Tillgänglig läkemedelsinformation i Sverige
Om läkemedlet
Recept krävs
Ingår inte i högkostnadsskyddet
Läkemedel från AstraZeneca omfattas av Läkemedelsförsäkringen
KAVIGALE 300 mg injektions-/infusionsvätska, lösning
Varje injektionsflaska innehåller 300 mg sipavibart per 2 ml (150 mg/ml).
Sipavibart är en rekombinant, human, immunglobulin (Ig) G1-baserad antikropp framställd med rekombinant DNA‑teknik i ovarieceller från kinesisk hamster (CHO‑celler).
Hjälpämne med känd effekt
Varje injektionsflaska innehåller 0,8 mg polysorbat 80.
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
Injektions-/infusionsvätska, lösning (injektion/infusion)
Klar till opaliserande, färglös till svagt gul lösning med ett pH-värde på 6,0.
AstraZeneca AB
SE‑151 85 Södertälje
Sverige
EU/1/24/1900/001
Första godkännandet:
20 januari 2025
Förnyat godkännande:
2026-04-07
Ytterligare information om detta läkemedel finns på Europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats https://www.ema.europa.eu.
Äldre
Ingen dosjustering krävs (se avsnitt 5.2).
Nedsatt njurfunktion
Ingen dosjustering krävs (se avsnitt 5.2).
Nedsatt leverfunktion
Ingen dosjustering krävs (se avsnitt 5.2).
Pediatrisk population
Ingen dosjustering krävs hos ungdomar 12 år och äldre som väger minst 40 kg (se avsnitt 5.2).
Säkerhet och effekt för sipavibart för barn som är under 12 år och barn som är 12 år och äldre, men som väger mindre än 40 kg har inte fastställts. Inga data finns tillgängliga.
Administreringssätt
För intramuskulär injektion eller intravenös infusion.
Intramuskulär injektion
Detta läkemedel ska administreras som en intramuskulär engångsinjektion i den anterolaterala delen av låret.
Intravenös infusion
Andra läkemedel får inte administreras genom samma infusionsslang.
Efter infusionen ska infusionsutrustningen spolas med en tillräcklig mängd natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) injektionsvätska, lösning eller glukos 50 mg/ml (5 %) injektionsvätska, lösning för att säkerställa tillförsel av den nödvändiga dosen.
Infusion via infusionspåse
Efter spädning med natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) injektionsvätska, lösning eller glukos 50 mg/ml (5 %) injektionsvätska, lösning ska detta läkemedel administreras som en infusion via gravitation eller via en infusionspump under cirka 20 minuter med en infusionsutrustning innehållande ett sterilt, lågproteinbindande inline‑filter på 0,2 eller 0,22 mikrometer.
Anvisningar om spädning av läkemedlet före administrering finns i avsnitt 6.6.
Infusion av outspätt läkemedel med sprutpump
Vid användning av sprutpump ska en dos på 2 ml (300 mg) av detta läkemedel administreras outspätt som en intravenös infusion under minst 6 minuter.
Om tecken och symtom på en infusionsrelaterad reaktion uppkommer ska infusionen avbrytas, saktas ner eller avslutas och lämpliga läkemedel och/eller understödjande behandling ska ges (se avsnitt 4.4).
KAVIGALE är avsett som preexpositionsprofylax mot covid-19 hos vuxna och ungdomar i åldern 12 år och äldre, som väger minst 40 kg och som har nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller immunsuppressiv behandling.
KAVIGALE ska användas enligt officiella rekommendationer, om sådana finns tillgängliga och baserat på information om sipavibarts aktivitet mot aktuella cirkulerande virusvarianter (se avsnitt 4.4 och 5.1).
KAVIGALE måste administreras av hälso- och sjukvårdspersonal.
Administreringen ska ske under förhållanden där behandling av allvarliga överkänslighetsreaktioner, t.ex. anafylaxi, är möjlig. Efter administrering ska patienterna övervakas i enlighet med lokal medicinsk praxis.
Dosering
Rekommenderad dos till vuxna och ungdomar 12 år och äldre, som väger minst 40 kg, är 300 mg sipavibart administrerat som en intramuskulär injektion eller intravenös infusion.
Särskilda populationer
Äldre
Ingen dosjustering krävs (se avsnitt 5.2).
Nedsatt njurfunktion
Ingen dosjustering krävs (se avsnitt 5.2).
Nedsatt leverfunktion
Ingen dosjustering krävs (se avsnitt 5.2).
Pediatrisk population
Ingen dosjustering krävs hos ungdomar 12 år och äldre som väger minst 40 kg (se avsnitt 5.2).
Säkerhet och effekt för sipavibart för barn som är under 12 år och barn som är 12 år och äldre, men som väger mindre än 40 kg har inte fastställts. Inga data finns tillgängliga.
Administreringssätt
För intramuskulär injektion eller intravenös infusion.
Intramuskulär injektion
Detta läkemedel ska administreras som en intramuskulär engångsinjektion i den anterolaterala delen av låret.
Intravenös infusion
Andra läkemedel får inte administreras genom samma infusionsslang.
Efter infusionen ska infusionsutrustningen spolas med en tillräcklig mängd natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) injektionsvätska, lösning eller glukos 50 mg/ml (5 %) injektionsvätska, lösning för att säkerställa tillförsel av den nödvändiga dosen.
Infusion via infusionspåse
Efter spädning med natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) injektionsvätska, lösning eller glukos 50 mg/ml (5 %) injektionsvätska, lösning ska detta läkemedel administreras som en infusion via gravitation eller via en infusionspump under cirka 20 minuter med en infusionsutrustning innehållande ett sterilt, lågproteinbindande inline‑filter på 0,2 eller 0,22 mikrometer.
Anvisningar om spädning av läkemedlet före administrering finns i avsnitt 6.6.
Infusion av outspätt läkemedel med sprutpump
Vid användning av sprutpump ska en dos på 2 ml (300 mg) av detta läkemedel administreras outspätt som en intravenös infusion under minst 6 minuter.
Om tecken och symtom på en infusionsrelaterad reaktion uppkommer ska infusionen avbrytas, saktas ner eller avslutas och lämpliga läkemedel och/eller understödjande behandling ska ges (se avsnitt 4.4).
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.
Spårbarhet
För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras.
Antiviral resistens
Sipavibart utformades för att vara effektivt mot tidiga omicron-stammar med IC50-värden avseende neutralisering av pseudovirus varierande från 3,6 ng/ml (variant XBB.1) till 25,0 ng/ml (variant BA.2.75). Omfattningen och varaktigheten av skyddseffekten mot virus med måttligt ökat IC50 (t.ex. JN.1, IC50 83,1 ng/ml) är minskad och den kliniska relevansen av en eventuell profylaktisk effekt är oklar. På grund av avsaknad av neutraliserande aktivitet in vitro förväntas sipavibart inte ge skydd mot symtomatisk covid-19 orsakad av virusvarianter med F456L-mutationer i spikeproteinet (se avsnitt 5.1).
Vid beslut om användning av sipavibart som profylax mot covid‑19 ska hänsyn tas till de kända egenskaperna hos de cirkulerande virusvarianterna av SARS‑CoV‑2, inklusive geografisk prevalens. Neutraliseringsaktiviteten hos sipavibart in vitro mot virusvarianterna av SARS‑CoV‑2 visas i tabell 2 (se avsnitt 5.1).
Patienter som får sipavibart ska informeras om risken för genombrottsinfektioner. Vid tecken eller symtom på covid‑19 (de vanligaste symtomen inkluderar feber, frossa, halsont, hosta, trötthet och ny förlust av smaksinne eller luktsinne; de allvarligaste symtomen inkluderar andningssvårigheter eller andnöd, förlust av talförmåga eller rörelseförmåga, eller förvirring och bröstsmärta) ska patienter uppmanas att omedelbart uppsöka läkare.
Inga interaktionsstudier har utförts.
Sipavibart förväntas inte utsöndras renalt eller metaboliseras via cytokrom P450-enzymer (se avsnitt 5.2). Interaktioner med samtidigt använda läkemedel som utsöndras renalt, eller som är substrat, inducerare eller hämmare av cytokrom P450-enzymer, är därför inte troliga.
Graviditet
Det finns inga data från användningen av sipavibart hos gravida kvinnor.
Icke‑kliniska reproduktionstoxikologiska studier har inte utförts med sipavibart. I en studie med sipavibart avseende korsreaktivitet i vävnader påvisades ingen bindning till human fostervävnad eller reproduktiv vävnad.
Humana IgG1-antikroppar är kända för att passera placentabarriären och därför har sipavibart potential att överföras från modern till det utvecklande fostret. Den potentiella behandlingsnyttan eller risken för det utvecklande fostret vid eventuell passage av sipavibart över placenta är inte känd.
Sipavibart ska endast användas under graviditet om den potentiella nyttan för modern överväger den potentiella risken för fostret.
Amning
Det är okänt om sipavibart utsöndras i bröstmjölk. Hos människa utsöndras IgG-antikroppar i bröstmjölk under de första dagarna efter födseln, varefter koncentrationen minskar snabbt. En risk för det ammade barnet under denna korta period kan därför inte uteslutas. Efter denna period kan sipavibart användas under amning om det är kliniskt nödvändigt.
KAVIGALE har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.
Sammanfattning av säkerhetsprofilen
De vanligaste biverkningarna hos patienter som får sipavibart som intramuskulär injektion är reaktioner vid injektionsstället (5,6 %) och överkänslighet (1,9 %). De vanligaste biverkningarna hos patienter som får sipavibart genom intravenös infusion är reaktioner vid infusionsstället (1,9 %) och infusionsrelaterade reaktioner (1,9 %).
Tabell över biverkningar
Tabell 1 visar de biverkningar som identifierats i de kliniska studierna.
Biverkningarna i tabell 1 är listade enligt MedDRA-klassificeringen av organsystem. Inom varje organsystemklass ordnas föredragna termer enligt minskande frekvens och sedan enligt minskande allvarlighetsgrad. Biverkningsfrekvenserna är definierade som: mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000) och ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).
Tabell 1 Tabell över biverkningar
a Inklusive följande föredragna termer: pruritus, erytem, överkänslighet, urtikaria, allergisk dermatit, läkemedelsutslag, utslag och hypotension.
Det finns ingen specifik behandling vid överdosering av sipavibart.
Doser på upp till 1 200 mg av sipavibart intravenöst har administrerats i kliniska studier, utan dosbegränsande toxicitet.
Neutraliseringsaktiviteten hos sipavibart mot pseudovirusvarianter av SARS‑CoV‑2 visas i tabell 2.
Tabell 2 Neutraliseringsdata för sipavibart mot SARS‑CoV‑2-pseudovirusvarianter
a Intervall för minskning av potensen in vitro för flera uppsättningar av samtidigt inträffade substitutioner och/eller i testlaboratorier som använder analyser som är lämpliga för forskningsändamål; genomsnittlig förändring (fold change) av halv maximal hämmande koncentration (IC50) av monoklonal antikropp som krävs för en 50 % minskning av infektioner, jämfört med ursprunglig referensstam (Wuhan D614G).
b Pseudovirus som uttryckte hela SARS CoV 2‑spikeproteinvarianten och individuella karakteristiska spikesubstitutioner.
c Sipavibart anses inte vara aktivt mot denna variant.
d BA.2.86 omfattar BA.2.86, BA.2.86.1, JN.2 och JN.3, vilka har samma SARS‑CoV‑ 2‑spikeproteinsekvens.
e Antagen IC50 baserat på förekomst av F456L‑mutation i varianten.
Immunogenicitet
Behandlingsutlösta antikroppar mot läkemedlet (ADA) var mindre vanliga (0,8 % [5/611]) hos deltagare med ADA‑data som kunde utvärderas. Inga bevis på inverkan av ADA på farmakokinetik, effekt eller säkerhet observerades. Det finns dock begränsad mängd data ännu.
Klinisk effekt
Huvudstudien SUPERNOVA, huvudkohort
Huvudstudien SUPERNOVA, huvudkohort, är en randomiserad (1:1), dubbelblind, klinisk fas III-studie kontrollerad med jämförelseprodukt för att undersöka sipavibart som pre-expositionsprofylax mot covid‑19 hos vuxna och ungdomar ≥ 12 år med nedsatt immunförsvar. Denna studie påbörjades i mars 2023. Den primära analysen är daterad april 2024 under en period då blandade varianter cirkulerade, inklusive både känsliga och icke-känsliga varianter. Den slutliga analysen är daterad juni 2025, efter att alla deltagare i studien hade genomfört alla sina besök.
Totalt randomiserades 1 669 vuxna och ungdomar ≥ 12 år som vägde minst 40 kg till att få en engångsdos av sipavibart 300 mg via intramuskulär injektion, och 1 666 randomiserades till att få en jämförelseprodukt (tixagevimab 300 mg + cilgavimab 300 mg eller placebo). Deltagarna fick en andra dos av sipavibart 300 mg eller placebo 6 månader efter den initiala dosen. Studien uteslöt deltagare som hade fått covid‑19-vaccin eller deltagare som tidigare hade haft laboratoriebekräftad eller snabbtestbekräftad SARS‑CoV‑2-infektion inom 3 månader före det första besöket. Vid interimsanalys var mediantiden för uppföljning efter andra dosen 61 dagar (intervall 1 till 180 dagar).
Demografin vid baslinjen var balanserad mellan behandlingsarmarna med sipavibart och jämförelseprodukt. Medianåldern var 60 år [36,3 % 65 år eller äldre, 15 deltagare 12 år till under 18 år (inklusive 8 som fick sipavibart)], 56,8 % av deltagarna var kvinnor, 74,1 % var kaukasier, 6,5 % var asiater, 12,1 % var svarta/afroamerikaner, och 21,5 % var av spanskt/latinamerikanskt ursprung. Alla deltagare hade minst ett immunsupprimerande kliniskt tillstånd, inklusive men inte begränsat till:
behandling med immunsuppressiva läkemedel (74,3 %)
hematologisk malignitet (15,3 %)
måttliga/svåra sekundära immunbrister (främst hemodialys) (15,1 %)
organtransplantation (14,2 %)
inom ett år från behandling med B‑cellsdepleterande läkemedel (13,3 %)
cancer med solid tumör och pågående behandling (3,4 %)
hematopoetisk stamcellstransplantation (2,0 %)
måttliga/svåra primära immunbrister (1,6 %)
avancerad eller obehandlad hivinfektion (1,1 %)
tidigare erhållit chimär antigenreceptor (CAR) T‑cellsterapi (0,3 %)
Studien inkluderade två primära effektmått som jämförde effekten av sipavibart med en jämförelseprodukt vid förebyggande av symtomatisk covid‑19 (1) som orsakats av vilken variant som helst av SARS‑CoV‑2 upp till 181 dagar efter den sista dosen och som bekräftats med RT‑PCR och (2) som kan hänföras till matchade varianter (varianter som inte innehåller F456L-mutationen baserat på virussekvenseringsdata och som förväntas vara känsliga för sipavibart) upp till 181 dagar efter den sista dosen och som bekräftats med RT‑PCR. För vardera av de två primära effektmåtten utfördes ett överlägsenhetstest för att jämföra den relativa risken för symtomatisk covid‑19 mellan behandlingsarmarna.
Relativ riskreduktion, där händelser räknades oavsett vaccination/läkemedel mot covid‑19 eller avblindning, visas i tabell 3.
Tabell 3 Relativ riskreduktion av symtomatisk covid‑19 baserat på den primära analysen
KI = konfidensintervall, N = antal deltagare i analysen.
a Jämförelseprodukt var antingen tixagevimab + cilgavimab eller placebo.
b Inte multiplicitetskontrollerad.
Vid den slutliga analysen visade sipavibart en total riskreduktion på 22,1 % (95 % KI: 7,1, 34,7) under sexmånadersperioden efter en intramuskulär dos på 300 mg, för alla varianter (229/1 649 [13,9 %] händelser i sipavibartarmen jämfört med 281/1 631 [17,2 %] i jämförelsearmen). I analysen av matchade varianter utan F456L‑mutation visade sipavibart en total riskreduktion på 32,4 % (95 % KI: 9,4, 49,5) under sexmånadersperioden efter en intramuskulär dos på 300 mg (78/1 649 [4,7 %] händelser i sipavibartarmen jämfört med 112/1 631 [6,9 %] i jämförelsearmen). Mediantiden för uppföljning efter andra dosen var 267 dagar (intervall 5 till 358 dagar).
Pediatrisk population
Europeiska läkemedelsmyndigheten har senarelagt kravet att skicka in studieresultat för sipavibart för en eller flera grupper av den pediatriska populationen för pre-expositionsprofylax mot covid‑19 (information om pediatrisk användning finns i avsnitt 4.2).
Farmakoterapeutisk grupp: Immunsera och immunglobuliner, antivirala monoklonala antikroppar, ATC-kod: J06BD09
Verkningsmekanism
Sipavibart är en rekombinant human monoklonal IgG1-antikropp som ger passiv immunisering genom att binda till spikeproteinets receptorbindande domän (RBD) hos SARS‑CoV‑2. Sipavibart är långverkande med aminosyrasubstitutioner för att förlänga antikroppshalveringstiden (YTE) och för att minska antikropparnas effektorfunktion och eventuell risk för antikroppsberoende förstärkning av sjukdomen (TM). Sipavibart binder till spikeproteinets RBD hos SARS‑CoV‑2 (BA.2) med jämviktsdissociationskonstant KD = 20,95 pM. Detta förhindrar att spikeproteinets RBD binder till den humana ACE2-receptorn, därmed förhindras virus att komma in i cellerna.
Antiviral aktivitet
I ett SARS‑CoV‑2-pseudovirusneutraliseringstest hade sipavibart antiviral aktivitet genom direkt neutralisering.
Antiviral resistens
Utvärdering pågår avseende neutraliseringskänsligheten hos varianter som identifierats genom global övervakning och hos deltagare som fått sipavibart.
Neutraliseringsaktiviteten hos sipavibart mot pseudovirusvarianter av SARS‑CoV‑2 visas i tabell 2.
Tabell 2 Neutraliseringsdata för sipavibart mot SARS‑CoV‑2-pseudovirusvarianter
a Intervall för minskning av potensen in vitro för flera uppsättningar av samtidigt inträffade substitutioner och/eller i testlaboratorier som använder analyser som är lämpliga för forskningsändamål; genomsnittlig förändring (fold change) av halv maximal hämmande koncentration (IC50) av monoklonal antikropp som krävs för en 50 % minskning av infektioner, jämfört med ursprunglig referensstam (Wuhan D614G).
b Pseudovirus som uttryckte hela SARS CoV 2‑spikeproteinvarianten och individuella karakteristiska spikesubstitutioner.
c Sipavibart anses inte vara aktivt mot denna variant.
d BA.2.86 omfattar BA.2.86, BA.2.86.1, JN.2 och JN.3, vilka har samma SARS‑CoV‑ 2‑spikeproteinsekvens.
e Antagen IC50 baserat på förekomst av F456L‑mutation i varianten.
Immunogenicitet
Behandlingsutlösta antikroppar mot läkemedlet (ADA) var mindre vanliga (0,8 % [5/611]) hos deltagare med ADA‑data som kunde utvärderas. Inga bevis på inverkan av ADA på farmakokinetik, effekt eller säkerhet observerades. Det finns dock begränsad mängd data ännu.
Klinisk effekt
Huvudstudien SUPERNOVA, huvudkohort
Huvudstudien SUPERNOVA, huvudkohort, är en randomiserad (1:1), dubbelblind, klinisk fas III-studie kontrollerad med jämförelseprodukt för att undersöka sipavibart som pre-expositionsprofylax mot covid‑19 hos vuxna och ungdomar ≥ 12 år med nedsatt immunförsvar. Denna studie påbörjades i mars 2023. Den primära analysen är daterad april 2024 under en period då blandade varianter cirkulerade, inklusive både känsliga och icke-känsliga varianter. Den slutliga analysen är daterad juni 2025, efter att alla deltagare i studien hade genomfört alla sina besök.
Totalt randomiserades 1 669 vuxna och ungdomar ≥ 12 år som vägde minst 40 kg till att få en engångsdos av sipavibart 300 mg via intramuskulär injektion, och 1 666 randomiserades till att få en jämförelseprodukt (tixagevimab 300 mg + cilgavimab 300 mg eller placebo). Deltagarna fick en andra dos av sipavibart 300 mg eller placebo 6 månader efter den initiala dosen. Studien uteslöt deltagare som hade fått covid‑19-vaccin eller deltagare som tidigare hade haft laboratoriebekräftad eller snabbtestbekräftad SARS‑CoV‑2-infektion inom 3 månader före det första besöket. Vid interimsanalys var mediantiden för uppföljning efter andra dosen 61 dagar (intervall 1 till 180 dagar).
Demografin vid baslinjen var balanserad mellan behandlingsarmarna med sipavibart och jämförelseprodukt. Medianåldern var 60 år [36,3 % 65 år eller äldre, 15 deltagare 12 år till under 18 år (inklusive 8 som fick sipavibart)], 56,8 % av deltagarna var kvinnor, 74,1 % var kaukasier, 6,5 % var asiater, 12,1 % var svarta/afroamerikaner, och 21,5 % var av spanskt/latinamerikanskt ursprung. Alla deltagare hade minst ett immunsupprimerande kliniskt tillstånd, inklusive men inte begränsat till:
behandling med immunsuppressiva läkemedel (74,3 %)
hematologisk malignitet (15,3 %)
måttliga/svåra sekundära immunbrister (främst hemodialys) (15,1 %)
organtransplantation (14,2 %)
inom ett år från behandling med B‑cellsdepleterande läkemedel (13,3 %)
cancer med solid tumör och pågående behandling (3,4 %)
hematopoetisk stamcellstransplantation (2,0 %)
måttliga/svåra primära immunbrister (1,6 %)
avancerad eller obehandlad hivinfektion (1,1 %)
tidigare erhållit chimär antigenreceptor (CAR) T‑cellsterapi (0,3 %)
Studien inkluderade två primära effektmått som jämförde effekten av sipavibart med en jämförelseprodukt vid förebyggande av symtomatisk covid‑19 (1) som orsakats av vilken variant som helst av SARS‑CoV‑2 upp till 181 dagar efter den sista dosen och som bekräftats med RT‑PCR och (2) som kan hänföras till matchade varianter (varianter som inte innehåller F456L-mutationen baserat på virussekvenseringsdata och som förväntas vara känsliga för sipavibart) upp till 181 dagar efter den sista dosen och som bekräftats med RT‑PCR. För vardera av de två primära effektmåtten utfördes ett överlägsenhetstest för att jämföra den relativa risken för symtomatisk covid‑19 mellan behandlingsarmarna.
Relativ riskreduktion, där händelser räknades oavsett vaccination/läkemedel mot covid‑19 eller avblindning, visas i tabell 3.
Tabell 3 Relativ riskreduktion av symtomatisk covid‑19 baserat på den primära analysen
KI = konfidensintervall, N = antal deltagare i analysen.
a Jämförelseprodukt var antingen tixagevimab + cilgavimab eller placebo.
b Inte multiplicitetskontrollerad.
Vid den slutliga analysen visade sipavibart en total riskreduktion på 22,1 % (95 % KI: 7,1, 34,7) under sexmånadersperioden efter en intramuskulär dos på 300 mg, för alla varianter (229/1 649 [13,9 %] händelser i sipavibartarmen jämfört med 281/1 631 [17,2 %] i jämförelsearmen). I analysen av matchade varianter utan F456L‑mutation visade sipavibart en total riskreduktion på 32,4 % (95 % KI: 9,4, 49,5) under sexmånadersperioden efter en intramuskulär dos på 300 mg (78/1 649 [4,7 %] händelser i sipavibartarmen jämfört med 112/1 631 [6,9 %] i jämförelsearmen). Mediantiden för uppföljning efter andra dosen var 267 dagar (intervall 5 till 358 dagar).
Pediatrisk population
Europeiska läkemedelsmyndigheten har senarelagt kravet att skicka in studieresultat för sipavibart för en eller flera grupper av den pediatriska populationen för pre-expositionsprofylax mot covid‑19 (information om pediatrisk användning finns i avsnitt 4.2).
Efter en engångsdos visade sipavibart en ungefär dosproportionell ökning av serumexponeringen när doserna ökades i intervallet 300 mg till 600 mg för intramuskulär injektion eller 300 mg till 1 200 mg för intravenös infusion.
Absorption
Efter en intramuskulär engångsdos på 300 mg sipavibart i den anterolaterala delen av låret var det geometriska medelvärdet (geometrisk variationskoefficient [CV%]) för den maximala serumkoncentrationen (Cmax) av sipavibart 49,7 (26,8 %) μg/ml. Mediantiden (intervallet) till Cmax var 7,1 (3,0; 53) dagar.
Den absoluta biotillgängligheten för sipavibart var 61,6 % efter intramuskulär administrering av 300 mg i den anterolaterala delen av låret.
Efter den första och andra dosen på 300 mg sipavibart administrerat intramuskulärt i den anterolaterala delen av låret var den geometriska genomsnittliga serumkoncentrationen av sipavibart (CV%) en månad efter dosering 30,1 (35,9 %) μg/ml respektive 33,0 (50,8 %) μg/ml. Doserna administrerades med 6 månaders mellanrum.
Efter en enstaka infusion av 300 mg och 1 200 mg sipavibart (infusionshastighet: 50 mg/min) var det geometriska medelvärdet (CV%) för serumkoncentrationen av sipavibart 20 minuter efter infusionen 101,6 (11,5 %) μg/ml respektive 452,1 (40,0 %) μg/ml.
Karcinogenes-, mutagenes- och reproduktionstoxikologiska studier har inte utförts med sipavibart.
Gängse studier avseende vävnadsbindning och en gängse studie avseende allmäntoxicitet i cynomolgusapor, inklusive bedömning av säkerhetsfarmakologi och lokal tolerans, visade inte några särskilda risker för människa.
Kemisk och fysikalisk stabilitet under användning har visats i 24 timmar vid 2 till 8 °C och i 4 timmar vid upp till 25 °C.
Ur mikrobiologisk synvinkel ska produkten användas omedelbart, såvida inte beredningsmetoden utesluter risken för mikrobiell kontaminering.
Om läkemedlet inte används omedelbart, är förvaringstider och förvaringsförhållanden under användning användarens ansvar och ska normalt inte överstiga 24 timmar vid 2 °C till 8 °C eller 4 timmar vid upp till 25 °C, om inte beredning har skett under kontrollerade och validerade aseptiska förhållanden.
Histidin
Histidinmonohydroklorid
Argininhydroklorid
Polysorbat 80 (E433)
Vatten för injektionsvätskor
Då blandbarhetsstudier saknas får detta läkemedel inte blandas med andra läkemedel förutom de som nämns i avsnitt 6.6.
Oöppnad injektionsflaska
3 år
Stabilitet vid användning av förberedda sprutor och förberedda infusionspåsar
Kemisk och fysikalisk stabilitet under användning har visats i 24 timmar vid 2 till 8 °C och i 4 timmar vid upp till 25 °C.
Ur mikrobiologisk synvinkel ska produkten användas omedelbart, såvida inte beredningsmetoden utesluter risken för mikrobiell kontaminering.
Om läkemedlet inte används omedelbart, är förvaringstider och förvaringsförhållanden under användning användarens ansvar och ska normalt inte överstiga 24 timmar vid 2 °C till 8 °C eller 4 timmar vid upp till 25 °C, om inte beredning har skett under kontrollerade och validerade aseptiska förhållanden.
Förvaras i kylskåp (2°C–8°C).
Får ej frysas. Får ej skakas.
Förvara injektionsflaskan i ytterkartongen. Ljuskänsligt.
Förvaringsanvisningar efter beredning av sprutorna och infusionspåsarna finns i avsnitt 6.3.
2 ml injektions-/infusionsvätska, lösning, i en klar injektionsflaska av glas med propp av klorobutylelastomer och ljusgrön flip‑off-försegling av aluminium.
Förpackning med 1 injektionsflaska.
KAVIGALE tillhandahålls som en injektionsflaska för engångsbruk. KAVIGALE kan administreras genom en intramuskulär injektion eller genom en intravenös infusion via en infusionspåse innehållande natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) injektionsvätska, lösning eller glukos 50 mg/ml (5 %) injektionsvätska, lösning eller via en sprutpump. Injektions-/infusionslösningen ska beredas och administreras av hälso- och sjukvårdspersonal med aseptisk teknik enligt följande:
Beredning av lösningen före administrering
Ta ut injektionsflaskan ur kylskåpet.
Inspektera injektionsflaskan visuellt med avseende på partiklar och missfärgning. Lösningen är klar till opalescent, färglös till svagt gul. Kassera injektionsflaskan om lösningen är grumlig, missfärgad eller innehåller synliga partiklar. Skaka inte injektionsflaskan.
Förvaringsanvisningar efter beredning av sprutan och infusionspåsen finns i avsnitt 6.3.
Intramuskulär injektion
Överkänslighet inklusive anafylaxi
Allvarliga överkänslighetsreaktioner, inklusive anafylaxi, har observerats med humana monoklonala immunglobulin G1 (IgG1)-antikroppar. Om tecken och symtom på en kliniskt signifikant överkänslighetsreaktion eller anafylaxi uppkommer, ska administreringen omedelbart avbrytas och lämpliga läkemedel och/eller understödjande behandling sättas in.
Infusionsrelaterade reaktioner
I kliniska studier där sipavibart administrerades intravenöst observerades infusionsrelaterade reaktioner som var lindriga i svårighetsgrad (se avsnitt 4.8). Om tecken och symtom på en infusionsrelaterad reaktion uppkommer ska infusionen avbrytas, saktas ner eller avslutas och lämpliga läkemedel och/eller understödjande behandling ska ges.
Kliniskt signifikanta blödningsrubbningar
Liksom för andra intramuskulära injektioner ska sipavibart ges med försiktighet till patienter med trombocytopeni eller någon form av koagulationsrubbning.
Covid‑19-vacciner
Preexpositionsprofylax med sipavibart ersätter inte vaccination hos de individer för vilka vaccination mot covid‑19 rekommenderas.
Hjälpämne med känd effekt
Detta läkemedel innehåller 0,8 mg polysorbat 80 per injektionsflaska. Polysorbater kan orsaka allergiska reaktioner.
Fertilitet
Det finns inga data om effekterna av sipavibart på fertilitet hos människa.
b Inklusive följande föredragna termer: smärta vid injektionsstället, blåmärken vid injektionsstället, erytem vid injektionsstället, blödning vid injektionsstället, svullnad vid injektionsstället, hematom vid injektionsstället, pruritus vid injektionsstället, parestesi vid injektionsstället, reaktion vid injektionsstället, utslag vid injektionsstället, missfärgning vid injektionsstället, värme vid injektionsstället, obehag vid injektionsstället och inflammation vid injektionsstället.
c Inklusive följande föredragna termer: blåmärken vid infusionsstället, smärta vid infusionsstället, pruritus vid infusionsstället, erytem vid infusionsstället, extravasering vid infusionsstället och svullnad vid infusionsstället.
d Inklusive följande symtom: illamående, artralgi, huvudvärk, pyrexi, frossa, dyspepsi, smärta, hypotension, ansiktsrodnad, hosta, obehagskänsla i bröstet, yrsel och andnöd.
Beskrivning av utvalda biverkningar
Överkänslighet
Överkänslighetsreaktioner uppkom inom 14 dagar efter dosering, var lindriga till måttliga i svårighetsgrad och de flesta försvann inom några dagar.
Reaktioner vid injektionsstället
Reaktioner vid injektionsstället uppkom inom 7 dagar efter dosering, var lindriga i svårighetsgrad och de flesta försvann inom några dagar.
Reaktioner vid infusionsstället
Reaktioner vid infusionsstället uppkom inom 7 dagar efter dosering, var lindriga till måttliga i svårighetsgrad och försvann inom några dagar.
Infusionsrelaterade reaktioner
Infusionsrelaterade reaktioner uppkom under infusionen eller under infusionsdagen, var lindriga till måttliga i svårighetsgrad och försvann inom några dagar.
Pediatrisk population
Säkerhetsdata för pediatriska patienter ≥ 12 år till < 18 år (n = 8) är begränsade. Inga data finns tillgängliga om pediatriska patienter < 12 år. Säkerhetsprofilen hos pediatriska deltagare ≥ 12 år liknade säkerhetsprofilen hos vuxna.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, men alla kan rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.sePostadress: Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala.
Distribution
Det geometriska medelvärdet (CV%) av den skenbara distributionsvolymen för sipavibart var 5,8 (16,8 %) liter efter en intramuskulär administrering av en engångsdos på 300 mg i den anterolaterala delen av låret.
Baserat på populationsfarmakokinetisk analys var den uppskattade centrala och perifera distributionsvolymen (relativ standardavvikelse, RSE%) för sipavibart 4,6 (1,3 %) liter respektive 0,4 (19,6 %) liter efter intravenös administrering.
Metabolism
Sipavibart förväntas degradera till små peptider och aminosyrakomponenter via katabola metabolismvägar på samma sätt som endogena IgG‑antikroppar.
Eliminering
Efter en intramuskulär engångsdos på 300 mg i den anterolaterala delen av låret var det geometriska medelvärdet (CV%) för clearance av sipavibart 0,052 (43,3 %) l/dag och den beräknade genomsnittliga terminala elimineringshalveringstiden (standardavvikelse) för sipavibart var 81,5 (23,6) dagar.
Baserat på populationsfarmakokinetisk analys var beräknat clearance (RSE%) av sipavibart efter intravenös administrering 0,044 (0,9 %) l/dag.
Särskilda populationer
Nedsatt njurfunktion
Inga specifika studier har utförts för att undersöka effekten av nedsatt njurfunktion på farmakokinetiken för sipavibart.
Sipavibart har en molekylvikt på cirka 148 kDa och förväntas inte utsöndras intakt i urinen. Nedsatt njurfunktion förväntas inte påverka exponeringen för sipavibart signifikant. På samma sätt förväntas inte heller dialys påverka farmakokinetiken.
Nedsatt leverfunktion
Inga specifika studier har utförts för att undersöka effekten av nedsatt leverfunktion på farmakokinetiken för sipavibart.
Sipavibart förväntas kataboliseras av flera vävnader genom proteolytisk degradering till aminosyror och återanvändas i andra proteiner. Nedsatt leverfunktion förväntas därför inte påverka farmakokinetiken för sipavibart.
Äldre
Exponering för sipavibart hos äldre vuxna ≥ 65 år (n = 225) var jämförbar med den hos yngre vuxna 18 till < 65 år (n = 333).
Pediatrisk population
Den rekommenderade doseringen förväntas resultera i serumexponeringar av sipavibart hos ungdomar i åldern 12 år eller äldre, som väger minst 40 kg, som är jämförbara med de som observeras hos vuxna. Detta eftersom vuxna med liknande kroppsvikt var inkluderade i de kliniska studierna med sipavibart.
Andra särskilda populationer
Det fanns inga kliniskt betydelsefulla skillnader i serumexponering för sipavibart baserat på kön, ålder (12 till 85 år), ras eller etniskt ursprung.
Administrera den intramuskulära injektionen i den anterolaterala delen av låret.
Intravenös infusion – infusionspåse eller sprutpump
Beredning av lösning
Dra upp 2 ml från injektionsflaskan och bered en infusionsblandning genom att överföra denna volym till en infusionspåse på 50 ml eller 100 ml innehållande natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) injektionsvätska, lösning eller glukos 50 mg/ml (5 %) injektionsvätska, lösning, eller administrera via en sprutpump (se nedan).
Lösningen får ej frysas eller skakas.
Administrering – infusionspåse
Andra läkemedel får inte administreras samtidigt genom samma infusionsslang.
Administrera infusionslösningen intravenöst via infusionspump eller gravitation under cirka 20 minuter genom en intravenös slang innehållande ett sterilt, lågproteinbindande inline-filter på 0,2 eller 0,22 mikrometer.
Efter infusionen ska infusionsutrustningen spolas med en tillräcklig mängd natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) injektionsvätska, lösning eller glukos 50 mg/ml (5 %) injektionsvätska, lösning för att säkerställa tillförsel av den dos som behövs.
Administrering – sprutpump
Administrera 2 ml (300 mg) outspätt läkemedel som en intravenös infusion med en sprutpump under minst 6 minuter.
Efter att hela innehållet i sprutan har administrerats, spola infusionsutrustningen med en tillräcklig volym natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) injektionsvätska, lösning eller glukos 50 mg/ml (5 %) injektionsvätska, lösning för att säkerställa att hela dosen har administrerats.
Destruktion
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
Produktresumén är företagets information till hälso- och sjukvårdspersonal. Godkänd av myndighet.