baserat på en bedömning in vitro var CYP3A4 den dominerande CYP-isoformen som svarade för metabolismen av belumosudil, även om CYP2C8, CYP2D6 och UGT1A9 bidrog i mindre utsträckning.
Eliminering
Resultat från populationsfarmakokinetiska modeller hos patienter med cGVHD visade att genomsnittlig elimineringshalveringstid för belumosudil (% variationskoefficient, CV) var 32,9 timmar (15 %). Genomsnittlig apparent clearance av belumosudil (% CV) hos patienter var 12,5 l/h (38 %).
Resultaten från massbalansstudie hos människa visade att utsöndring i feces är den huvudsakliga utsöndringsvägen (85 % av dosen). Av dosen som återfanns i feces var 30 % modersubstansen belumosudil. Mindre än 5 % av dosen återfanns i urin.
Linjäritet/icke-linjäritet
Exponeringen för belumosudil (Cmax och AUC) verkar vara något större än dosproportionell inom dosintervallet 20 till 500 mg en gång dagligen, men mindre än dosproportionell för doser över 500 mg hos friska försökspersoner. Hos försökspersoner med cGVHD är exponeringsökningen mellan 200 och 400 mg ungefär proportionell.
Särskilda populationer
Baserat på populationsfarmakokinetisk analys observerades inga kliniskt relevanta skillnader i farmakokinetiken hos belumosudil med avseende på patientens ålder (20 till 77 år), etnicitet, kön eller vikt (38,6 till 143 kg).
Nedsatt njurfunktion
Baserat på populationsfarmakokinetisk analys observerades inga kliniskt relevanta skillnader i farmakokinetiken hos belumosudil hos patienter med lätt eller måttligt nedsatt njurfunktion. Kraftigt nedsatt njurfunktion har inte studerats.
Nedsatt leverfunktion
I tabell 4 visas förändringar i belumosudilexponeringen efter en engångsdos på 200 mg belumosudil hos försökspersoner med varierande grad av nedsatt leverfunktion baserat på Child-Pugh-poäng utan lever-GVHD jämfört med försökspersoner med normal leverfunktion.
Tabell 4: Effekt av varierande grader av nedsatt leverfunktion på belumosudilexponeringen
Pediatrisk population
Inga tecken på skillnader i farmakokinetiken observerades hos tre ungdomar från vilka det fanns sparsamma farmakokinetiska data tillgängliga.
Hos honråttor observerades lägre livmodervikter som korrelerade med livmoderhypoplasi/livmoderhalshypoplasi och minskad follikelutveckling i äggstockarna som förknippades med minskad kroppsvikt. Dessa förändringar var reversibla.
Reproduktions- och utvecklingstoxicitet
Oönskade effekter hos honråttor (behandlade med belumosudil eller obehandlade men parade med behandlade handjur) inkluderade ökad förlust av embryon före eller efter implantation, minskat antal livskraftiga embryon samt fostermissbildningar inklusive frånvaro av anus och svans samt omfalocele och kupolformat huvud.
Hos kaniner observerades maternell toxicitet och effekter på embryofetal utveckling (inklusive spontana aborter, ökad förlust av embryon efter implantation, minskad andel av levande foster, minskad fostervikt och skelettmissbildningar/externa missbildningar).
Karcinogenicitet
Inga karcinogena effekter har rapporterats hos transgena möss.
Talk (E553b)
Gul järnoxid (E172)
Dosering
Rekommenderad dos är 200 mg som ges peroralt en gång dagligen i samband med måltid.
Behandling rekommenderas fram till sjukdomsprogression eller oacceptabel toxicitet.
Fullständig blodstatus och leverfunktionsprover ska göras innan behandlingen påbörjas (se avsnitt Varningar och försiktighet). Initiering av belumosudil hos patienter med ett trombocytantal på < 50 × 109/l eller absolut neutrofilantal på < 1,5 × 109/l bör baseras på noggrann övervakning av laboratorievärden och klinisk bedömning.
Dosmodifieringar på grund av biverkningar
Leverfunktionsprover ska utföras minst en gång i månaden under hela behandlingen (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Rekommenderade dosmodifieringar vid biverkningar anges i tabell 1.
Tabell 1: Rekommenderade dosmodifieringar vid biverkningar
ALAT = alaninaminotransferas; ASAT = aspartataminotransferas; ULN = övre normalgräns (upper limit of normal)
*Grad 1 är lätt, grad 2 är måttlig, grad 3 är allvarlig, grad 4 är livshotande. Toxicitetsgraderna är i enlighet med National Cancer Institute Common Terminology Criteria for Adverse Events Version 4.03 (NCI-CTCAE v4.03)
Dosmodifieringar på grund av läkemedelsinteraktioner
Starka CYP3A4-inducerare och protonpumpshämmare minskar exponeringen av belumosudil (se avsnitt Interaktioner).
Starka CYP3A-inducerare
Vid samtidig administrering med starka CYP3A-inducerare är den rekommenderade dosen 200 mg två gånger dagligen tillsammans med måltid.
Protonpumpshämmare
Vid samtidig administrering med protonpumpshämmare är den rekommenderade dosen 200 mg två gånger dagligen tillsammans med måltid.
Fördröjd eller missad dos
I händelse av en fördröjd eller missad dos:
En dos ska tas så snart som möjligt samma dag om
en 200 mg dos har missats för högst 12 timmar sedan vid dosering en gång dagligen ELLER
en 200 mg dos har missats för högst 6 timmar sedan vid dosering två gånger dagligen (se avsnitt Interaktioner).
Nästa dos ska tas enligt det vanliga schemat.
En dos ska inte tas om
en dos har missats för mer än 12 timmar sedan vid dosering en gång dagligen ELLER
en dos har missats för mer än 6 timmar sedan vid dosering två gånger dagligen (se avsnitt Interaktioner).
Nästa dos ska tas enligt det vanliga schemat.
Om en patient kräks efter intag av en dos ska nästa dos tas vid den vanliga tidpunkten.
Om en dos har missats ska patienten instrueras att inte ta extra doser för att kompensera för den missade dosen.
Särskilda populationer
Nedsatt leverfunktion
Användning hos patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh C) utan lever-GVHD är kontraindicerad (se avsnitt Kontraindikationer). Användning hos patienter med måttligt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh B) utan lever-GVHD rekommenderas inte (se avsnitt Farmakokinetik).
Ingen dosjustering rekommenderas vid administrering av belumosudil till patienter med lätt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh A) (se avsnitt Farmakokinetik).
Nedsatt njurfunktion
Ingen dosjustering rekommenderas för patienter med lätt eller måttligt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance ≥ 30 ml/min).
Inga data finns tillgängliga för patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance < 30 ml/min) eller för patienter med terminal njursjukdom som kräver dialys (se avsnitt Farmakokinetik). Patienter ska övervakas noggrant med avseende på säkerhet och effekt under behandling med belumosudil.
Äldre patienter (≥ 65 år)
Ingen ytterligare dosjustering rekommenderas för äldre patienter (se avsnitt Farmakodynamik och Farmakokinetik).
Pediatrisk population
Säkerhet och effekt för REZUROCK för pediatriska patienter yngre än 12 år och med en kroppsvikt på mindre än 40 kg har inte fastställts. Inga data finns tillgängliga.
Administreringssätt
För oral användning.
Filmdragerade tabletter ska sväljas hela med vatten vid ungefär samma tidpunkt varje dag, i samband med måltid (se avsnitt Farmakokinetik).
Fertila kvinnor
Fertila kvinnor måste kontrollera sin graviditetsstatus innan de påbörjar behandling med belumosudil och de måste använda en mycket effektiv preventivmetod under behandling med belumosudil och i minst en vecka efter den sista dosen av belumosudil.
Om graviditet inträffar under behandling med belumosudil måste en individuell nytta-riskbedömning göras, inklusive noggrann rådgivning om eventuella risker för fostret (se avsnitt Graviditet). Patienten måste informeras om den eventuella risken för fostret.
Manliga patienter med fertila kvinnliga partners
Manliga patienter som tar belumosudil och har fertila kvinnliga partners måste informeras om att deras kvinnliga partners ska undvika att bli gravida och om de eventuella riskerna för ett foster.
Manliga patienter med fertila kvinnliga partners måste använda en mycket effektiv preventivmetod under behandling med belumosudil och i en vecka efter den sista dosen av belumosudil (se avsnitt Graviditet).
Amning
Amning ska avbrytas under behandlingen och i minst en vecka efter den sista dosen av belumosudil (se avsnitt Amning).
Fertilitet
Baserat på de effekter på testiklarna och spermierna som observerats i djurstudier på råttor och hundar kan belumosudil försämra fertiliteten hos handjur (se avsnitt Fertilitet).
Levertoxicitet
Förhöjda leverfunktionsvärden observerades i kliniska studier med belumosudil och förekom i allmänhet tidigt under behandlingen, incidensen minskade därefter (se avsnitt Biverkningar). Leverfunktionsprover måste utföras före behandlingsstart och övervakas minst en gång i månaden under behandlingen, och dosen måste justeras vid toxiciteter av grad ≥ 2 (se avsnitt Dosering).
CYP3A4- och P-gp-substrat
Belumosudil är en hämmare av både CYP3A4 och P-gp. Samtidig administrering av belumosudil och läkemedel som är substrat för både CYP3A4 och P-gp (t.ex. takrolimus, sirolimus) kan leda till en ökning av deras koncentrationer (se avsnitt Interaktioner). Därav kan dosjusteringar krävas i enlighet med respektive produktinformation. Noggrann terapeutisk läkemedelsövervakning rekommenderas tills steady state uppnås.
Hjälpämnen
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, d.v.s. är näst intill “natriumfritt”.
Effekt av CYP3A-inducerare på belumosudil
Samtidig administrering av flera doser av rifampicin (en stark CYP3A4-inducerare) minskade Cmax för belumosudil med 59 % och AUC för belumosudil med 72 %. Samtidig administrering av starka CYP3A4-inducerare (t.ex. karbamazepin, fenytoin, rifampin [rifampicin], johannesört [Hypericum perforatum]) och belumosudil kan minska belumosudilexponeringen, vilket kan minska effekten. Samtidig administrering av starka CYP3A4-inducerare rekommenderas inte, men om samtidig administrering är nödvändig ska dosen av belumosudil ökas till 200 mg två gånger dagligen. Det rekommenderas att dosen av belumosudil 200 mg en gång dagligen återupptas inom 1 dag efter den sista administreringen av den starka CYP3A-induceraren.
Samtidig administrering av måttliga CYP3A4-inducerare, t.ex. efavirenz, förväntas ha en mindre effekt på belumosudil jämfört med starka CYP3A4-inducerare. Samtidig administrering av måttliga CYP3A4-inducerare och belumosudil kan minska belumosudilexponeringen. Ingen dosjustering rekommenderas.
Effekt av protonpumpshämmare på belumosudil
Samtidig administrering av flera doser av rabeprazol minskade Cmax för belumosudil med 87 % och AUC för belumosudil med 80 %. Samtidig administrering av flera doser av omeprazol minskade Cmax för belumosudil med 68 % och AUC för belumosudil med 47 %. Samtidig administrering av protonpumpshämmare och belumosudil kan minska belumosudilexponeringen, vilket kan minska effekten. Därför ska dosen av belumosudil ökas till 200 mg två gånger dagligen.
Effekt av andra magsyrareducerande medel på belumosudil
Samtidig administrering av belumosudil och andra magsyrareducerande medel än protonpumpshämmare (t.ex. H2-antagonister och antacida) kan minska belumosudilexponeringen. Ingen dosjustering rekommenderas. Det rekommenderas att belumosudil tas 2 timmar före eller 12 timmar efter det magsyrareducerande medlet.
Effekt av belumosudil på andra läkemedel
Belumosudil är en hämmare av OATP1B1 och BCRP. Samtidig administrering av belumosudil (200 mg en gång dagligen) ökade AUC och Cmax för rosuvastatin (substrat för OATP1B1 och BCRP) 4,4- respektive 3,6-faldigt. Samtidig administrering av belumosudil och substrat för OATP1B1 och BCRP, för vilka koncentrationsförändringar kan leda till allvarliga toxiciteter, rekommenderas inte. Om samtidig administrering inte kan undvikas ska dosen/doserna av OATP1B1- och BCRP-substrat minskas i enlighet med respektive produktinformation.
Belumosudil är en hämmare av P-gp. Samtidig administrering av belumosudil (200 mg en gång dagligen) ökade AUC och Cmax för dabigatran (substrat för P-gp) 2,1- respektive 2,4-faldigt. Samtidig administrering av belumosudil och substrat för P-gp, för vilka små koncentrationsförändringar kan leda till allvarliga toxiciteter, rekommenderas inte. Om samtidig administrering inte kan undvikas ska dosen/doserna av P-gp-substrat minskas i enlighet med respektive produktinformation.
Belumosudil är en hämmare av UGT1A1. Samtidig administrering av belumosudil (200 mg en gång dagligen) och raltegravir (substrat för UGT1A1) minskade exponeringen för raltegravirglukuronid med 40 %. Samtidig administrering av belumosudil och känsliga substrat för UGT1A1, för vilka små koncentrationsförändringar kan leda till allvarliga toxiciteter, rekommenderas inte. Om samtidig administrering inte kan undvikas ska dosen/doserna av UGT1A1-substrat minskas i enlighet med respektive produktinformation.
CYP1A2-, CYP2C19- och CYP3A4-substrat
In vitro-resultat har visat att belumosudil är en reversibel och tidsberoende hämmare av CYP1A2 och CYP3A4/5 och en tidsberoende hämmare av CYP2C19.
Klinisk hämning av dessa CYP-enzymer i närvaro av belumosudil kan inte uteslutas vid den rekommenderade dosen på 200 mg en gång dagligen. Samtidig administrering av belumosudil och substrat känsliga för dessa enzymer, för vilka små koncentrationsförändringar kan leda till allvarliga toxiciteter, rekommenderas inte. Om samtidig administrering inte kan undvikas ska dosen/doserna av dessa substrat minskas i enlighet med respektive produktinformation.
Takrolimus och sirolimus
Belumosudil är en hämmare av både CYP3A4 och P-gp. Samtidig administrering av belumosudil och läkemedel som är substrat för både CYP3A4 och P-gp (t.ex. takrolimus, sirolimus) kan leda till en betydande ökning av deras koncentrationer. Noggrann terapeutisk läkemedelsövervakning rekommenderas tills steady state uppnås (se avsnitt4.4).
Pediatrisk population
Interaktionsstudier har endast utförts på vuxna.
Fertila kvinnor/preventivmedel för män och kvinnor
Fertila kvinnor ska använda en mycket effektiv preventivmetod under behandling med belumosudil och i minst en vecka efter den sista dosen av belumosudil (se avsnitt Varningar och försiktighet och Prekliniska uppgifter).
Manliga patienter med fertila kvinnliga partner måste använda en mycket effektiv preventivmetod under behandling med belumosudil och i en vecka efter den sista dosen av belumosudil (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Graviditet
Det finns inga data från användningen av belumosudil hos gravida kvinnor.
Data från djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt Prekliniska uppgifter). REZUROCK är kontraindicerat under graviditet (se avsnitt Kontraindikationer). REZUROCK rekommenderas inte till fertila kvinnor som inte använder en mycket effektiv preventivmetod.
Det är okänt om belumosudil/metaboliter från belumosudil utsöndras i bröstmjölk.. En risk för det ammade barnet kan inte uteslutas. Amning är kontraindicerat (se avsnitt Kontraindikationer) under behandling med REZUROCK och i minst en vecka efter den sista dosen (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Inga humandata finns tillgängliga för att fastställa potentiella effekter av belumosudil på kvinnlig och manlig fertilitet.
Studier på råtta avseende toxicitet med upprepad dosering av belumosudil visade negativa allmäntoxiska effekter som yttrar sig i låg kroppsvikt som kan leda till försämrad fertilitet hos hondjur (se avsnitt Prekliniska uppgifter).
Baserat på de effekter på testiklarna och spermierna som observerats i djurstudier kan belumosudil försämra fertiliteten hos handjur (se avsnitt Prekliniska uppgifter).
REZUROCK har mindre effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Det kan orsaka trötthet eller yrsel (se avsnitt Biverkningar). Om patienter har relaterade symtom rekommenderas inte bilkörning eller användning av maskiner.
Sammanfattning av säkerhetsprofilen
De vanligaste biverkningarna var trötthet (20,2 %), diarré (12,8 %), illamående (11,7 %), huvudvärk (10,6 %), kräkningar (8,5 %) samt förhöjt aspartataminotransferas (ASAT) (7,4 %), förhöjt alaninaminotransferas (ALAT) (5,3 %) och förhöjt gammaglutamyltransferas (GGT) (4,3 %).
Den vanligaste biverkningen av grad 3 eller 4 var pneumoni, hypoxi och diarré (2,1 % vardera).
Allvarliga biverkningar var pneumoni (2,1 %) samt cellulit, tjocktarmsinfektion, periorbital cellulit, stafylokockbakteriemi, övre luftvägsinfektion, hypoxi, lungemboli, diarré, illamående, tungdysplasi, kräkningar och multiorgansvikt (1,1 % vardera).
Den vanligaste biverkningen som ledde till att behandlingen sattes ut var illamående (2,1 %).
Biverkningar som ledde till dosavbrott förekom hos 14,9 % av patienterna och var illamående (2,1 %) samt gastroenterit, tjocktarmsinfektion, periorbital cellulit, pneumoni, förhöjt ALAT, förhöjt kreatinfosfokinas i blodet, förhöjt GGT, förhöjt prokalcitonin, diarré, kräkningar, trötthet, lungemboli, neutropeni, artralgi, perifer neuropati och bullös dermatit (1,1 % vardera).
Långtidssäkerhetsdata efter 12 månader visade att 13,8 % av patienterna i gruppen som fick 200 mg en gång dagligen hade minst en behandlingsrelaterad biverkning. De vanligast observerade behandlingsrelaterade biverkningarna var diarré (4,3 %), övre luftvägsinfektioner (2,1 %), illamående (2,1 %) och viktminskning (2,1 %).
Tabell över biverkningar
Tabell 2 visar frekvenskategorin för biverkningar som rapporterats i alla oblindade kliniska prövningar med belumosudil200 mg en gång dagligen hos 94 patienter. Medianvaraktighet av behandling var 9,18 månader (intervall: 0,46 till 83,75 månader).
Frekvenserna definieras enligt följande konventioner: mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data). Inom varje organsystemklass presenteras biverkningarna i fallande ordning efter allvarlighetsgrad.
Tabell 2: Biverkningar
Beskrivning av utvalda biverkningar
Förhöjning av leverenzymer
ASAT, ALAT och GGT ökade inom den första månaden av belumosudilbehandlingen med minskad incidens därefter. För rekommenderade dosmodifieringar vid förhöjda leverenzymer, se avsnitt Dosering. För rekommenderad kontroll av leverenzymer, se avsnitt Varningar och försiktighet.
Hematologiska reaktioner
Anemi (alla svårighetsgrader) förekom hos 12,5 % av patienterna och anemi av grad ≥ 3 förekom hos 4,2 % av patienterna. Det fanns inga konsekventa skillnader i tiden till första uppkomsten av anemi mellan dosgrupperna i den poolade analysen. Den högsta incidensen av anemi förekom mellan 3 och < 6 månader. Det enstaka fallet av svår neutropeni inträffade dag 253, dvs. ungefär 8 månader efter att behandlingen med belumosudil påbörjades. Se modifieringar i händelse av biverkningar, avsnitt Dosering.
Nedsatt njurfunktion
Det fanns inga skillnader i biverkningsfrekvens för patienter med lätt eller måttlig cGVHD vid utvärdering baserat på normal njurfunktion, lätt nedsatt njurfunktion och måttligt nedsatt njurfunktion. Bland patienter med svår cGVHD observerades en högre biverkningsfrekvens hos patienter med måttligt nedsatt njurfunktion jämfört med lätt nedsatt njurfunktion och normal njurfunktion.
Pediatrisk population
Det finns begränsad erfarenhet från ungdomar. Totalt tre ungdomar (2 i gruppen som fick 200 mg en gång dagligen och 1 i gruppen som fick 200 mg två gånger dagligen) fick belumosudil i studien KD025-213. Efter marknadsintroduktionen och i programmet för licensförskriven produkt (compassionate use) har 112 ungdomar fått behandling med belumosudil och rapporterat säkerhetsinformation. De vanligast rapporterade biverkningarna var illamående (4,6 %) och huvudvärk (2,8 %). Säkerhetsprofilen för belumosudil hos pediatriska patienter (i åldern ≥ 12 år) med cGVHD överensstämde i typ, art och svårighetsgrad med den kända säkerhetsprofilen hos vuxna patienter.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det finns ingen känd antidot mot överdosering av belumosudil. Engångsdoser på upp till 1 000 mg har administrerats med acceptabel tolerabilitet hos friska frivilliga. I händelse av en överdos måste patienten övervakas med avseende på tecken eller symtom på biverkningar och alla lämpliga understödjande åtgärder måste vidtas omedelbart.
Verkningsmekanism
Belumosudil är en selektiv, Rho-associerad, coiled-coil-innehållande proteinkinas-2 (ROCK2)-hämmare som medierar signalering i immuncellsfunktionen och i fibrotiska vägar.
Farmakodynamisk effekt
Hjärtelektrofysiologi
Vid 2,2 gånger den maximala exponeringen av den godkända rekommenderade dosen förlänger belumosudil inte QT-intervallet i någon kliniskt relevant omfattning.
Klinisk effekt och säkerhet
Studie KD025-213
Studie KD025-213 var en öppen multicenterstudie i fas 2 där belumosudil undersöktes för behandling av patienter med cGVHD. Den vuxna intent-to-treat-populationen (ITT-populationen) inkluderade 156 patienter. Patienter i åldern 12 år eller äldre var lämpliga för studien om de tidigare hade fått 2 till 5 linjer av systemisk behandling och behövde ytterligare behandling. Lämpliga patienter fick en stabil dos av kortikosteroider i två veckor innan de började i studien. Patienterna randomiserades i förhållandet 1:1 till att få belumosudil peroralt vid en dos på 200 mg en gång dagligen eller 200 mg två gånger dagligen. Patienterna uteslöts från studien om trombocytantalet var < 50 × 109/l, det absoluta neutrofilantalet < 1,5 × 109/l, ASAT eller ALAT > 3 × ULN, totalbilirubin > 1,5 × ULN, QTc(F) > 480 ms, eGFR < 30 ml/min/1,73 m2 eller FEV1 ≤ 39 %.
Belumosudil lades till i den fortsatta behandlingen med vanliga cGVHD-behandlingar såsom kortikosteroider, kalcineurinhämmare (ciklosporin eller takrolimus), sirolimus, extrakorporeal fotoferes och/eller topikala eller inhalerade behandlingar enligt sjukhusets riktlinjer om dessa användes med en stabil dos/ett stabilt schema vid studiestart. Övergående ökningar av kortikosteroiddosen (upp till 1 mg/kg/dag prednison eller motsvarande) i upp till 6 veckor var tillåtna vid cGVHD-skov. En förhöjd kortikosteroiddos i > 6 veckor eller fler än 2 episoder av cGVHD-skov under de första 6 månaderna av belumosudilbehandling sågs som behandlingssvikt, likaså initiering av en ny systemisk behandling för cGVHD.
Bland de vuxna patienter i armen som fick 200 mg en gång dagligen (N = 78) var medianåldern 53 år (intervall 21 till 77 år), 63 % var män och 85 % var vita. Majoriteten (73 %) av patienterna hade svår cGVHD och 81 % av patienterna var refraktära mot den sista systemiska behandlingen före inkluderingen i studien. De organ som drabbats vid baslinjen var hud (82 %), leder/fascia (77 %), ögon (73 %), lunga (35 %), mun (53 %), esofagus (30 %), övre magtarmkanalen (18 %), nedre magtarmkanalen (9 %) och lever (13 %). Hos 51 % av patienterna drabbades fyra eller flera organ. De vanligaste systemiska samtidiga behandlingarna som patienterna fick i cykel 1 dag 1 i studie KD025-213 var kortikosteroider, kalcineurinhämmare (takrolimus eller ciklosporin), sirolimus, mykofenolatmofetil och extrakorporeal fotoferes. Medianantalet tidigare linjer av systemisk behandling för cGVHD var 3,0. I studien inkluderades även 2 ungdomar, en 12-åring och en 13-åring, i armen som fick 200 mg en gång dagligen.
Det primära effektmåttet var total behandlingssvarsfrekvens (overall response rate, ORR) som definierades som andelen patienter som uppnådde antingen komplett behandlingssvar (complete response, CR [utläkning av alla manifestationer i varje organ eller på varje ställe]) eller partiellt behandlingssvar (partial response, PR [förbättring i minst ett organ eller på minst ett ställe utan progression i något annat organ eller på något annat ställe]) vid utvärdering av behandlingssvar efter baslinjen enligt NIH Consensus Development Project on Criteria for Clinical Trials in cGVHD från 2014. Sekundära effektmått inkluderade varaktighet av behandlingssvar och tid till behandlingssvar. Behandlingssvar, inklusive kompletta behandlingssvar, uppnåddes i alla drabbade organ (hud, ögon, mun, esofagus, övre magtarmkanalen, nedre magtarmkanalen, lever, lungor och leder/fascia). ORR och resultaten av viktiga sekundära effektmått visas i tabell 3.
Tabell 3: Bästa totala behandlingssvarsfrekvens och andra effektresultat, vuxen ITT-population
Förkortningar: KI = konfidensintervall; ORR = total behandlingssvarsfrekvens (overall response rate); K-M = Kaplan-Meier; ITT = intent-to-treat
Obs.: Data vid brytpunkten: 2.9.2022 Obs.: 2-sidigt, exakt KI för ORR beräknades med Clopper Pearson-metoden.
Obs.: Patienter som svarat användes för att beräkna varaktighet av behandlingssvar och tid till behandlingssvar. Procentandelarna beräknas baserat på antalet patienter i ITT-populationen.
#Varaktighet av behandlingssvar (primärt) definieras som tiden från första behandlingssvar till försämring från bästa behandlingssvar (t.ex. CR till PR eller PR till förlorat behandlingssvar [lost response, LR]), initiering av ny systemisk behandling eller död.
ORR definierades som andelen patienter som uppnådde ett komplett behandlingssvar (CR) eller ett partiellt behandlingssvar (PR) när som helst utan initiering av en ny systemisk behandling för cGVHD enligt NIH Consensus Development Project on Criteria for Clinical Trials in cGVHD från 2014, och enligt prövarbedömning.
Pediatrisk population
Totalt 3 ungdomar behandlades med belumosudil 200 mg en gång dagligen i de kliniska interventionsstudierna och behandlingssvar på belumosudil observerades hos dessa patienter. Säkerhet och effekt för belumosudil för ungdomar i åldern 12 till 18 år stöds av evidens från studien KD025-213.
I studien KD025-213 behandlades två ungdomar med 200 mg belumosudil en gång dagligen. En av dem uppnådde ett partiellt behandlingssvar. Hos patienten som uppnådde behandlingssvar var tiden till behandlingssvar (time to response, TTR) 53 dagar och varaktigheten av behandlingssvar (duration of response, DOR) 820 dagar.
Baserat på prediktioner gjorda med en farmakokinetisk modell förväntas effekten och säkerheten vara liknande hos ungdomar och vuxna patienter.
Europeiska läkemedelsmyndigheten har senarelagt kravet att skicka in studieresultat för belumosudil för en eller flera grupper av den pediatriska populationen för behandling av kronisk graft-versus-host-sjukdom (information om pediatrisk användning finns i avsnitt Dosering).
Villkorat godkännande
Detta läkemedel har godkänts enligt reglerna om ”villkorat godkännande för försäljning”. Detta innebär att det ska inkomma ytterligare evidens för detta läkemedel.
Europeiska läkemedelsmyndigheten går igenom ny information om detta läkemedel minst varje år och uppdaterar denna produktresumé när så behövs.
Absorption
Median-tmax för belumosudil i alla studierna var ungefär 3 timmar. Efter en peroral engångsdos av belumosudil 200 mg var den genomsnittliga absoluta biotillgängligheten (% variationskoefficient) 64 % (17 %).
Effekter av föda
Hos friska försökspersoner ökade administreringen av en engångsdos på 200 mg belumosudil med en fettrik och kaloririk måltid (800 till 1 000 kilokalorier, varav ungefär 50 % från fett) Cmax och AUC för belumosudil med 2,25 gånger respektive 2 gånger jämfört med administrering efter fastande. Median-tmax fördröjdes med 0,5 timme.
Baserat på populationsfarmakokinetiska modeller var medelvärdet för AUC vid steady state (% variationskoefficient) hos patienter med cGVHD som fick 200 mg en gång dagligen tillsammans med föda 18 800 (33 %) h•ng/ml; medelvärdet för Cmax vid steady state var 2 230 (31 %) ng/ml. Vid administrering en gång dagligen uppnåddes steady state-koncentrationer av belumosudil med en ackumuleringskvot på 1,2.
Distribution
Baserat på populationsfarmakokinetiska modeller beskrevs farmakokinetiken i en tvåkompartmentmodell med en genomsnittlig distributionshalveringstid på 1,57 timmar (78 %). För belumosudil var medelvärdet (% variationskoefficient, CV) för den uppenbara distributionsvolymen av det centrala kompartmentet 35,8 l (93 %). I in vitro-preparat var bindningen till humant serumalbumin 99,9 % och bindningen till humant α1-syraglykoprotein 98,6 %.
Metabolism
Baserat på en bedömning in vitro var CYP3A4 den dominerande CYP-isoformen som svarade för metabolismen av belumosudil, även om CYP2C8, CYP2D6 och UGT1A9 bidrog i mindre utsträckning.
Eliminering
Resultat från populationsfarmakokinetiska modeller hos patienter med cGVHD visade att genomsnittlig elimineringshalveringstid för belumosudil (% variationskoefficient, CV) var 32,9 timmar (15 %). Genomsnittlig apparent clearance av belumosudil (% CV) hos patienter var 12,5 l/h (38 %).
Resultaten från massbalansstudie hos människa visade att utsöndring i feces är den huvudsakliga utsöndringsvägen (85 % av dosen). Av dosen som återfanns i feces var 30 % modersubstansen belumosudil. Mindre än 5 % av dosen återfanns i urin.
Linjäritet/icke-linjäritet
Exponeringen för belumosudil (Cmax och AUC) verkar vara något större än dosproportionell inom dosintervallet 20 till 500 mg en gång dagligen, men mindre än dosproportionell för doser över 500 mg hos friska försökspersoner. Hos försökspersoner med cGVHD är exponeringsökningen mellan 200 och 400 mg ungefär proportionell.
Särskilda populationer
Baserat på populationsfarmakokinetisk analys observerades inga kliniskt relevanta skillnader i farmakokinetiken hos belumosudil med avseende på patientens ålder (20 till 77 år), etnicitet, kön eller vikt (38,6 till 143 kg).
Nedsatt njurfunktion
Baserat på populationsfarmakokinetisk analys observerades inga kliniskt relevanta skillnader i farmakokinetiken hos belumosudil hos patienter med lätt eller måttligt nedsatt njurfunktion. Kraftigt nedsatt njurfunktion har inte studerats.
Nedsatt leverfunktion
I tabell 4 visas förändringar i belumosudilexponeringen efter en engångsdos på 200 mg belumosudil hos försökspersoner med varierande grad av nedsatt leverfunktion baserat på Child-Pugh-poäng utan lever-GVHD jämfört med försökspersoner med normal leverfunktion.
Tabell 4: Effekt av varierande grader av nedsatt leverfunktion på belumosudilexponeringen
Pediatrisk population
Inga tecken på skillnader i farmakokinetiken observerades hos tre ungdomar från vilka det fanns sparsamma farmakokinetiska data tillgängliga.
I studier med upprepad dosering observerades toxicitet vid genomsnittliga plasmakoncentrationer av belumosudil som låg under eller var liknande den förväntade exponeringen hos människa och i studier av reproduktionstoxicitet observerades toxicitet som låg under den förväntade exponeringen hos människa.
Inga tecken på särskilda risker för människa avseende säkerhetsfarmakologi eller gentoxicitet identifierades i studier in vitro och in vivo.
Allmäntoxicitet
I studier med upprepad oral dosering på råtta och hund observerades hos den ena eller båda arterna biverkningar inkluderande toxiciteter i magtarmkanalen (emes, lös avföring och/eller onormalt svart innehåll, ökad salivavsöndring), levern (förhöjda leverenzymer, hypertrofi/ökad organvikt och kolestas/inflammation), njurarna (förhöjt blodureakväve, tubulära förändringar, pigmentering, intracellulära proteindroppar i epitelet), hemolymfoidsystemet (regenerativ anemi, lymfocytförlust i mjälte och tymus) och reproduktionssystemet.
Försämring av fertiliteten
Hos hanråttor och hanhundar inkluderade toxiciteterna lägre bitestikel- och testikelvikter associerat med avvikande spermafynd såsom multifokal bilateral degeneration av spermatozoer i bitestiklarna och testiklarna, och multinukleära spermatider i testiklarna, minskad motilitet hos spermierna och minskat antal spermier; i studierna med upprepad dosering var förändringarna reversibla hos hund, men inte helt reversibla hos råtta.
Hos honråttor observerades lägre livmodervikter som korrelerade med livmoderhypoplasi/livmoderhalshypoplasi och minskad follikelutveckling i äggstockarna som förknippades med minskad kroppsvikt. Dessa förändringar var reversibla.
Reproduktions- och utvecklingstoxicitet
Oönskade effekter hos honråttor (behandlade med belumosudil eller obehandlade men parade med behandlade handjur) inkluderade ökad förlust av embryon före eller efter implantation, minskat antal livskraftiga embryon samt fostermissbildningar inklusive frånvaro av anus och svans samt omfalocele och kupolformat huvud.
Hos kaniner observerades maternell toxicitet och effekter på embryofetal utveckling (inklusive spontana aborter, ökad förlust av embryon efter implantation, minskad andel av levande foster, minskad fostervikt och skelettmissbildningar/externa missbildningar).
Karcinogenicitet
Inga karcinogena effekter har rapporterats hos transgena möss.
Kvalitativ och kvantitativ sammansättning
Varje filmdragerad tablett innehåller belumosudilmesylat motsvarande 200 mg belumosudil.
Förteckning över hjälpämnen
Tablettkärna
Cellulosa, mikrokristallin
Hypromellos
Kroskarmellosnatrium
Magnesiumstearat
Kiseldioxid, kolloidal vattenfri
Tablettdragering
Polyvinylalkohol (E1203)
Titandioxid (E171)
Makrogol (E1521)
Talk (E553b)
Gul järnoxid (E172)
Ej relevant.
Hållbarhet
3 år.
Särskilda förvaringsanvisningar
Inga särskilda förvaringsanvisningar.
Särskilda anvisningar för destruktion
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
Filmdragerad tablett (tablett)
Blekgul till gul, oval tablett märkt med ”KDM” på ena sidan och ”200” på den andra sidan, med måtten 7,4 x 14,8 mm.