Fass-texten är Lifs läkemedelsinformation som är särskilt framtagen för förskrivare och vårdpersonal. Texten är baserad på produktresumén som är godkänd av Läkemedelsverket eller motsvarande myndighet på EU-nivå.
Texten nedan gäller för:
Texten är baserad på produktresumé: 2024-06-25.
Texten är baserad på produktresumé: 2024-06-25.
Zinacef är avsett för behandling av nedanstående infektioner hos vuxna och barn, även nyfödda (från födelsen) (se avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakodynamik).
Samhällsförvärvad pneumoni.
Akut exacerbation av kronisk bronkit.
Komplicerade urinvägsinfektioner, även pyelonefrit.
Mjukdelsinfektioner: cellulit, erysipelas och sårinfektioner.
Intraabdominella infektioner (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Profylax mot infektion inför gastrointestinal (även esofageal), ortopedisk, kardiovaskulär och gynekologisk operation (även kejsarsnitt).
Vid behandling och förebyggande av infektioner då det är mycket troligt att anaeroba organismer påträffas ska cefuroxim administreras tillsammans med ett lämpligt antianaerobt antibiotikum.
Hänsyn ska tas till officiella riktlinjer om lämplig användning av antibakteriella medel.
Överkänslighet mot cefuroxim eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.
Patienter med känd överkänslighet mot cefalosporiner.
Allvarlig överkänslighet (t.ex. anafylaktisk reaktion) mot någon annan typ av betalaktamantibiotikum (penicilliner, monobaktamer och karbapenemer) i anamnesen.
Dosering
Tabell 1. Vuxna och barn ≥40 kg
Tabell 2. Barn <40 kg
Nedsatt njurfunktion
Cefuroxim utsöndras främst via njurarna. Liksom för all sådan antibiotika rekommenderas därför att dosen med cefuroxim reduceras hos patienter med markant försämrad njurfunktion för att kompensera den långsammare utsöndringen.
Tabell 3. Rekommenderade doser med Zinacef vid nedsatt njurfunktion
Nedsatt leverfunktion
Cefuroxim elimineras främst via njurarna. Hos patienter med leverdysfunktion förväntas detta inte påverka farmakokinetiken hos cefuroxim.
Administreringssätt
Zinacef ska administreras genom intravenös injektion under en tid av 3 till 5 minuter direkt i en ven eller via droppslang eller infusion under 30 till 60 minuter eller genom djup intramuskulär injektion. Intramuskulär injektion ska ges djupt i en jämförelsevis stor muskel och maximalt 750 mg vid ett injektionsställe. Doser större än 1,5 g ska ges intravenöst. För anvisningar om beredning av läkemedlet före administrering se avsnitt Hållbarhet, förvaring och hantering.
Överkänslighetsreaktioner
Som med alla betalaktamantibiotika har allvarliga och ibland fatala överkänslighetsreaktioner rapporterats. Det har förekommit rapporter om överkänslighetsreaktioner som utvecklats till Kounis syndrom (akut allergisk kranskärlsspasm som kan resultera i hjärtinfarkt, se avsnitt Biverkningar). Vid svåra överkänslighetsreaktioner måste behandlingen med cefuroxim sättas ut omedelbart och adekvata akutåtgärder inledas.
Innan behandling påbörjas bör det fastställas om patienten tidigare haft allvarliga överkänslighetsreaktioner mot cefuroxim, andra cefalosporiner eller mot någon annan typ av betalaktamantibiotika. Försiktighet ska iakttas om cefuroxim ges till patienter som tidigare drabbats av måttlig-lindrig överkänslighet mot andra betalaktamantibiotika.
Allvarliga hudbiverkningar
Allvarliga hudbiverkningar inklusive Stevens-Johnsons syndrom (SJS), toxisk epidermal nekrolys (TEN) och läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), vilka kan vara livshotande eller dödliga, har rapporterats i samband med cefuroximbehandling (se avsnitt Biverkningar).
Vid förskrivningstillfället ska patienterna informeras om tecken och symtom på hudreaktioner samt följas noggrant med avseende på dessa. Om tecken och symtom som tyder på dessa reaktioner uppträder ska cefuroxim sättas ut omedelbart och en alternativ behandling övervägas. Om en patient har utvecklat en allvarlig reaktion såsom SJS, TEN eller DRESS vid användning av cefuroxim får behandling med cefuroxim aldrig återupptas hos denna patient.
Cefuroxim kan påverka tarmfloran, vilket leder till lägre återabsorption av östrogen och minskad effekt av kombinerade p-piller.
Cefuroxim utsöndras genom glomerulär filtration och tubulär sekretion. Samtidig användning av probenecid rekommenderas ej. Samtidig administrering av probenecid förlänger utsöndringen av cefuroxim och skapar en förhöjd maxkoncentration i serum.
Potentiellt nefrotoxiska läkemedel och loopdiuretika
Högdosbehandlingar med cefalosporiner ska utföras med försiktighet på patienter som tar kraftigt verkande diuretika (t.ex. furosemid) eller potentiellt nefrotoxiska preparat (t.ex. aminoglykosidantibiotika), eftersom det inte kan uteslutas att njurfunktionen försämras av sådana kombinationer.
Övriga interaktioner
Bestämning av glukosnivåer i blod/plasma: Se avsnitt Varningar och försiktighet.
Samtidig användning med orala antikoagulantia kan leda till ökat International Normalised Ratio (INR).
Det finns begränsat med uppgifter från användning av cefuroxim hos gravida kvinnor. Studier på djur har inte visat på någon reproduktionstoxicitet (se avsnitt Prekliniska uppgifter). Zinacef ska förskrivas till gravida kvinnor endast om fördelen uppväger risken.
Cefuroxim har visat sig passera placenta och nå terapeutiska nivåer i amnionvätska och navelsträngsblod efter intramuskulär eller intravenös dos till modern.
Cefuroxim utsöndras i små mängder i bröstmjölk. Biverkningar förväntas inte vid terapeutiska doser, även om en risk för diarré och svampinfektion i slemhinnorna inte kan uteslutas. Beslut om amning ska avbrytas eller om behandlingen med cefuroxim ska avbrytas/avstås måste tas med hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för kvinnan.
Det finns inga uppgifter om effekterna av cefuroximnatrium på fertiliteten hos människor. Reproduktionsstudier på djur har inte visat några effekter på fertiliteten.
Det finns inga studier angående cefuroxims påverkan på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Baserat på kända biverkningar, är det emellertid osannolikt att cefuroxim påverkar förmågan att framföra fordon och använda maskiner.
De vanligaste biverkningarna är neutropeni, eosinofili, övergående stegring av leverenzymer eller bilirubin, i synnerhet hos patienter med leversjukdom, men det finns inget tecken på skada på levern eller reaktioner på injektionsstället.
För de flesta biverkningarna saknas tillförlitliga uppgifter för att kunna beräkna incidens och nedanstående frekvenskategorier är därför endast uppskattningar. Dessutom kan incidensen av biverkningar som förknippas med cefuroximnatrium variera beroende på indikation.
Uppgifter från kliniska studier har använts för att fastställa frekvensen för mycket vanliga till sällsynta biverkningar. De frekvenser som tilldelats alla andra biverkningar (dvs. förekomst på <1/10 000) har huvudsakligen fastställts med hjälp av uppgifter efter marknadsföring och hänför snarare till en rapporteringsfrekvens än en verklig frekvens.
Behandlingsrelaterade biverkningar, alla grader, redovisas nedan enligt MedDRA organsystemklass, frekvens och svårighetsgrad. Följande konvention har tillämpats vid indelning i frekvensklasser: mycket vanliga ≥1/10; vanliga ≥1/100, <1/10, mindre vanliga ≥1/1 000, <1/100; sällsynta ≥1/10 000, <1/1 000; mycket sällsynta <1/10 000 och ingen känd frekvens (kan inte beräknas utifrån tillgängliga data).
Pediatrisk population
Säkerhetsprofilen för cefuroximnatrium hos barn överensstämmer med profilen hos vuxna.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Överdosering kan leda till neurologiska följdsymtom, inklusive encefalopati, konvulsioner och koma. Symtom på överdosering kan förekomma om dosen till patienter med nedsatt njurfunktion inte sänks på lämpligt sätt (se avsnitt Dosering och Varningar och försiktighet).
Cefuroximnivåerna i serum kan reduceras genom hemodialys eller peritonealdialys.
Verkningsmekanism
Cefuroxim hämmar bakteriens cellväggssyntes genom att binda till penicillinbindande proteiner (PBP). Detta gör att cellväggens (peptidoglykan) biosyntes avbryts, vilket leder till bakteriell cellys och celldöd.
Resistensmekanism
Bakteriell resistens mot cefuroxim kan bero på en eller flera av följande mekanismer:
hydrolys med betalaktamaser; inklusive (men inte begränsat till) betalaktamaser med utvidgat spektrum (ESBL) och AmpC-enzymer som kan induceras eller varaktigt blockeras i vissa aeroba gramnegativa bakteriearter;
reducerad affinitet för penicillinbindande proteiner för cefuroxim;
impermeabilitet hos yttre membran, vilket begränsar cefuroxims åtkomst till penicillinbindande proteiner i gramnegativa bakterier;
bakteriella effluxpumpar.
Organismer som förvärvat resistens mot andra injicerbara cefalosporiner förväntas vara resistenta mot cefuroxim. Beroende på resistensmekanismen kan organismer med förvärvad resistens mot penicilliner uppvisa reducerad känslighet eller resistens mot cefuroxim.
Absorption
Efter intramuskulär (IM) injektion av cefuroxim till friska försökspersoner varierade de genomsnittliga maxkoncentrationerna (Cmax) i serum från 27 till 35 µg/ml efter en dos på 750 mg och från 33 till 40 µg/ml efter en dos på 1 000 mg och uppnåddes inom 30 till 60 minuter efter administrering. Efter intravenösa (IV) doser på 750 och 1 500 mg var koncentrationerna i serum cirka 50 respektive 100 µg/ml vid 15 minuter.
Efter singeldoser tycktes AUC och Cmax öka linjärt med dos över ett dosområde på 250 till 1 000 mg vid IM- och IV-administrering. Det fanns inga tecken på ackumulering av cefuroxim i serum från friska försökspersoner efter upprepad intravenös administrering av doser på 1 500 mg var 8:e timme.
Distribution
Proteinbindning anges vara 33 till 50 %, beroende på mätmetod. Den genomsnittliga distributionsvolymen varierar från 9,3 till 15,8 l/1,73 m2 efter IM- eller IV-administrering över ett doseringsområde på 250 till 1 000 mg. Koncentrationer av cefuroxim som överskrider de minsta hämmande nivåerna för vanliga patogener kan uppnås i tonsillerna, sinusvävnader, bronkialslemhinna, ben, pleuravätska, ledvätska, synovialvätska, interstitiell vätska, galla, sputum och kammarvatten. Cefuroxim passerar blod-hjärnbarriären när meningerna är inflammerade.
Biotransformering
Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, allmäntoxicitet, gentoxicitet, reproduktionseffekter och effekter på utveckling visade inte några särskilda risker för människa. Karcinogenicitetsstudier har inte utförts. Det finns dock inte något bevis som tyder på en karcinogen potential.
Aktiviteten av Gamma-glutamyltranspeptidas i urin från råtta hämmas av olika cefalosporiner, hämningsgraden är dock lägre med cefuroxim. Detta kan ha betydelse för påverkan av kliniska laboratorietester från människor.
Kvalitativ och kvantitativ sammansättning
250 mg pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning
Varje injektionsflaska innehåller 250 mg cefuroxim (som cefuroximnatrium).
Varje injektionsflaska innehåller 14 mg natrium.
750 mg pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning
Varje injektionsflaska innehåller 750 mg cefuroxim (som cefuroximnatrium).
Varje injektionsflaska innehåller 42 mg natrium.
1,5 g pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning
Varje injektionsflaska innehåller 1,5 g cefuroxim (som cefuroximnatrium).
Varje injektionsflaska innehåller 83 mg natrium.
Förteckning över hjälpämnen
Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel förutom de som nämns under avsnitt Hållbarhet, förvaring och hantering.
Hållbarhet
Torr pulver
3 år.
Färdigberedd lösning för injektion är hållbar i 5 timmar om den förvaras under 25 °C eller 72 timmar om den föravaras vid 2 °C to 8 °C.
Färdigberedd lösning för infusion är hållbar i 3 timmar om den förvaras under 25 °C eller 72 timmar om den föravaras vid 2 °C to 8 °C.
Ur mikrobiologisk synvinkel bör produkten användas omedelbart. Om den inte används omedelbart ansvarar användaren för förvaringstid och förvaringsförhållanden före användning. Normalt bör förvaringstiden inte vara längre än 24 timmar vid 2 °C to 8 °C om inte beredningen har skett under kontrollerade och validerade aseptiska förhållanden.
Särskilda förvaringsanvisningar
Förvaras vid högst 25 °C.
Förvaras i ytterkartongen.
250 mg, 750 mg, 1,5 g pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning
Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning
Samtidig behandling med potenta diuretika eller aminoglykosider
Cefalosporinantibiotika i hög dos ska ges med försiktighet till patienter som erhåller samtidig behandling med potenta diuretika som t.ex. furosemid eller vid samtidig behandling med aminoglykosider. Nedsatt njurfunktion har rapporterats vid användning av dessa kombinationer. Njurfunktionen ska övervakas hos äldre och personer med känd befintlig nedsatt njurfunktion (se avsnitt Dosering).
Överväxt av icke-känsliga mikroorganismer
Användning av cefuroxim kan resultera i överväxt av Candida. Långvarig användning kan även leda till överväxt av andra icke-känsliga mikroorganismer (t.ex. enterokocker och Clostridioides difficile), vilket kan kräva att behandlingen avbryts (se avsnitt Biverkningar).
Antibiotikaassocierad pseudomembranös kolit har rapporterats vid användning av cefuroxim och kan variera i svårighetsgrad från lindrig till livshotande. Denna diagnos ska övervägas hos patienter med diarré under eller efter administrering av cefuroxim (se avsnitt Biverkningar). Utsättande av terapi med cefuroxim och administrering av specifik behandling för Clostridioides difficile ska övervägas. Läkemedel som hämmar peristaltik ska inte ges.
Intrakameral användning och ögonsjukdomar
Zinacef är inte avsedd för intrakameral användning. Enskilda rapporter och fallserier rörande allvarliga okulära biverkningar har rapporterats efter ej godkänd intrakameral användning av cefuroximnatrium, taget från injektionsflaskor godkända för intravenös/intramuskulär administrering. Dessa reaktioner omfattade makulärt ödem, retinalt ödem, näthinneavlossning, retinal toxicitet, nedsatt syn, minskad synskärpa, dimsyn, hornhinnegrumling och hornhinneödem.
Intraabdominella infektioner
På grund av dess aktivitetsspektrum är cefuroxim inte lämpligt för behandling av infektioner som orsakas av gramnegativa icke-fermenterande bakterier (se avsnitt Farmakodynamik).
Påverkan på diagnostiska tester
Användning av cefuroxim kan leda till ett positivt Coombs´ test vilket kan interferera vid korstestning av blod (se avsnitt Biverkningar).
Viss påverkan på kopparreduktionsmetoder (Benedicts, Fehlings, Clinitest) kan iakttas. Detta bör dock inte leda till falskt positiva resultat, något som kan förekomma med vissa andra cefalosporiner.
Eftersom ett falskt negativt resultat kan förekomma vid ferricyanidtest, rekommenderas att antingen glukosoxidas- eller hexokinasmetoden användas för att fastställa glukosnivåer i blod/plasma hos patienter som erhåller cefuroximnatrium.
Viktig information om natirum
250 mg
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per flaska d.v.s. är näst intill “natriumfritt”.
750 mg
Detta läkemedel innehåller 42 mg natrium per flaska motsvarande 2,1% av WHOs högsta rekommenderat dagligt intag (2 gram natrium för vuxna).
1.5 g
Detta läkemedel innehåller 83 mg natrium per flaska motsvarande 4,15% av WHOs högsta rekommenderat dagligt intag (2 gram natrium för vuxna).
Brytpunkter för cefuroximnatrium
European Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing (EUCAST) har fastställt nedanstående brytpunkter för minsta hämmande koncentration (MIC):
Mikrobiologisk känslighet
Prevalensen för förvärvad resistens kan variera geografiskt och med tiden för valda arter och lokal information om resistens är önskvärd, särskilt vid behandling av svåra infektioner. Om nödvändigt bör expertråd eftersökas då den lokala prevalensen för resistens är känd och användbarheten av medlet för åtminstone vissa typer av infektioner kan ifrågasättas.
Cefuroxim är vanligtvis verksamt mot följande mikroorganismer in vitro.
$ Samtliga meticillinresistenta S. aureus är resistenta mot cefuroxim.
In vitro har aktiviteterna hos kombinationen cefuroximnatrium och aminoglykosidantibiotika visat sig vara åtminstone additiv, ibland med bevis på synergi.
Eliminering
Cefuroxim utsöndras genom glomerulär filtration och tubulär sekretion. Halveringstiden i serum efter såväl intramuskulär som intravenös injektion är cirka 70 minuter. Nästan hela dosen (85-90%) återfinns som oförändrat cefuroxim i urinen inom 24 timmar. Den större delen cefuroxim utsöndras inom de första 6 timmarna. Genomsnittlig njurclearance varierar från 114 till 170 ml/min/1,73 m2 efter IM- eller IV-administrering över ett dosintervall på 250 till 1 000 mg.
Särskilda patientpopulationer
Kön
Inga skillnader iakttogs i farmakokinetiken för cefuroxim mellan män och kvinnor efter en intravenös bolusinjektion på 1 000 mg cefuroximnatrium.
Äldre
Efter intramuskulär eller intranvenös administrering är absorption, distribution och utsöndring av cefuroxim hos äldre patienter samma som hos yngre patienter med motsvarande njurfunktion. Eftersom äldre patienter tenderar att ha nedsatt njurfunktion ska försiktighet iakttas vid val av cefuroximdos och det kan vara bra att övervaka njurfunktionen (se avsnitt Dosering).
Barn
Halveringstiden för cefuroxim i serum har visat sig vara väsentligt förlängd hos nyfödda och beror av gestationsålder. Hos äldre spädbarn (>3 veckor gamla) och hos barn är halveringstiden i serum på 60 till 90 minuter samma som den som iakttas hos vuxna.
Nedsatt njurfunktion
Cefuroxim utsöndras främst via njurarna. Liksom för all sådan antibiotika rekommenderas att dosen med cefuroxim reduceras hos patienter med markant försämrad njurfunktion (dvs. C1cr <20 ml/minut) för att kompensera för dess långsammare utsöndring (se avsnitt Dosering). Cefuroxim avlägsnas effektivt med hemodialys och peritonealdialys.
Nedsatt leverfunktion
Eftersom cefuroxim främst elimineras via njurarna, förväntas leverdysfunktion inte ha någon effekt på farmakokinetiken för cefuroxim.
PK/PD-samband
För cefalosporiner har den viktigaste farmakokinetisk-farmakodynamiska parametern som främst korrelerar med in vivo-effekt visat sig vara hur stor del av doseringsintervallet (%T) som den obundna koncentrationen är högre än den minsta hämmande koncentrationen (MIC) av cefuroxim för enskilda mikroorganismer (dvs %T>MIC).
Inga.
Ljuskänsligt.
Särskilda anvisningar för destruktion
Beredningsanvisningar
Tabell 4. Tillsatsvolymer och koncentrationer, vilket kan vara användbart när fraktionsdoser behövs.
* Beredd lösning som ska tillsättas till 50 eller 100 ml kompatibel infusionsvätska (se information om kompatibilitet nedan)
** Den erhållna cefuroximlösningens volym i beredningen ökar på grund av läkemedelssubstansens förskjutningsfaktor och ger angivna koncentrationer i mg/ml.
Kompatibilitet
1,5 g cefuroximnatrium berett med 15 ml vatten för injektionsvätskor kan tillsättas till metronidazol injektionsvätska (500 mg/100 ml).
1,5 g cefuroximnatrium är kompatibelt med azlocillin 1 g (i 15 ml) eller 5 g (i 50 ml).
Cefuroximnatrium (5 mg/ml) i xylitol (50 mg/ml eller 100 mg/ml) kan endast användas för intravenös användning.
Cefuroximnatrium är kompatibelt med vattenlösningar som innehåller upp till 1 % lidokainhydroklorid. Detta ska endast administreras intramuskulärt.
Cefuroximnatrium är kompatibelt med följande infusionsvätskor.
natriumkloridlösning 9 mg/ml (0,9 %)
glukoslösning 50 mg/ml (5 %)
natriumkloridlösning 1,8 mg/ml (0,18 %) plus glukoslösning 40 mg/ml (4 %)
glukoslösning 50 mg/ml (5 %) och natriumkloridlösning 9 mg/ml (0,9 %)
glukoslösning 50 mg/ml (5 %) och natriumkloridlösning 4,5 mg/ml (0,45 %)
glukoslösning 50 mg/ml (5 %) och natriumkloridlösning 2,25 mg/ml (0,225 %)
glukoslösning 100 mg/ml (10 %)
Ringerlaktatlösning
M/6 natriumlaktatlösning
Natriumlaktatlösning (Hartmanns lösning)
Stabiliteten hos cefuroximnatrium i natriumkloridlösning 9 mg/ml och i glukoslösning 50 mg/ml påverkas inte av förekomsten av hydrokortisonnatriumfosfat.
Cefuroximnatrium har även befunnits kompatibelt när det tillblandats i intravenös infusion med:
Heparin (10 och 50 enheter/ml) i natriumkloridlösning 9 mg/ml;
kaliumklorid (10 och 40 mEq/l) i natriumkloridlösning 9 mg/ml.
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar