Tillgänglig läkemedelsinformation i Sverige
Om läkemedlet
Recept krävs
Ingår inte i högkostnadsskyddet
Läkemedel från Novartis omfattas av Läkemedelsförsäkringen
Fass-texten är särskilt framtagen för förskrivare och vårdpersonal. Texten är baserad på produktresumén.
Texten är baserad på produktresumé: 2026-05-29
Ytterligare information om detta läkemedel finns på Europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats https://www.ema.europa.eu.
Texten är baserad på produktresumé: 2026-05-29
Ytterligare information om detta läkemedel finns på Europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats https://www.ema.europa.eu.
LysaKare är avsett för att minska renal strålningsexponering under peptidreceptor-radionuklidterapi (PRRT) med lutetium(177Lu)oxodotreotid hos vuxna.
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.
Preexisterande kliniskt signifikant hyperkalemi om inte adekvat korrigering gjorts innan infusionen med LysaKare påbörjas (se avsnitt Varningar och försiktighet).
LysaKare är avsett för administrering med PRRT med lutetium(177Lu)oxodotreotid. Den ska därför endast administreras av en vårdgivare med erfarenhet av användning av PRRT.
Nedsatt njurfunktion
Användning av arginin och lysin har inte särskilt studerats hos patienter med nedsatt njurfunktion. Arginin och lysin utsöndras och reabsorberas i stor utsträckning av njurarna och effekten med vilken de minskar strålningsexponeringen beror på detta. På grund av risken för kliniska komplikationer i samband med volymbelastning och en ökning i kalium i serum i samband med användning av LysaKare ska detta läkemedel inte ges till patienter med kreatininclearance < 30 ml/min). Njurfunktion (kreatinin och kreatininclearance) ska testas före varje administrering.
Försiktighet ska iakttas med LysaKare-användning till patienter med kreatininclearance mellan 30 och 50 ml/min, på grund av potentiell ökad risk för övergående hyperkalemi hos dessa patienter. Den farmakokinetiska profilen och säkerheten för lutetium(177Lu)oxodotreotid hos patienter med allvarlig njursjukdom vid baseline (kreatininclearance < 30 ml/min beräknat med Cockcroft-Gault-formeln) eller njursjukdom i slutstadiet har inte studerats. Behandling med lutetium(177Lu)oxodotreotid hos patienter med njursvikt med kreatininclearance < 30 ml/min är kontraindicerad. Behandling med lutetium(177Lu)oxodotreotid hos patienter med kreatininclearance < 40 ml/min (beräknat med Cockcroft Gault-formeln) rekommenderas inte. Ingen dosjustering rekommenderas för patienter med nedsatt njurfunktion med kreatininclearance ≥ 40 ml/min vid baseline. och en noggrann nytta-riskbedömning ska därför alltid vägas in. Denna ska inkludera övervägande för en ökad risk för övergående hyperkalemi hos dessa patienter.
Nedsatt leverfunktion
Användning av arginin och lysin har inte studerats hos patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion. Leverfunktion (alaninaminotransferas [ALAT], aspartataminotransferas [ASAT], albumin, bilirubin ska testas före varje administrering.
Försiktighet ska iakttas med LysaKare-användning till patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion och i händelse av antingen total bilirubinemi > 3 gånger övre normalvärdet eller en kombination av albuminemi < 30 g/l och internationell normaliserad kvot (INR) > 1,5 under behandling. Behandling med lutetium(177Lu)oxodotreotid rekommenderas inte under dessa förhållanden.
Hjärtsvikt
På grund av risken för kliniska komplikationer i samband med volymbelastning ska försiktighet iakttas vid användning av arginin och lysin hos patienter med allvarlig hjärtsvikt definierad som klass III eller IV enligt New York Heart Association (NYHA) -klassificeringen.
Behandling med lutetium(177Lu)oxodotreotid rekommenderas inte till patienter med allvarlig hjärtsvikt, definierad som klass III eller IV enligt NYHA. En noggrann nytta-riskbedömning ska därför alltid genomföras, med hänsyn till LysaKare- lösningens volym och osmolalitet.
Metabol acidos
Metabol acidos har observerats med komplexa aminosyralösningar administrerade som del av protokoll med total parenteral nutrition (TPN). En förändrad syra-basbalans ändrar balansen av extracellulärt‑intracellulärt kalium och utvecklingen av acidos kan stå i samband med snabba kaliumstegringar i plasma. Metabol acidos observerades också med LysaKare endast baserat på laboratorieparametrar, vilka vanligtvis försvann inom 24 timmar efter administrering och utan kliniska symtom.
Läs även avsnitt Varningar och försiktighet i produktresumén till lutetium(177Lu)oxodotreotid om ytterligare varningar särskilda för behandling med lutetium(177Lu)oxodotreotid, eftersom LysaKare administreras med lutetium(177Lu)oxodotreotid.
Inga studier på reproduktionsfunktionen hos djur har utförts (se avsnitt Prekliniska uppgifter).
Rapportering av misstänkta biverkningar
En öppen multicenterstudie i fas IV genomfördes för att utvärdera effekten av LysaKare på kaliumkoncentrationen i serum och för att karakterisera säkerhetsprofilen. Totalt 41 patienter med somatostatinreceptor (SSTR)-positiva gastroenteropankreatiska neuroendokrina tumörer (GEP-NET), som var berättigade till behandling med lutetium(177Lu)oxodotreotid, fick LysaKare utan PRRT. Det primära effektmåttet var att utvärdera kaliumnivåerna i serum efter administrering av LysaKare vid 2, 4, 6, 8, 12 och 24 timmar. Hos 25 patienter som var utvärderingsbara för primär analys var den genomsnittliga (med standardavvikelse, SD) serumkaliumnivån före dosen 4,33 (0,39) mmol/l och nådde en topp på 4,92 (0,65) mmol/l 4 timmar efter dosen med en genomsnittlig absolut förändring (SD) på 0,60 (0,67) mmol/l, för att sedan gradvis återgå till ungefär samma nivå efter 24 timmar som före dosen med en genomsnittlig serumkaliumnivå på 4,40 (0,39) mmol/l och en genomsnittlig absolut förändring av serumkalium på 0,07 (0,39) mmol/l (figur 1). Medelvärdet (SD) för den högsta förändringen av serumkalium var 0,82 (0,617) mmol/l (intervall: -0,6 till 2,6 mmol/l). Mediantiden (intervallet) till högsta förändring av serumkalium var 4,3 timmar (2 till 24 timmar).
Figur 1 Koncentrations-tidsmedelvärden (SD) för serum
kaliumnivåer
Inga allvarliga biverkningar som ledde till avbrytande eller utsättning av behandlingen rapporterades under denna studie. Sammantaget överensstämmer säkerhetsprofilen för LysaKare med den nuvarande säkerhetsprofil som presenterats baserat på litteratur och klinisk praxis.
Pediatrisk population
Inga farmakokinetiska data finns tillgängliga avseende användning av arginin och lysin i samma dos som i LysaKare för samma indikation hos pediatriska patienter.
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
Vuxna
Rekommenderad behandlingsregim hos vuxna består av infusion av en hel påse LysaKare tillsammans med infusion av lutetium(177Lu)oxodotreotid, även hos patienter som behöver en reducerad PRRT-dos.
Antiemetika
Premedicinering med ett antiemetikum 30 minuter innan LysaKare-infusionen startar rekommenderas för att minska incidensen av illamående och kräkningar. Vid kraftigt illamående eller kräkningar under infusionen av LysaKare trots administrering av ett förebyggande antiemetikum, kan ett antiemetikum av en annan farmakologisk klass administreras.
Se den fullständiga förskrivningsinformationen för det antiemetiska läkemedlet för administreringsinstruktioner.
Särskilda populationer
Äldre
Det finns endast begränsade data om användning av LysaKare i åldern 65 år eller äldre.
Äldre patienter är mer benägna att ha nedsatt njurfunktion, och försiktighet bör därför iakttas vid fastställande av lämplighet baserat på kreatininclearance (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Nedsatt leverfunktion
Användningen av arginin och lysin har inte studerats specifikt hos patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Nedsatt njurfunktion
På grund av risken för kliniska komplikationer i samband med volymbelastning och en ökning av kalium i serum i samband med användning av LysaKare ska detta läkemedel inte ges till patienter med kreatininclearance < 30 ml/min).
Försiktighet ska iakttas med LysaKare-användning till patienter med kreatininclearance mellan 30 och 50 ml/min, på grund av en potentiell ökad risk för övergående hyperkalemi hos dessa patienter. Den farmakokinetiska profilen och säkerheten för lutetium(177Lu)oxodotreotid hos patienter med allvarlig njursjukdom vid baseline (kreatininclearance < 30 ml/min beräknat med Cockcroft-Gault-formeln) eller njursjukdom i slutstadiet har inte studerats. Behandling med lutetium(177Lu)oxodotreotid hos patienter med njursvikt med kreatininclearance < 30 ml/min är kontraindicerad. Behandling med lutetium(177Lu)oxodotreotid hos patienter med kreatininclearance < 40 ml/min (beräknat med Cockcroft Gault-formeln) rekommenderas inte. Ingen dosjustering rekommenderas för patienter med nedsatt njurfunktion med kreatininclearance ≥ 40 ml/min vid baseline och en noggrann nytta-riskbedömning ska därför alltid vägas in. Denna ska inkludera övervägande för en ökad risk för övergående hyperkalemi hos dessa patienter (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Pediatrisk population
Säkerhet och effekt för LysaKare för barn under 18 år har inte fastställts.
Inga data finns tillgängliga.
Administreringssätt
För intravenös användning.
I syfte att uppnå bästa möjliga skydd för njurarna ska LysaKare administreras som en 4-timmarsinfusion (250 ml/timme) som påbörjas 30 minuter före administrering av lutetium(177Lu)oxodotreotid.
Infusion av LysaKare och lutetium(177Lu)oxodotreotid genom en separat venös infart i var och en av patientens armar är den metod som är att föredra. Om två intravenösa infarter inte är möjliga på grund av dålig åtkomst av vener eller andra lokala rikttlinjer/ klinisk praxis kan LysaKare och lutetium(177Lu)oxodotreotid infuseras genom samma infart via en trevägskran, med hänsyn till flödeshastighet och upprätthållande av den venösa infarten. Dosen av aminosyralösningen bör inte minskas även om en minskad dos av lutetium(177Lu)oxodotreotid administreras.
Hyperkalemi
En övergående ökning av serumkaliumnivåer förekommer hos de flesta patienter som får LysaKare, där de högsta serumkaliumvärdena uppnås cirka 4 till 5 timmar efter infusionsstart och vanligtvis återgår till normala nivåer inom 24 timmar efter start av infusionen av aminosyralösningen. Sådana ökningar är i allmänhet milda och övergående. Patienter med minskat kreatininclearance kan löpa ökad risk för övergående hyperkalemi (se ”Nedsatt njurfunktion” i avsnitt Varningar och försiktighet).
Serumkaliumnivåer måste testas före varje administrering av LysaKare. Om hyperkalemi fastställs ska anamnes på hyperkalemi och samtidiga läkemedel kontrolleras. Hyperkalemi måste korrigeras i enlighet med detta innan infusionen påbörjas (se avsnitten Kontraindikationer och Farmakodynamik).
I fall av kliniskt signifikant hyperkalemi måste patienterna testas igen före LysaKare-infusion för att bekräfta att den tidigare konstaterade hyperkalemin har korrigerats (se avsnitt Farmakodynamik). Patienterna ska övervakas noga med avseende på tecken och symtom på hyperkalemi, till exempel dyspné, svaghet, domningar, bröstsmärta och hjärtmanifestationer (konduktionsstörningar och hjärtarytmier). Ett elektrokardiogram (EKG) bör tas innan patienten skrivs ut.
Vitala tecken övervakas under infusionen oavsett serumkaliumnivåer vid baseline. Patienter ska uppmanas att upprätthålla vätskebalansen genom att dricka mycket (te.x 1 glas vatten varje timme) och att kissa ofta före, samma dag som- och dagen efter administrering för att underlätta eliminering av för höga mängder serumkalium.
Om symtom på hyperkalemi utvecklas under LysaKare-infusion måste lämpliga korrigerande åtgärder vidtas. Vid svår hyperkalemi ska utsättning av LysaKare-infusion övervägas, där hänsyn tas till nyttan med skydd för njurarna vägd mot risken för hyperkalemi.
Nedsatt njurfunktion
Användning av arginin och lysin har inte särskilt studerats hos patienter med nedsatt njurfunktion. Arginin och lysin utsöndras och reabsorberas i stor utsträckning av njurarna och effekten med vilken de minskar strålningsexponeringen beror på detta. På grund av risken för kliniska komplikationer i samband med volymbelastning och en ökning i kalium i serum i samband med användning av LysaKare ska detta läkemedel inte ges till patienter med kreatininclearance < 30 ml/min). Njurfunktion (kreatinin och kreatininclearance) ska testas före varje administrering.
Försiktighet ska iakttas med LysaKare-användning till patienter med kreatininclearance mellan 30 och 50 ml/min, på grund av potentiell ökad risk för övergående hyperkalemi hos dessa patienter. Den farmakokinetiska profilen och säkerheten för lutetium(177Lu)oxodotreotid hos patienter med allvarlig njursjukdom vid baseline (kreatininclearance < 30 ml/min beräknat med Cockcroft-Gault-formeln) eller njursjukdom i slutstadiet har inte studerats. Behandling med lutetium(177Lu)oxodotreotid hos patienter med njursvikt med kreatininclearance < 30 ml/min är kontraindicerad. Behandling med lutetium(177Lu)oxodotreotid hos patienter med kreatininclearance < 40 ml/min (beräknat med Cockcroft Gault-formeln) rekommenderas inte. Ingen dosjustering rekommenderas för patienter med nedsatt njurfunktion med kreatininclearance ≥ 40 ml/min vid baseline. och en noggrann nytta-riskbedömning ska därför alltid vägas in. Denna ska inkludera övervägande för en ökad risk för övergående hyperkalemi hos dessa patienter.
Nedsatt leverfunktion
Användning av arginin och lysin har inte studerats hos patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion. Leverfunktion (alaninaminotransferas [ALAT], aspartataminotransferas [ASAT], albumin, bilirubin ska testas före varje administrering.
Försiktighet ska iakttas med LysaKare-användning till patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion och i händelse av antingen total bilirubinemi > 3 gånger övre normalvärdet eller en kombination av albuminemi < 30 g/l och internationell normaliserad kvot (INR) > 1,5 under behandling. Behandling med lutetium(177Lu)oxodotreotid rekommenderas inte under dessa förhållanden.
Hjärtsvikt
På grund av risken för kliniska komplikationer i samband med volymbelastning ska försiktighet iakttas vid användning av arginin och lysin hos patienter med allvarlig hjärtsvikt definierad som klass III eller IV enligt New York Heart Association (NYHA) -klassificeringen.
Behandling med lutetium(177Lu)oxodotreotid rekommenderas inte till patienter med allvarlig hjärtsvikt, definierad som klass III eller IV enligt NYHA. En noggrann nytta-riskbedömning ska därför alltid genomföras, med hänsyn till LysaKare- lösningens volym och osmolalitet.
Metabol acidos
Metabol acidos har observerats med komplexa aminosyralösningar administrerade som del av protokoll med total parenteral nutrition (TPN). En förändrad syra-basbalans ändrar balansen av extracellulärt‑intracellulärt kalium och utvecklingen av acidos kan stå i samband med snabba kaliumstegringar i plasma. Metabol acidos observerades också med LysaKare endast baserat på laboratorieparametrar, vilka vanligtvis försvann inom 24 timmar efter administrering och utan kliniska symtom.
Läs även avsnitt Varningar och försiktighet i produktresumén till lutetium(177Lu)oxodotreotid om ytterligare varningar särskilda för behandling med lutetium(177Lu)oxodotreotid, eftersom LysaKare administreras med lutetium(177Lu)oxodotreotid.
Inga interaktionsstudier har utförts.
Inga interaktioner med andra läkemedel förväntas eftersom det inte finns någon information om att andra läkemedel reabsorberas med samma renala reabsorptionsmekanism.
Fertila kvinnor
Det finns ingen relevant användning av detta läkemedel hos fertila kvinnor (se avsnitt Indikationer).
Preventivmedel hos män och kvinnor
Inga djurstudier av utvecklingstoxicitet har utförts med LysaKare. Eftersom LysaKare används tillsammans med lutetium(177Lu)oxodotreotid, bör fertila män och kvinnor rekommenderas att använda effektiva preventivmedel under behandling med lutetium(177Lu)oxodotreotid. Se även avsnitt Graviditet i produktresumén för lutetium(177Lu)oxodotreotid för ytterligare vägledning specifik för behandling med lutetium(177Lu)oxodotreotid
Graviditet
Det finns inga data om användning av arginin och lysin hos gravida kvinnor.
Det finns ingen relevant användning av detta läkemedel hos gravida kvinnor. LysaKare används tillsammans med lutetium(177Lu)oxodotreotid, som är kontraindicerad under etablerad eller misstänkt graviditet och när graviditet inte har uteslutits på grund av risken förknippad med joniserande strålning. Se även avsnitt Graviditet i produktresumén för lutetium(177Lu)oxodotreotid för ytterligare vägledning som är specifik för behandling med lutetium(177Lu)oxodotreotid.
Inga studier på reproduktionsfunktionen hos djur har utförts (se avsnitt Prekliniska uppgifter).
Arginin och lysin, naturligt förekommande aminosyror, utsöndras i bröstmjölk, men effekter på det nyfödda barnet/spädbarnet är osannolika. Amning ska undvikas under behandling med (177Lu)oxodotreotid.
Det finns inga data om effekter av arginin och lysin på fertilitet.
LysaKare har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.
Sammanfattning av säkerhetsprofilen
Det finns endast begränsade data om säkerhetsprofilen för arginin och lysin infusionsvätska, lösning utan samtidig administrering av PRRT (se avsnitt Farmakodynamik), vilket även omfattar användning av antiemetisk premedicinering och ofta samtidig användning av kortverkande somatostatinanaloger.
De huvudsakliga biverkningarna som främst relaterar till aminosyralösningen är illamående (cirka 25 %), kräkningar (cirka 10 %) och hyperkalemi. Biverkningarna är mestadels lindriga till måttliga.
Lista över biverkningar i tabellform
Biverkningarna som listas nedan har identifierats i publikationer av studier som involverar aminosyralösningar som hade samma sammansättning som LysaKare vad gäller aminosyrainnehåll. Dessa studier omfattade över 900 patienter som fått mer än 2 500 doser arginin och lysin under PRRT med olika radioaktivt märkta somatostatinanaloger.
Biverkningarna listas efter frekvens enligt MedDRA-systemet för klassificering av organsystem. Frekvenserna definieras enligt följande: mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta (<1/10 000) och ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).
Tabell 1 Biverkningar
Rapportering av misstänkta biverkningar
I händelse av övervätskning eller för stor volym lösta ämnen ska eliminering främjas genom forcerad diures och täta blåstömningar.
Verkningsmekanism
Arginin och lysin genomgår glomerulär filtration och påverkar, via konkurrens, njurreabsorption av lutetium(177Lu)oxodotreotid, vilket minskar strålningsdosen till njuren.
Klinisk effekt och säkerhet
Klinisk effekt och säkerhet för arginin och lysin är baserade på publicerad litteratur av studier i vilka lösningar med likadant arginin- och lysininnehåll som LysaKare användes.
De toxiciteter som observeras efter administrering av PRRT är direkt orsakade av absorberad strålning-absorberad dos till organ. Njurarna är de kritiska organen för lutetium(177Lu)oxodotreotid-toxicitet och dosbegränsande om inte aminosyror administreras för att minska renalt upptag och retention.
En dosimetristudie i vilken 6 patienter ingick visade att en aminosyralösning innehållande 2,5 % lysinarginin minskade renal strålningsexponering med cirka 47 % jämfört med ingen behandling, utan någon effekt på tumörupptag av lutetium(177Lu)oxodotreotid. Denna minskning i renal strålningsexponering minskar risken för strålningsinducerad njurskada.
Baserat på en publikation av den mest omfattande studien i vilken samma mängder arginin och lysin som i LysaKare användes var den genomsnittliga njurabsorberade dosen, fastställd med hjälp av planardosimetri, 20,1±4.9 Gy, vilket är lägre än det fastställda värdet varvid njurtoxiciteter uppträder på 23 Gy.
En öppen multicenterstudie i fas IV genomfördes för att utvärdera effekten av LysaKare på kaliumkoncentrationen i serum och för att karakterisera säkerhetsprofilen. Totalt 41 patienter med somatostatinreceptor (SSTR)-positiva gastroenteropankreatiska neuroendokrina tumörer (GEP-NET), som var berättigade till behandling med lutetium(177Lu)oxodotreotid, fick LysaKare utan PRRT. Det primära effektmåttet var att utvärdera kaliumnivåerna i serum efter administrering av LysaKare vid 2, 4, 6, 8, 12 och 24 timmar. Hos 25 patienter som var utvärderingsbara för primär analys var den genomsnittliga (med standardavvikelse, SD) serumkaliumnivån före dosen 4,33 (0,39) mmol/l och nådde en topp på 4,92 (0,65) mmol/l 4 timmar efter dosen med en genomsnittlig absolut förändring (SD) på 0,60 (0,67) mmol/l, för att sedan gradvis återgå till ungefär samma nivå efter 24 timmar som före dosen med en genomsnittlig serumkaliumnivå på 4,40 (0,39) mmol/l och en genomsnittlig absolut förändring av serumkalium på 0,07 (0,39) mmol/l (figur 1). Medelvärdet (SD) för den högsta förändringen av serumkalium var 0,82 (0,617) mmol/l (intervall: -0,6 till 2,6 mmol/l). Mediantiden (intervallet) till högsta förändring av serumkalium var 4,3 timmar (2 till 24 timmar).
Figur 1 Koncentrations-tidsmedelvärden (SD) för serum
kaliumnivåer
Inga allvarliga biverkningar som ledde till avbrytande eller utsättning av behandlingen rapporterades under denna studie. Sammantaget överensstämmer säkerhetsprofilen för LysaKare med den nuvarande säkerhetsprofil som presenterats baserat på litteratur och klinisk praxis.
Arginin och lysin är naturligt förekommande aminosyror som följer fysiologiska farmakokinetiska steg och biokemiska processer efter infusion.
Absorption
LysaKare är avsedd för intravenös användning och har därmed en biotillgänglighet på 100 %.
Distribution
Tillfälligt förhöjt arginin och lysin i plasma observeras efter intravenös administrering, varpå de i hög grad vattenlösliga aminosyrorna snabbt distribueras i vävnader och kroppsvätskor.
Metabolism
Liksom andra naturligt förekommande aminosyror fungerar arginin och lysin som byggstenar i proteinanabolism och som prekursorer till flera andra produkter, inklusive kväveoxid, urinämne, kreatinin och acetyl-koenzym A.
Eliminering
Arginin och lysin distribueras snabbt. Baserat på en studie med 30 g arginin via infusion under 30 minuter följer eliminering av aminosyror från plasma en åtminstone bifasisk eller trifasisk minskning, med nivåer återgående till baseline-nivåer inom 6 timmar efter dosering. Initialt snabbt clearance sker via glomerulär filtration i njuren under de första 90 minuterna efter infusion. Återstående aminosyra avlägsnas genom icke-renalt clearance.
Pediatrisk population
Inga farmakokinetiska data finns tillgängliga avseende användning av arginin och lysin i samma dos som i LysaKare för samma indikation hos pediatriska patienter.
Inga icke-kliniska studier har genomförts med LysaKare.
Kvalitativ och kvantitativ sammansättning
En 1 000 ml-påse innehåller 25 g L‑argininhydroklorid och 25 g L‑lysinhydroklorid.
Förteckning över hjälpämnen
Vatten för injektionsvätskor
Då blandbarhetsstudier saknas får detta läkemedel inte blandas med andra läkemedel.
Hållbarhet
2 år.
Särskilda förvaringsanvisningar
Förvaras vid högst 25 °C
Särskilda anvisningar för destruktion
Endast avsett för engångsbruk.
Ta inte ut enheten ur omslaget förrän allt är klart för användning.
Använd inte om omslaget har öppnats eller är skadat. Omslaget är en fuktbarriär.
Återanslut inte delvis använda påsar.
LysaKare får inte spädas.
Använd inte lösning som är grumlig eller som har utfällningar. Detta kan tyda på att läkemedlet är instabilt eller att lösningen har kontaminerats.
När behållaren har öppnats ska innehållet användas omedelbart.
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
Infusionsvätska, lösning
Klar, färglös lösning, utan synliga partiklar.
pH: 5,1 till 6,1
Osmolalitet: 420 till 480 mOsm/kg