Tillgänglig läkemedelsinformation i Sverige
Om läkemedlet
Recept krävs
Ingår i högkostnadsskyddet
Läkemedel från Evolan Pharma AB omfattas av Läkemedelsförsäkringen
Omeprazol Evolan 10 mg hårda enterokapslar
Omeprazol Evolan 20 mg hårda enterokapslar
Omeprazol Evolan 40 mg hårda enterokapslar
Omeprazol Evolan 10 mg kapsel: Varje kapsel innehåller 10 mg omeprazol.
Omeprazol Evolan 20 mg kapsel: Varje kapsel innehåller 20 mg omeprazol.
Omeprazol Evolan 40 mg kapsel: Varje kapsel innehåller 40 mg omeprazol.
Hjälpämne med känd effekt.
• Varje 10 mg omeprazol kapsel innehåller 51 till 58 mg sackaros.
• Varje 20 mg omeprazol kapsel innehåller 102 till 116 mg sackaros.
• Varje 40 mg omeprazol kapsel innehåller 203 till 233 mg sackaros.
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
Enterokapsel, hård
Omeprazol Evolan 10 mg kapsel: opak, gul kapselstorlek nr 3 innehållande benvita till gulvita runda granulatkorn.
Omeprazol Evolan 20 mg kapsel: opak, gul kapselstorlek nr 2 innehållande benvita till gulvita runda granulatkorn.
Omeprazol Evolan 40 mg kapsel: opak blå och opak vit, kapselstorlek nr 0 innehållande benvita till gulvita runda granulatkorn
Evolan Pharma AB
SE-Box 120
Danderyd
10 mg: 42911
20 mg: 42912
40 mg: 42913
Första godkännandet: 2010-12-16
Förnyat godkännande: 2015-03-17
2023-05-02
• Behandling av Zollinger-Ellisons syndrom
Användning hos barn
Barn över 1 års ålder och ≥ 10 kg
• Behandling av refluxesofagit
• Symtomatisk behandling av halsbränna och sura uppstötningar vid gastroesofageal refluxsjukdom.
Barn och ungdomar över 4 års ålder
I kombination med antibiotika vid behandling av duodenalsår orsakade av H. pylori.
Dosering
Vuxna
Behandling av duodenalsår
Rekommenderad dos för patienter med ett aktivt duodenalsår är Omeprazol Evolan 20 mg 1 gång dagligen. För de flesta patienter har såret läkt inom två veckor. Om man inte konstaterat sårläkning under den första behandlingsperioden, bör behandlingen fortsätta ytterligare två veckor. Hos patienter med svårläkt duodenalsår rekommenderas Omeprazol Evolan 40 mg 1 gång dagligen och sårläkning sker vanligtvis inom fyra veckor.
Förebyggande mot recidiverande duodenalsår
För att förebygga recidiverande duodenalsår hos H. pylori negativa patienter eller när det inte är möjligt att bli av med H. pylori, är den rekommenderade dosen Omeprazol Evolan 20 mg 1 gång dagligen. Hos vissa patienter kan 10 mg dagligen vara tillräcklig dos. Vid terapisvikt kan dosen ökas till 40 mg.
Behandling av ventrikelsår
Rekommenderad dos är Omeprazol Evolan 20 mg 1 gång dagligen. För de flesta patienter har såret läkt inom fyra veckor. Om man inte konstaterat sårläkning under den första behandlingsperioden, bör behandlingen fortsätta ytterligare fyra veckor. Hos patienter med svårläkt ventrikelsår rekommenderas Omeprazol Evolan 40 mg 1 gång dagligen och sårläkning sker vanligtvis inom åtta veckor.
Förebyggande mot recidiverande ventrikelsår
För att förebygga recidiv hos patienter med svårläkt ventrikelsår är den rekommenderade dosen Omeprazol Evolan 20 mg 1 gång dagligen. Vid behov kan dosen ökas till Omeprazol Evolan 40 mg 1 gång dagligen.
Eradikering av Helicobacter pylori (H. pylori) vid peptiska sår
För behandling av H. pylori, ska valet av antibiotika göras med avseende på den individuella patientens tolerans mot läkemedlet. Hänsyn ska tas till nationella, regionala och lokala riktlinjer gällande bakterieresistens och behandlingsriktlinjer.
• Omeprazol Evolan 20 mg + klaritromycin 500 mg + amoxicillin 1000 mg, tas tillsammans 2 gånger dagligen under 1 vecka, eller
• Omeprazol Evolan 20 mg + klaritromycin 250 mg (alternativt 500 mg) + metronidazol 400 mg (eller 500 mg eller tinidazol 500 mg), tas tillsammans 2 gånger dagligen under 1 vecka, eller
• Omeprazol Evolan 40 mg 1 gång dagligen med både amoxicillin 500 mg och metronidazol 400 mg (eller 500 mg eller tinidazol 500 mg), 3 gånger dagligen under 1 vecka.
Om patienten efter behandlingen fortfarande är H. pylori positiv, kan behandlingen upprepas.
Behandling av NSAID-relaterade ventrikel- och duodenalsår
För behandling av NSAID-relaterade mag- och duodenalsår, är den rekommenderade dosen Omeprazol Evolan 20 mg 1 gång dagligen. För de flesta patienter har såret läkt inom fyra veckor. Om man inte konstaterat sårläkning under den första behandlingsperioden, bör behandlingen fortsätta ytterligare fyra veckor.
Förebyggande mot NSAID-relaterade ventrikel- och duodenalsår hos riskpatienter
För att förebygga NSAID-relaterade ventrikelsår, duodenalsår hos riskpatienter (> 60 år, tidigare förekomst av ventrikel- och duodenalsår, tidigare förekomst av gastrointestinal blödning) är den rekommenderade dosen Omeprazol Evolan 20 mg 1 gång dagligen.
Behandling av refluxesofagit
Rekommenderad dos är Omeprazol Evolan20 mg 1 gång dagligen. För de flesta patienter har läkning skett inom fyra veckor. Om man inte konstaterat fullständig läkning under den första behandlingsperioden, bör behandlingen fortsätta ytterligare fyra veckor.
Hos patienter med svår esofagit, rekommenderas Omeprazol Evolan 40 mg 1 gång dagligen och läkning sker vanligtvis inom åtta veckor.
Långtidsbehandling av patienter med läkt refluxesofagit
För långtidsbehandling av patienter med läkt refluxesofagit är den rekommenderade dosen Omeprazol Evolan 10 mg 1 gång dagligen. Vid behov kan dosen ökas till Omeprazol Evolan 20-40 mg 1 gång dagligen.
Behandling av symtomatisk gastroesofageal refluxsjukdom
Rekommenderad dos är Omeprazol Evolan 20 mg 1 gång dagligen. Patienter kan få tillräcklig effekt vid 10 mg dagligen och därför ska behandlingen anpassas individuellt. Om symtomen inte gått tillbaka efter fyra veckors behandling med Omeprazol Evolan 20 mg dagligen bör patienten undersökas vidare.
Behandling av Zollinger-Ellisons syndrom
För patienter med Zollinger-Ellisons syndrom bör dosen anpassas individuellt och behandlingen bör fortsätta så länge det är kliniskt indicerat. Rekommenderad initial dos är Omeprazol Evolan 60 mg 1 gång dagligen. Alla patienter med allvarligt tillstånd och som inte tidigare svarat på övrig terapi har kontrollerats effektivt och över 90% av patienterna uppnår önskad effekt vid doser på 20 120 mg dagligen. Om högre dos än Omeprazol Evolan 80 mg om dagen erfordras, bör dosen fördelas på två doseringstillfällen.
Pediatrisk population
Barn över 1 års ålder och ≥ 10 kg
Behandling av refluxesofagit
Symtomatisk behandling av halsbränna och sura uppstötningar vid gastroesofageal refluxsjukdom
Doseringsrekommendationen är enligt följande:
Refluxesofagit: Behandlingstiden är 4-8 veckor.
Symtomatisk behandling av halsbränna och sura uppstötningar vid gastroesofageal refluxsjukdom: Behandlingstiden är 2-4 veckor. Om symtomkontroll inte uppnåtts efter 2-4 veckors behandling bör patienten undersökas vidare.
Barn och ungdomar över 4 års ålder
Behandling av duodenalsår orsakade av H. pylori.
Vid val av lämplig kombinationsbehandling ska hänsyn tas till nationella, regionala och lokala riktlinjer gällande bakterieresistens, behandlingslängd (vanligen 7 dagar men ibland upp till 14 dagar), och användning av antibiotika.
Behandlingen bör ske under ledning av en specialistläkare.
Doseringsrekommendationen är enligt följande:
Speciella patientgrupper
Nedsatt njurfunktion
Dosjustering är inte nödvändig för patienter med nedsatt njurfunktion (se avsnitt 5.2).
Nedsatt leverfunktion
För patienter med nedsatt leverfunktion bör det räcka med en daglig dos på 10 20 mg (se avsnitt 5.2).
Äldre
Dosjustering är inte nödvändig för äldre patienter (se avsnitt 5.2).
Administreringssätt
Det rekommenderas att Omeprazol Evolan kapslar tas på morgonen och sväljs hela med ½ glas vatten. Kapslarna får inte tuggas eller krossas.
För patienter som har svårt att svälja och för barn som kan dricka eller svälja halvfast föda
Patienterna kan öppna kapslarna och svälja innehållet med ett halvt glas vatten eller efter att ha blandat innehållet i en något sur vätska, t.ex. yoghurt, fruktjuice eller äppelmos. Patienterna bör upplysas om att blandningen ska intas omedelbart (eller inom 30 minuter) och alltid röras om precis före intaget och sköljas ner med ett halvt glas vatten.
Patienterna kan alternativt suga på kapslarna och svälja granulaten med ett halvt glas vatten. De enterodragerade granulaten får inte tuggas.
Överkänslighet mot den aktiva substansen, substituerade benzimidazoler eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1..
Liksom andra protonpumpshämmare ska inte omeprazol användas tillsammans med nelfinavir (se avsnitt 4.5).
Om något alarmsymtom uppträder (till exempel markant oavsiktlig viktminskning, upprepade kräkningar, dysfagi, hematemes eller melaena) samtidigt som ett misstänkt eller påvisat magsår, ska malignitet uteslutas eftersom behandling kan dölja symtom och fördröja diagnosen.
Samtidig administrering av atazanavir och protonpumpshämmare rekommenderas ej (se avsnitt 4.5). Om kombinationen av atazanavir med en protonpumpshämmare bedöms oundviklig rekommenderas noggrann klinisk övervakning (till exempel viral load), i kombination med en ökning av dosen atazanavir till 400 mg med 100 mg ritonavir; 20 mg omeprazol bör inte överskridas.
Omeprazol, liksom alla syrablockerande läkemedel, kan reducera absorptionen av vitamin B12 (cyanokobalamin) på grund av hypo- eller aklorhydri. Detta ska beaktas hos patienter med reducerade fettlager eller riskfaktorer för reducerad vitamin B12-absorption som står på långtidsterapi.
Omeprazol är en hämmare av enzymet CYP2C19. När behandling med omeprazol påbörjas eller avslutas bör risken för interaktion med läkemedel som metaboliseras via CYP2C19 beaktas. En interaktion mellan klopidogrel och omeprazol har observerats (se avsnitt 4.5). Den kliniska relevansen av denna interaktion är oklar. Som en försiktighetsåtgärd bör samtidig användning av omeprazol och klopidogrel undvikas.
Allvarlig hypomagnesemi har rapporterats hos patienter som behandlats med protonpumpshämmare såsom omeprazol. Patienterna hade behandlats under minst tre månader och i de flesta fall under ett år. Allvarliga tecken på hypomagnesemi såsom utmattning, tetani, delirium, kramper, yrsel och ventrikulär arytmi kan förekomma, men symtomen kan komma smygande och kan därför missas. De flesta patienter med hypomagnesemi, förbättrades efter substitutionsbehandling med magnesium och genom att avbryta behandlingen med protonpumpshämmare.
Allvarliga hudbiverkningar (SCAR), inklusive Stevens-Johnsons syndrom (SJS), toxisk epidermal nekrolys (TEN), läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS) och akut generaliserad exantematös pustulos (AGEP), vilka kan vara livshotande eller dödliga, har rapporterats i mycket sällsynta och sällsynta fall i samband med omeprazolbehandling.
När patienter förväntas behandlas med protonpumpshämmare under längre tid eller när patienter tar protonpumpshämmare i kombination med digoxin eller andra läkemedel som kan orsaka hypomagnesemi (t.ex. diuretika) bör magnesiumnivåerna mätas innan behandling med protonpumpshämmare påbörjas och följas under behandlingen.
Protonpumpshämmare, särskilt om de används i höga doser och under längre tid (över 1 år) kan leda till en något ökad risk för höft-, handleds- och kotfrakturer, framför allt hos äldre eller hos patienter med andra kända riskfaktorer. Observationsstudier tyder på att protonpumpshämmare kan öka den totala risken för frakturer med 10-40 %. Denna ökning kan delvis bero på andra riskfaktorer. Patienter med risk för osteoporos ska behandlas enligt gällande kliniska riktlinjer och ett adekvat intag av vitamin D och kalcium ska tillgodoses.
Subakut kutan lupus erythematosus (SCLE)
Protonpumpshämmare är förknippade med mycket sällsynta fall av SCLE. Om lesioner uppstår, särskilt på solexponerade hudområden, och om dessa åtföljs av artralgi, ska patienten söka vård snarast och läkaren ska överväga att sätta ut Omeprazol Evolan. SCLE efter föregående behandling med en protonpumpshämmare kan öka risken för SCLE med andra protonpumpshämmare.
Interferens med laboratorietester
Ökad kromogranin A (CgA)-nivå kan störa undersökningar för neuroendokrina tumörer. För att undvika denna störning ska behandling med omeprazol avbrytas minst fem dagar före CgA-mätningar (se avsnitt 5.1). Om nivåerna av CgA och gastrin inte har återgått till referensintervallet efter den första mätningen ska mätningarna upprepas 14 dagar efter att behandlingen med protonpumpshämmare avbröts.
Nedsatt njurfunktion
Akut tubulointerstitiell nefrit har observerats hos patienter som tar omeprazol och kan inträffa när som helst under behandlingen med omeprazol (se avsnitt 4.8). Akut tubulointerstitiell nefrit kan leda till njursvikt.Behandlingen med omeprazol ska avslutas vid misstanke om akut tubulointerstitiell nefrit och lämplig behandling ska påbörjas omedelbart.
Vissa barn med kroniska sjukdomar kan behöva långtidsbehandling även om det inte är att rekommendera.
Detta läkemedel innehåller sackaros. Patienter med något av följande sällsynta, ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: fruktosintolerans, glukos galaktosmalabsorption eller sukras isomaltasbrist.
Behandling med protonpumpshämmare kan leda till en något ökad risk för gastrointestinala infektioner, såsom Salmonella eller Campylobacter och hos inlagda patienter, möjligen även Clostridium difficile (se avsnitt 5.1).
Som vid all långtidsbehandling, speciellt vid behandlingsperioder längre än 1 år, bör patienten hållas under regelbunden kontroll.
Natrium:
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per kapsel, d.v.s. är näst intill “natriumfritt”.
Effekter av omeprazol på andra aktiva substansers farmakokinetik
Aktiva substanser med pH-beroende absorption
Den minskade intragastriska surhetsgraden under behandling med omeprazol kan öka eller minska absorptionen av aktiva substanser med pH-beroende absorption.
Nelfinavir, atazanavir
Plasmanivåerna av nelfinavir och atazanavir minskar vid samtidig administrering av omeprazol.
Samtidig administrering av omeprazol med nelfinavir är kontraindicerat (se avsnitt 4.3). Samtidig administrering av omeprazol (40 mg 1 gång dagligen) reducerade exponeringen i medeltal med cirka 40% och exponeringen av den farmakologiskt aktiva metaboliten M8 med i medeltal cirka 75-90%. Interaktionen kan även bero på hämning av CYP2C19.
Samtidig administrering med atazanavir rekommenderas ej (se avsnitt 4.4). Samtidig administering av omeprazol (40 mg 1 gång dagligen) och atazanavir 300 mg/ritonavir 100 mg) till friska frivilliga resulterade i 75% minskning av atazanavirexponeringen. En ökning av atazanavirdosen till 400 mg kompenserade inte för omeprazols inverkan på exponeringen av atazanavir. Samtidig administrering av omeprazol (20 mg 1 gång dagligen) med atazanavir 400 mg/ritonavir 100 mg till friska frivilliga resulterade i cirka 30% minskad exponering av atazanavir jämfört med atazanavir 300 mg/ritonavir 100 mg 1 gång dagligen.
Digoxin
Samtidig behandling av friska frivilliga med omeprazol (20 mg dagligen) och digoxin ökade biotillgängligheten av digoxin med 10%. Digoxintoxicitet är sällsynt. Försiktighet bör dock iakttas när omeprazol ges i höga doser till äldre patienter. Therapeutic Drug Monitoring (dosering efter läkemedelskoncentration i blodet) av digoxin bör då förstärkas.
Klopidogrel
Resultat från studier på friska försökspersoner har visat en farmakokinetisk (PK) / farmakodynamisk (PD) interaktion mellan clopidogrel (300 mg bolusdos/75 mg daglig underhållsdos) och omeprazol (80 mg peroralt dagligen) vilket resulterade i en minskad exponering för den aktiva metaboliten av clopidogrel med i genomsnitt 46% och en minskad maximal hämning av (ADP inducerad) trombocytaggregation med i genomsnitt 16%.
Motstridiga data gällande den kliniska betydelsen av en PK/PD-interaktion med omeprazol när det gäller större kardiovaskulära händelser har rapporterats både från observationsstudier och kliniska studier. Som en försiktighetsåtgärd bör samtidig användning av omeprazol och clopidogrel avrådas (se avsnitt 4.4).
Andra aktiva substanser
Absorptionen av posakonazol, erlotinib, ketokonazol och itrakonazol reduceras signifikant och således kan den kliniska effekten försämras. För posakonazol och erlotinib bör samtidig användning undvikas.
Aktiva substanser som metaboliseras av CYP2C19
Omeprazol är en måttlig hämmare av CYP2C19, det viktigaste omeprazol-metaboliserande enzymet. Därför kan metabolismen av samtidigt intag av läkemedel som också metaboliseras av CYP2C19 minska och den systemiska exponeringen för dessa läkemedel öka. Exempel på sådana läkemedel är R-warfarin och andra vitamin K antagonister, cilostazol, diazepam och fenytoin.
Cilostazol
Omeprazol, givet i doser om 40 mg till friska frivilliga i en cross-over studie, ökade Cmax respektive AUC för cilostazol med 18% respektive 26%, och för en av dess aktiva metaboliter med 29% respektive 69%.
Fenytoin
Kontroll av plasmakoncentrationen av fenytoin rekommenderas under de första två veckorna efter inledd omeprazolbehandling och, om justering av fenytoindosen görs, bör kontroll och ytterligare dosjustering göras efter avslutad omeprazolbehandling.
Okänd mekanism
Sakvinavir
Samtidig administrering av omeprazol med sakvinavir/ritonavir resulterade i ökade plasmanivåer upp till 70% för sakvinavir, associerat med god tolerabilitet hos HIV-infekterade patienter.
Takrolimus
Samtidig administration av omeprazol kan ge ökade serumnivåer av takrolimus. En förstärkt monitorering av takrolimuskoncentrationen samt renal funktion (kreatininclearance) bör utföras, och doseringen av takrolimus bör justeras vid behov.
Metotrexat
Vid samtidig administration med protonpumpshämmare har ökade nivåer av metotrexat rapporterats hos vissa patienter. Vid administrering av höga doser metotrexat kan en tillfällig utsättning av omeprazol behöva tas i beaktande.
Effekter av andra aktiva substanser på omeprazols farmakokinetik
Hämmare av CYP2C19 och/eller CYP3A4
Eftersom omeprazol metaboliseras av CYP2C19 och CYP3A4 kan aktiva substanser som man vet hämmar CYP2C19 eller CYP3A4 (såsom klaritromycin och vorikonazol) leda till ökade plasmakoncentrationer av omeprazol genom att minska hastigheten med vilken omeprazol metaboliseras. Samtidig behandling med vorikonazol resulterade i mer än en fördubbling av omeprazolexponeringen. Eftersom höga doser av omeprazol har tolererats väl behöver vanligen ingen justering av dosen omeprazol göras. Dosjustering bör dock övervägas hos patienter med svårt nedsatt leverfunktion och om långtidsbehandling krävs.
Inducerare av CYP2C19 och/eller CYP3A4
Aktiva substanser som man vet inducerar CYP2C19 eller CYP3A4 eller båda (såsom rifampicin och johannesört) kan ge minskade plasmakoncentrationer av omeprazol genom att metabolismen av omeprazol ökar.
Graviditet
Resultat från tre prospektiva epidemiologiska studier (mer än 1000 exponerade) tyder inte på skadliga effekter av omeprazol på graviditeten eller på fostrets/det nyfödda barnets hälsa. Omeprazol Evolankan användas under graviditet.
Amning
Omeprazol passerar över i bröstmjölk, men det är inte troligt att barnet påverkas vid terapeutiska doser.
Fertilitet
Djurstudier med den racemiska blandningen, givet via oral administrering tyder inte på några effekter på fertiliteten.
Omeprazol Evolan påverkar sannolikt inte förmågan att köra bil eller använda maskiner. Biverkningar såsom yrsel och synstörningar kan förekomma (se avsnitt 4.8). Patienter som får denna påverkan bör inte köra bil eller hantera maskiner.
Sammanfattning av säkerhetsprofilen
De vanligaste biverkningarna (1-10% av patienterna) är huvudvärk, magsmärtor, förstoppning, diarré, gasbildning och illamående/kräkningar.
Allvarliga hudbiverkningar (SCAR), inklusive Stevens-Johnsons syndrom (SJS), toxisk epidermal nekrolys (TEN), läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS) och akut generaliserad exantematös pustulos (AGEP), har rapporterats i samband med omeprazolbehandling (se avsnitt 4.4).
Tabell över biverkningar
Följande biverkningar har identifierats eller misstänkts vid kliniska prövningar eller efter att omeprazol kom ut på marknaden. Inga biverkningar är dosrelaterade. Biverkningarna som listas nedan har klassificerats efter frekvens och organsystem. Frekvenskategorier definieras på följande sätt: Mycket vanliga (≥ 1/10), Vanliga (≥ 1/100 till < 1/10), Mindre vanliga (≥ 1/1000 till < 1/100), Sällsynta (≥ 1/10 000 till < 1/1000), Mycket sällsynta (< 1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).
Pediatrisk population
Säkerheten med omeprazol har undersökts hos totalt 310 barn, i åldern 0 till 16 år, med syrarelaterade sjukdomar. Det finns begränsad långtidsdata avseende säkerhet från 46 barn som erhöll underhållsbehandling med omeprazol under en klinisk studie för svår erosiv esofagit i upp till 749 dagar. Biverkningsprofilen var generellt densamma som för vuxna under såväl korttids- som långtidsbehandling. Det finns inga långtidsdata gällande effekterna av omeprazolbehandling på pubertet och tillväxt.
Det finns begränsat med information om effekterna av överdosering med omeprazol. I litteraturen har doser upp till 560 mg beskrivits och det finns enstaka rapporter på oral singeldos på upp till 2400 mg omeprazol (120 gånger den vanliga rekommenderade kliniska dosen). Illamående, kräkningar, yrsel, magsmärtor, diarré och huvudvärk har rapporterats. Även apati, depression och förvirring har beskrivits i enstaka fall.
Symtomen som har beskrivits i samband med överdosering av omeprazol har varit övergående, och inga allvarliga fall har rapporterats. Utsöndringshastigheten var oförändrad (första gradens kinetik) med ökade doser. Om behandling krävs ska den vara symtomatisk.
Omeprazol Evolan kapslar används för:
Vuxna
• Behandling av duodenalsår
• Förebyggande mot recidiverande duodenalsår
• Behandling av ventrikelsår
• Förebyggande mot recidiverande ventrikelsår
• Eradikering av Helicobacter pylori (H. pylori) i kombination med lämplig antibiotikaterapi vid behandling av peptiska sår
• Behandling av NSAID-relaterade ventrikel- och duodenalsår
• Förebyggande mot NSAID-relaterade ventrikel- och duodenalsår hos riskpatienter
• Behandling av refluxesofagit
• Långtidsbehandling av patienter med läkt refluxesofagit
• Behandling av symtomatisk gastroesofageal refluxsjukdom
• Behandling av Zollinger-Ellisons syndrom
Användning hos barn
Barn över 1 års ålder och ≥ 10 kg
• Behandling av refluxesofagit
• Symtomatisk behandling av halsbränna och sura uppstötningar vid gastroesofageal refluxsjukdom.
Barn och ungdomar över 4 års ålder
I kombination med antibiotika vid behandling av duodenalsår orsakade av H. pylori.
Dosering
Vuxna
Behandling av duodenalsår
Rekommenderad dos för patienter med ett aktivt duodenalsår är Omeprazol Evolan 20 mg 1 gång dagligen. För de flesta patienter har såret läkt inom två veckor. Om man inte konstaterat sårläkning under den första behandlingsperioden, bör behandlingen fortsätta ytterligare två veckor. Hos patienter med svårläkt duodenalsår rekommenderas Omeprazol Evolan 40 mg 1 gång dagligen och sårläkning sker vanligtvis inom fyra veckor.
Förebyggande mot recidiverande duodenalsår
För att förebygga recidiverande duodenalsår hos H. pylori negativa patienter eller när det inte är möjligt att bli av med H. pylori, är den rekommenderade dosen Omeprazol Evolan 20 mg 1 gång dagligen. Hos vissa patienter kan 10 mg dagligen vara tillräcklig dos. Vid terapisvikt kan dosen ökas till 40 mg.
Behandling av ventrikelsår
Rekommenderad dos är Omeprazol Evolan 20 mg 1 gång dagligen. För de flesta patienter har såret läkt inom fyra veckor. Om man inte konstaterat sårläkning under den första behandlingsperioden, bör behandlingen fortsätta ytterligare fyra veckor. Hos patienter med svårläkt ventrikelsår rekommenderas Omeprazol Evolan 40 mg 1 gång dagligen och sårläkning sker vanligtvis inom åtta veckor.
Förebyggande mot recidiverande ventrikelsår
För att förebygga recidiv hos patienter med svårläkt ventrikelsår är den rekommenderade dosen Omeprazol Evolan 20 mg 1 gång dagligen. Vid behov kan dosen ökas till Omeprazol Evolan 40 mg 1 gång dagligen.
Eradikering av Helicobacter pylori (H. pylori) vid peptiska sår
För behandling av H. pylori, ska valet av antibiotika göras med avseende på den individuella patientens tolerans mot läkemedlet. Hänsyn ska tas till nationella, regionala och lokala riktlinjer gällande bakterieresistens och behandlingsriktlinjer.
• Omeprazol Evolan 20 mg + klaritromycin 500 mg + amoxicillin 1000 mg, tas tillsammans 2 gånger dagligen under 1 vecka, eller
• Omeprazol Evolan 20 mg + klaritromycin 250 mg (alternativt 500 mg) + metronidazol 400 mg (eller 500 mg eller tinidazol 500 mg), tas tillsammans 2 gånger dagligen under 1 vecka, eller
• Omeprazol Evolan 40 mg 1 gång dagligen med både amoxicillin 500 mg och metronidazol 400 mg (eller 500 mg eller tinidazol 500 mg), 3 gånger dagligen under 1 vecka.
Om patienten efter behandlingen fortfarande är H. pylori positiv, kan behandlingen upprepas.
Behandling av NSAID-relaterade ventrikel- och duodenalsår
För behandling av NSAID-relaterade mag- och duodenalsår, är den rekommenderade dosen Omeprazol Evolan 20 mg 1 gång dagligen. För de flesta patienter har såret läkt inom fyra veckor. Om man inte konstaterat sårläkning under den första behandlingsperioden, bör behandlingen fortsätta ytterligare fyra veckor.
Förebyggande mot NSAID-relaterade ventrikel- och duodenalsår hos riskpatienter
För att förebygga NSAID-relaterade ventrikelsår, duodenalsår hos riskpatienter (> 60 år, tidigare förekomst av ventrikel- och duodenalsår, tidigare förekomst av gastrointestinal blödning) är den rekommenderade dosen Omeprazol Evolan 20 mg 1 gång dagligen.
Behandling av refluxesofagit
Rekommenderad dos är Omeprazol Evolan20 mg 1 gång dagligen. För de flesta patienter har läkning skett inom fyra veckor. Om man inte konstaterat fullständig läkning under den första behandlingsperioden, bör behandlingen fortsätta ytterligare fyra veckor.
Hos patienter med svår esofagit, rekommenderas Omeprazol Evolan 40 mg 1 gång dagligen och läkning sker vanligtvis inom åtta veckor.
Långtidsbehandling av patienter med läkt refluxesofagit
För långtidsbehandling av patienter med läkt refluxesofagit är den rekommenderade dosen Omeprazol Evolan 10 mg 1 gång dagligen. Vid behov kan dosen ökas till Omeprazol Evolan 20-40 mg 1 gång dagligen.
Behandling av symtomatisk gastroesofageal refluxsjukdom
Rekommenderad dos är Omeprazol Evolan 20 mg 1 gång dagligen. Patienter kan få tillräcklig effekt vid 10 mg dagligen och därför ska behandlingen anpassas individuellt. Om symtomen inte gått tillbaka efter fyra veckors behandling med Omeprazol Evolan 20 mg dagligen bör patienten undersökas vidare.
Behandling av Zollinger-Ellisons syndrom
För patienter med Zollinger-Ellisons syndrom bör dosen anpassas individuellt och behandlingen bör fortsätta så länge det är kliniskt indicerat. Rekommenderad initial dos är Omeprazol Evolan 60 mg 1 gång dagligen. Alla patienter med allvarligt tillstånd och som inte tidigare svarat på övrig terapi har kontrollerats effektivt och över 90% av patienterna uppnår önskad effekt vid doser på 20 120 mg dagligen. Om högre dos än Omeprazol Evolan 80 mg om dagen erfordras, bör dosen fördelas på två doseringstillfällen.
Pediatrisk population
Barn över 1 års ålder och ≥ 10 kg
Behandling av refluxesofagit
Symtomatisk behandling av halsbränna och sura uppstötningar vid gastroesofageal refluxsjukdom
Doseringsrekommendationen är enligt följande:
Refluxesofagit: Behandlingstiden är 4-8 veckor.
Symtomatisk behandling av halsbränna och sura uppstötningar vid gastroesofageal refluxsjukdom: Behandlingstiden är 2-4 veckor. Om symtomkontroll inte uppnåtts efter 2-4 veckors behandling bör patienten undersökas vidare.
Barn och ungdomar över 4 års ålder
Behandling av duodenalsår orsakade av H. pylori.
Vid val av lämplig kombinationsbehandling ska hänsyn tas till nationella, regionala och lokala riktlinjer gällande bakterieresistens, behandlingslängd (vanligen 7 dagar men ibland upp till 14 dagar), och användning av antibiotika.
Behandlingen bör ske under ledning av en specialistläkare.
Doseringsrekommendationen är enligt följande:
Speciella patientgrupper
Nedsatt njurfunktion
Dosjustering är inte nödvändig för patienter med nedsatt njurfunktion (se avsnitt 5.2).
Nedsatt leverfunktion
För patienter med nedsatt leverfunktion bör det räcka med en daglig dos på 10 20 mg (se avsnitt 5.2).
Äldre
Dosjustering är inte nödvändig för äldre patienter (se avsnitt 5.2).
Administreringssätt
Det rekommenderas att Omeprazol Evolan kapslar tas på morgonen och sväljs hela med ½ glas vatten. Kapslarna får inte tuggas eller krossas.
För patienter som har svårt att svälja och för barn som kan dricka eller svälja halvfast föda
Patienterna kan öppna kapslarna och svälja innehållet med ett halvt glas vatten eller efter att ha blandat innehållet i en något sur vätska, t.ex. yoghurt, fruktjuice eller äppelmos. Patienterna bör upplysas om att blandningen ska intas omedelbart (eller inom 30 minuter) och alltid röras om precis före intaget och sköljas ner med ett halvt glas vatten.
Patienterna kan alternativt suga på kapslarna och svälja granulaten med ett halvt glas vatten. De enterodragerade granulaten får inte tuggas.
Överkänslighet mot den aktiva substansen, substituerade benzimidazoler eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1..
Liksom andra protonpumpshämmare ska inte omeprazol användas tillsammans med nelfinavir (se avsnitt 4.5).
Om något alarmsymtom uppträder (till exempel markant oavsiktlig viktminskning, upprepade kräkningar, dysfagi, hematemes eller melaena) samtidigt som ett misstänkt eller påvisat magsår, ska malignitet uteslutas eftersom behandling kan dölja symtom och fördröja diagnosen.
Samtidig administrering av atazanavir och protonpumpshämmare rekommenderas ej (se avsnitt 4.5). Om kombinationen av atazanavir med en protonpumpshämmare bedöms oundviklig rekommenderas noggrann klinisk övervakning (till exempel viral load), i kombination med en ökning av dosen atazanavir till 400 mg med 100 mg ritonavir; 20 mg omeprazol bör inte överskridas.
Omeprazol, liksom alla syrablockerande läkemedel, kan reducera absorptionen av vitamin B12 (cyanokobalamin) på grund av hypo- eller aklorhydri. Detta ska beaktas hos patienter med reducerade fettlager eller riskfaktorer för reducerad vitamin B12-absorption som står på långtidsterapi.
Omeprazol är en hämmare av enzymet CYP2C19. När behandling med omeprazol påbörjas eller avslutas bör risken för interaktion med läkemedel som metaboliseras via CYP2C19 beaktas. En interaktion mellan klopidogrel och omeprazol har observerats (se avsnitt 4.5). Den kliniska relevansen av denna interaktion är oklar. Som en försiktighetsåtgärd bör samtidig användning av omeprazol och klopidogrel undvikas.
Allvarlig hypomagnesemi har rapporterats hos patienter som behandlats med protonpumpshämmare såsom omeprazol. Patienterna hade behandlats under minst tre månader och i de flesta fall under ett år. Allvarliga tecken på hypomagnesemi såsom utmattning, tetani, delirium, kramper, yrsel och ventrikulär arytmi kan förekomma, men symtomen kan komma smygande och kan därför missas. De flesta patienter med hypomagnesemi, förbättrades efter substitutionsbehandling med magnesium och genom att avbryta behandlingen med protonpumpshämmare.
Allvarliga hudbiverkningar (SCAR), inklusive Stevens-Johnsons syndrom (SJS), toxisk epidermal nekrolys (TEN), läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS) och akut generaliserad exantematös pustulos (AGEP), vilka kan vara livshotande eller dödliga, har rapporterats i mycket sällsynta och sällsynta fall i samband med omeprazolbehandling.
När patienter förväntas behandlas med protonpumpshämmare under längre tid eller när patienter tar protonpumpshämmare i kombination med digoxin eller andra läkemedel som kan orsaka hypomagnesemi (t.ex. diuretika) bör magnesiumnivåerna mätas innan behandling med protonpumpshämmare påbörjas och följas under behandlingen.
Protonpumpshämmare, särskilt om de används i höga doser och under längre tid (över 1 år) kan leda till en något ökad risk för höft-, handleds- och kotfrakturer, framför allt hos äldre eller hos patienter med andra kända riskfaktorer. Observationsstudier tyder på att protonpumpshämmare kan öka den totala risken för frakturer med 10-40 %. Denna ökning kan delvis bero på andra riskfaktorer. Patienter med risk för osteoporos ska behandlas enligt gällande kliniska riktlinjer och ett adekvat intag av vitamin D och kalcium ska tillgodoses.
Subakut kutan lupus erythematosus (SCLE)
Protonpumpshämmare är förknippade med mycket sällsynta fall av SCLE. Om lesioner uppstår, särskilt på solexponerade hudområden, och om dessa åtföljs av artralgi, ska patienten söka vård snarast och läkaren ska överväga att sätta ut Omeprazol Evolan. SCLE efter föregående behandling med en protonpumpshämmare kan öka risken för SCLE med andra protonpumpshämmare.
Interferens med laboratorietester
Ökad kromogranin A (CgA)-nivå kan störa undersökningar för neuroendokrina tumörer. För att undvika denna störning ska behandling med omeprazol avbrytas minst fem dagar före CgA-mätningar (se avsnitt 5.1). Om nivåerna av CgA och gastrin inte har återgått till referensintervallet efter den första mätningen ska mätningarna upprepas 14 dagar efter att behandlingen med protonpumpshämmare avbröts.
Nedsatt njurfunktion
Akut tubulointerstitiell nefrit har observerats hos patienter som tar omeprazol och kan inträffa när som helst under behandlingen med omeprazol (se avsnitt 4.8). Akut tubulointerstitiell nefrit kan leda till njursvikt.Behandlingen med omeprazol ska avslutas vid misstanke om akut tubulointerstitiell nefrit och lämplig behandling ska påbörjas omedelbart.
Vissa barn med kroniska sjukdomar kan behöva långtidsbehandling även om det inte är att rekommendera.
Detta läkemedel innehåller sackaros. Patienter med något av följande sällsynta, ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: fruktosintolerans, glukos galaktosmalabsorption eller sukras isomaltasbrist.
Behandling med protonpumpshämmare kan leda till en något ökad risk för gastrointestinala infektioner, såsom Salmonella eller Campylobacter och hos inlagda patienter, möjligen även Clostridium difficile (se avsnitt 5.1).
Som vid all långtidsbehandling, speciellt vid behandlingsperioder längre än 1 år, bör patienten hållas under regelbunden kontroll.
Natrium:
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per kapsel, d.v.s. är näst intill “natriumfritt”.
Effekter av omeprazol på andra aktiva substansers farmakokinetik
Aktiva substanser med pH-beroende absorption
Den minskade intragastriska surhetsgraden under behandling med omeprazol kan öka eller minska absorptionen av aktiva substanser med pH-beroende absorption.
Nelfinavir, atazanavir
Plasmanivåerna av nelfinavir och atazanavir minskar vid samtidig administrering av omeprazol.
Samtidig administrering av omeprazol med nelfinavir är kontraindicerat (se avsnitt 4.3). Samtidig administrering av omeprazol (40 mg 1 gång dagligen) reducerade exponeringen i medeltal med cirka 40% och exponeringen av den farmakologiskt aktiva metaboliten M8 med i medeltal cirka 75-90%. Interaktionen kan även bero på hämning av CYP2C19.
Samtidig administrering med atazanavir rekommenderas ej (se avsnitt 4.4). Samtidig administering av omeprazol (40 mg 1 gång dagligen) och atazanavir 300 mg/ritonavir 100 mg) till friska frivilliga resulterade i 75% minskning av atazanavirexponeringen. En ökning av atazanavirdosen till 400 mg kompenserade inte för omeprazols inverkan på exponeringen av atazanavir. Samtidig administrering av omeprazol (20 mg 1 gång dagligen) med atazanavir 400 mg/ritonavir 100 mg till friska frivilliga resulterade i cirka 30% minskad exponering av atazanavir jämfört med atazanavir 300 mg/ritonavir 100 mg 1 gång dagligen.
Digoxin
Samtidig behandling av friska frivilliga med omeprazol (20 mg dagligen) och digoxin ökade biotillgängligheten av digoxin med 10%. Digoxintoxicitet är sällsynt. Försiktighet bör dock iakttas när omeprazol ges i höga doser till äldre patienter. Therapeutic Drug Monitoring (dosering efter läkemedelskoncentration i blodet) av digoxin bör då förstärkas.
Klopidogrel
Resultat från studier på friska försökspersoner har visat en farmakokinetisk (PK) / farmakodynamisk (PD) interaktion mellan clopidogrel (300 mg bolusdos/75 mg daglig underhållsdos) och omeprazol (80 mg peroralt dagligen) vilket resulterade i en minskad exponering för den aktiva metaboliten av clopidogrel med i genomsnitt 46% och en minskad maximal hämning av (ADP inducerad) trombocytaggregation med i genomsnitt 16%.
Motstridiga data gällande den kliniska betydelsen av en PK/PD-interaktion med omeprazol när det gäller större kardiovaskulära händelser har rapporterats både från observationsstudier och kliniska studier. Som en försiktighetsåtgärd bör samtidig användning av omeprazol och clopidogrel avrådas (se avsnitt 4.4).
Andra aktiva substanser
Absorptionen av posakonazol, erlotinib, ketokonazol och itrakonazol reduceras signifikant och således kan den kliniska effekten försämras. För posakonazol och erlotinib bör samtidig användning undvikas.
Aktiva substanser som metaboliseras av CYP2C19
Omeprazol är en måttlig hämmare av CYP2C19, det viktigaste omeprazol-metaboliserande enzymet. Därför kan metabolismen av samtidigt intag av läkemedel som också metaboliseras av CYP2C19 minska och den systemiska exponeringen för dessa läkemedel öka. Exempel på sådana läkemedel är R-warfarin och andra vitamin K antagonister, cilostazol, diazepam och fenytoin.
Cilostazol
Omeprazol, givet i doser om 40 mg till friska frivilliga i en cross-over studie, ökade Cmax respektive AUC för cilostazol med 18% respektive 26%, och för en av dess aktiva metaboliter med 29% respektive 69%.
Fenytoin
Kontroll av plasmakoncentrationen av fenytoin rekommenderas under de första två veckorna efter inledd omeprazolbehandling och, om justering av fenytoindosen görs, bör kontroll och ytterligare dosjustering göras efter avslutad omeprazolbehandling.
Okänd mekanism
Sakvinavir
Samtidig administrering av omeprazol med sakvinavir/ritonavir resulterade i ökade plasmanivåer upp till 70% för sakvinavir, associerat med god tolerabilitet hos HIV-infekterade patienter.
Takrolimus
Samtidig administration av omeprazol kan ge ökade serumnivåer av takrolimus. En förstärkt monitorering av takrolimuskoncentrationen samt renal funktion (kreatininclearance) bör utföras, och doseringen av takrolimus bör justeras vid behov.
Metotrexat
Vid samtidig administration med protonpumpshämmare har ökade nivåer av metotrexat rapporterats hos vissa patienter. Vid administrering av höga doser metotrexat kan en tillfällig utsättning av omeprazol behöva tas i beaktande.
Effekter av andra aktiva substanser på omeprazols farmakokinetik
Hämmare av CYP2C19 och/eller CYP3A4
Eftersom omeprazol metaboliseras av CYP2C19 och CYP3A4 kan aktiva substanser som man vet hämmar CYP2C19 eller CYP3A4 (såsom klaritromycin och vorikonazol) leda till ökade plasmakoncentrationer av omeprazol genom att minska hastigheten med vilken omeprazol metaboliseras. Samtidig behandling med vorikonazol resulterade i mer än en fördubbling av omeprazolexponeringen. Eftersom höga doser av omeprazol har tolererats väl behöver vanligen ingen justering av dosen omeprazol göras. Dosjustering bör dock övervägas hos patienter med svårt nedsatt leverfunktion och om långtidsbehandling krävs.
Inducerare av CYP2C19 och/eller CYP3A4
Aktiva substanser som man vet inducerar CYP2C19 eller CYP3A4 eller båda (såsom rifampicin och johannesört) kan ge minskade plasmakoncentrationer av omeprazol genom att metabolismen av omeprazol ökar.
Graviditet
Resultat från tre prospektiva epidemiologiska studier (mer än 1000 exponerade) tyder inte på skadliga effekter av omeprazol på graviditeten eller på fostrets/det nyfödda barnets hälsa. Omeprazol Evolankan användas under graviditet.
Amning
Omeprazol passerar över i bröstmjölk, men det är inte troligt att barnet påverkas vid terapeutiska doser.
Fertilitet
Djurstudier med den racemiska blandningen, givet via oral administrering tyder inte på några effekter på fertiliteten.
Omeprazol Evolan påverkar sannolikt inte förmågan att köra bil eller använda maskiner. Biverkningar såsom yrsel och synstörningar kan förekomma (se avsnitt 4.8). Patienter som får denna påverkan bör inte köra bil eller hantera maskiner.
Sammanfattning av säkerhetsprofilen
De vanligaste biverkningarna (1-10% av patienterna) är huvudvärk, magsmärtor, förstoppning, diarré, gasbildning och illamående/kräkningar.
Allvarliga hudbiverkningar (SCAR), inklusive Stevens-Johnsons syndrom (SJS), toxisk epidermal nekrolys (TEN), läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS) och akut generaliserad exantematös pustulos (AGEP), har rapporterats i samband med omeprazolbehandling (se avsnitt 4.4).
Tabell över biverkningar
Följande biverkningar har identifierats eller misstänkts vid kliniska prövningar eller efter att omeprazol kom ut på marknaden. Inga biverkningar är dosrelaterade. Biverkningarna som listas nedan har klassificerats efter frekvens och organsystem. Frekvenskategorier definieras på följande sätt: Mycket vanliga (≥ 1/10), Vanliga (≥ 1/100 till < 1/10), Mindre vanliga (≥ 1/1000 till < 1/100), Sällsynta (≥ 1/10 000 till < 1/1000), Mycket sällsynta (< 1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).
Pediatrisk population
Säkerheten med omeprazol har undersökts hos totalt 310 barn, i åldern 0 till 16 år, med syrarelaterade sjukdomar. Det finns begränsad långtidsdata avseende säkerhet från 46 barn som erhöll underhållsbehandling med omeprazol under en klinisk studie för svår erosiv esofagit i upp till 749 dagar. Biverkningsprofilen var generellt densamma som för vuxna under såväl korttids- som långtidsbehandling. Det finns inga långtidsdata gällande effekterna av omeprazolbehandling på pubertet och tillväxt.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det finns begränsat med information om effekterna av överdosering med omeprazol. I litteraturen har doser upp till 560 mg beskrivits och det finns enstaka rapporter på oral singeldos på upp till 2400 mg omeprazol (120 gånger den vanliga rekommenderade kliniska dosen). Illamående, kräkningar, yrsel, magsmärtor, diarré och huvudvärk har rapporterats. Även apati, depression och förvirring har beskrivits i enstaka fall.
Symtomen som har beskrivits i samband med överdosering av omeprazol har varit övergående, och inga allvarliga fall har rapporterats. Utsöndringshastigheten var oförändrad (första gradens kinetik) med ökade doser. Om behandling krävs ska den vara symtomatisk.
Oral administrering av omeprazol 20 mg bibehåller ett pH värde i magsäcken på ≥ 3 som ett medelvärde i 17 av 24 timmar hos duodenalsårspatienter.
Som en konsekvens av minskad syrasekretion och lägre intragastrisk surhetsgrad, reducerar/normaliserar omeprazol syraexponeringen av esofagus hos patienter med gastroesofageal refluxsjukdom. Denna effekt är dosberoende.
Hämningen av syrasekretionen är korrelerad till ytan under plasmakoncentrationskurvan (AUC), och inte till den aktuella plasmakoncentrationen av omeprazol.
Ingen takyfylaxi har påvisats under behandling med omeprazol.
Effekt på H. pylori
H. pylori associerat med peptiska magsår, inkluderat duodenal- och ventrikelsår. H. pylori är den viktigaste orsaken till gastrit. H. pylori är tillsammans med magsyra den viktigaste orsaken till att utveckla peptiska magsår. H. pylori är den viktigaste orsaken till att utveckla atrofisk gastrit vilket möjligen kan ge en ökad risk att utveckla magcancer.
Eradikering av H. pylori med omeprazol och antimikrobiala läkemedel ger läkning och långtidsremission av peptiskt magsår.
Dubbelkombinationer har testats och funnits vara mindre effektiva är trippelkombinationer. De kan dock övervägas i fall då känd överkänslighet utesluter användningen av samtliga trippelkombinationer.
Andra effekter relaterade till syrahämningen
Vid långtidsbehandling har en något ökad frekvens av glandulära cystor i ventrikeln rapporterats. Dessa förändringar är fysiologiska och en konsekvens av uttalad hämning av syrasekretionen. De är godartade och synes vara reversibla.
Minskad surhetsgrad i magen oavsett orsak, inklusive användning av protonpumpshämmare, ökar frekvensen av magbakterier som normalt finns i mage-tarm. Behandling med syrareducerande läkemedel kan leda till en något ökad risk för gastrointestinala infektioner, såsom Salmonella och Campylobacter och hos inlagda patienter, möjligen även Clostridium difficile.
Under behandling med sekretionshämmande läkemedel ökar gastrin i serum som svar på den minskade syrasekretionen.
Dessutom ökar CgA på grund av en sänkt gastrisk surhetsgrad. Den ökade CgA-nivån kan störa undersökningar för neuroendokrina tumörer.
Tillgängliga publicerade data tyder på att behandling med protonpumpshämmare ska avbrytas mellan 5 dagar och 2 veckor före CgA-mätningar. Detta gör det möjligt för CgA-nivåerna, som kan vara falskt förhöjda efter PPI-behandling, att återgå till referensintervallet.
Ett ökat antal ECL-celler, möjligen relaterade till de ökade serumgastrinnivåerna, har observerats hos vissa patienter (både barn och vuxna) under långtidsbehandling med omeprazol. Resultaten anses vara utan klinisk betydelse.
Pediatrisk population
I en icke-kontrollerad studie på barn (från 1 till 16 års ålder) med svår refluxesofagit, har omeprazol i doser mellan 0,7 och 1,4 mg/kg förbättrat tillståndet i 90% av fallen och markant minskat refluxsymtomen. I en singel-blind studie, blev barn i åldrarna 0 -24 månader med kliniskt diagnostiserad gastroesofageal refluxsjukdom behandlade med 0,5, 1,0 eller 1,5 mg omeprazol/kg. Antalet tillfällen med kräkning/uppstötning minskade med 50% efter 8 veckors behandling oavsett dosering.
Eradikering av Helicobacter pylori hos barn:
En randomiserad, dubbel-blind klinisk studie (Héliot-studien) har fastslagit att omeprazol i kombination med två antibiotika (amoxicillin och klaritromycin) är effektivt och säkert vid behandling av Helicobacter pylori-infektion hos barn från 4 års ålder och uppåt med gastrit: Helicobacter pylori eradikerings grad: 74,2% (23/31 patienter) med omeprazol + amoxicillin + klaritromycin jämfört med 9,4% (3/32 patienter) med amoxicillin + klaritromycin. Däremot kunde ingen klinisk nytta gällande dyspeptiska symtom visas. Denna studie ger ingen information gällande barn yngre än 4 år.
Absorption
Omeprazol är instabilt i sur miljö och administreras därför oralt som enterodragerade granulat i kapslar eller tabletter. Absorptionen av omeprazol är snabb, och de högsta plasmanivåerna infaller cirka 1-2 timmar efter administreringen. Absorptionen av omeprazol sker i tunntarmen och är vanligtvis avslutad inom 3-6 timmar. Samtidigt intag av föda inverkar inte på biotillgängligheten. Den systemiska biotillgängligheten vid oral singeldos av omeprazol är cirka 40%. Biotillgängligheten ökar efter upprepad peroral dosering till cirka 60%.
Distribution
Distributionsvolymen hos friska försökspersoner är cirka 0,3 l/kg kroppsvikt. Omeprazol är proteinbundet till 97%.
Metabolism
Omeprazol metaboliseras fullständigt av cytokrom P450 systemet (CYP). Huvuddelen av dess metabolism är beroende av det polymorfa CYP2C19 som ansvarar för formationen av hydroxyomeprazol som är huvudmetaboliten i plasma. Den återstående delen är beroende av en annan isoform, CYP3A4, som ansvarar för formationen av omeprazolsulfon. Som en konsekvens av hög affinitet mellan omeprazol och CYP2C19, är kompetitiv hämning möjlig, samt metaboliska läkemedelsinteraktioner med andra substrat för CYP2C19. På grund av låg affinitet till CYP3A4 är det dock inte möjligt att omeprazol hämmar metabolismen för andra CYP3A4 substrat. Omeprazol saknar dessutom hämmande effekt på de huvudsakliga CYP-enzymen.
Ungefär 3% av den kaukasiska populationen och 15-20% av asiatiska populationer saknar enzymet CYP2C19 och kallas långsamma metaboliserare. Sannolikt katalyseras metabolismen av omeprazol för dessa patienter i huvudsak av CYP3A4. Efter upprepad dosering 1 gång dagligen av 20 mg omeprazol, var medelvärdet av AUC 5-10 gånger högre hos långsamma metaboliserare jämfört med patienter som har enzymet CYP2C19 (snabba metaboliserare). Medelvärdet var också 3-5 gånger högre vid plasmakoncentrationens toppar. Resultaten påverkar inte doseringen av omeprazol.
Eliminering
Halveringstiden i plasma för omeprazol är vanligvis kortare än 1 timma både efter singeldos och efter upprepad dosering 1 gång dagligen. Omeprazol elimineras fullständigt från plasma mellan 2 doseringar och det finns ingen tendens till ackumulering vid dosering 1 gång dagligen. Nästan 80% av en peroral dos omeprazol utsöndras som metaboliter via urinen och resterande i faeces, framförallt från gallsekretion.
Linjäritet/icke linjäritet
AUC för omeprazol ökar vid upprepad dosering. Ökningen är dosberoende och resulterar i ett icke linjärt dos AUC-förhållande vid upprepad dosering. Tids- och dosberoendet beror på en minskad första passage-metabolism och systemiskt clearance, vilket förmodligen orsakas av att omeprazol och/eller dess metaboliter (till exempel sulfonen) hämmar enzymet CYP2C19. Inga metaboliter påverkar magsyrasekretionen.
Speciella patientgrupper
Nedsatt leverfunktion
Metabolismen av omeprazol hos patienter med nedsatt leverfunktion är försämrad, vilket resulterar i en ökning av AUC. Det finns ingen tendens till att omeprazol ackumuleras vid dosering 1 gång dagligen.
Nedsatt njurfunktion
Farmakokinetiken av omeprazol, inkluderat systemisk biotillgänglighet och elimination, är oförändrad hos patienter med nedsatt njurfunktion.
Äldre
Metabolismen av omeprazol är något reducerad hos äldre patienter (75-79 års ålder).
Pediatrisk population
Vid behandling med rekommenderade doser till barn från 1 års ålder förefaller erhållna plasmakoncentrationer likna de som erhålls hos vuxna. Hos barn under 6 månaders ålder är clearance av omeprazol lågt på grund av bristande förmåga att metabolisera omeprazol.
ECL-cellshyperplasi och karcinoider i ventrikeln har observerats i långtidsstudier hos råttor som har behandlats med omeprazol. Dessa effekter är ett resultat av uttalad hypergastrinemi sekundärt till minskad syraproduktion. Liknande resultat har man fått vid behandling av H2-receptor antagonister, protonpumpshämmare och efter partiell fundektomi. Följaktligen är inte dessa effekter en direkt effekt av ett individuellt läkemedel.
Farmakoterapeutisk grupp: Protonpumpshämmare, ATC-kod: A02BC01
Verkningsmekanism
Omeprazol är ett racemat av två enantiomerer som hämmar syrasekretionen i ventrikeln genom en målstyrd verkningsmekanism och hämmar specifikt syrapumpen i parietalcellen. Det ger en snabb insättande effekt och effekten på syrasekretionen är reversibel vid daglig administration.
Omeprazol är en svag bas som koncentreras och omvandlas till aktiv form i den mycket sura miljön i parietalcellens sekretoriska kanaler, där den hämmar enzymet H+K+-ATPas – syrapumpen. Effekten av det sista steget i syrasekretionsprocessen är dosberoende och ger mycket effektiv hämning av såväl basal som stimulerad syrasekretion, oberoende av stimuleringstyp.
Farmakodynamiska effekter
Alla påvisade farmakodynamiska effekter härrör från omeprazols effekt på syrasekretionen.
Effekt på magsyrasekretionen
Oral administrering av omeprazol 1 gång dagligen ger snabb och effektiv hämning av magsyrasekretionen både under dagen och natten. Maximal effekt uppnås inom 4 dagars behandling. Med omeprazol 20 mg blir surhetsgraden i magsaften mätt över 24 timmar hos duodenalsårspatienter reducerad med i medeltal 80%, och minskningen av pentagastrinstimulerad saltsyraproduktion är ungefär 70%, 24 timmar efter dosering.
Oral administrering av omeprazol 20 mg bibehåller ett pH värde i magsäcken på ≥ 3 som ett medelvärde i 17 av 24 timmar hos duodenalsårspatienter.
Som en konsekvens av minskad syrasekretion och lägre intragastrisk surhetsgrad, reducerar/normaliserar omeprazol syraexponeringen av esofagus hos patienter med gastroesofageal refluxsjukdom. Denna effekt är dosberoende.
Hämningen av syrasekretionen är korrelerad till ytan under plasmakoncentrationskurvan (AUC), och inte till den aktuella plasmakoncentrationen av omeprazol.
Ingen takyfylaxi har påvisats under behandling med omeprazol.
Effekt på H. pylori
H. pylori associerat med peptiska magsår, inkluderat duodenal- och ventrikelsår. H. pylori är den viktigaste orsaken till gastrit. H. pylori är tillsammans med magsyra den viktigaste orsaken till att utveckla peptiska magsår. H. pylori är den viktigaste orsaken till att utveckla atrofisk gastrit vilket möjligen kan ge en ökad risk att utveckla magcancer.
Eradikering av H. pylori med omeprazol och antimikrobiala läkemedel ger läkning och långtidsremission av peptiskt magsår.
Dubbelkombinationer har testats och funnits vara mindre effektiva är trippelkombinationer. De kan dock övervägas i fall då känd överkänslighet utesluter användningen av samtliga trippelkombinationer.
Andra effekter relaterade till syrahämningen
Vid långtidsbehandling har en något ökad frekvens av glandulära cystor i ventrikeln rapporterats. Dessa förändringar är fysiologiska och en konsekvens av uttalad hämning av syrasekretionen. De är godartade och synes vara reversibla.
Minskad surhetsgrad i magen oavsett orsak, inklusive användning av protonpumpshämmare, ökar frekvensen av magbakterier som normalt finns i mage-tarm. Behandling med syrareducerande läkemedel kan leda till en något ökad risk för gastrointestinala infektioner, såsom Salmonella och Campylobacter och hos inlagda patienter, möjligen även Clostridium difficile.
Under behandling med sekretionshämmande läkemedel ökar gastrin i serum som svar på den minskade syrasekretionen.
Dessutom ökar CgA på grund av en sänkt gastrisk surhetsgrad. Den ökade CgA-nivån kan störa undersökningar för neuroendokrina tumörer.
Tillgängliga publicerade data tyder på att behandling med protonpumpshämmare ska avbrytas mellan 5 dagar och 2 veckor före CgA-mätningar. Detta gör det möjligt för CgA-nivåerna, som kan vara falskt förhöjda efter PPI-behandling, att återgå till referensintervallet.
Ett ökat antal ECL-celler, möjligen relaterade till de ökade serumgastrinnivåerna, har observerats hos vissa patienter (både barn och vuxna) under långtidsbehandling med omeprazol. Resultaten anses vara utan klinisk betydelse.
Pediatrisk population
I en icke-kontrollerad studie på barn (från 1 till 16 års ålder) med svår refluxesofagit, har omeprazol i doser mellan 0,7 och 1,4 mg/kg förbättrat tillståndet i 90% av fallen och markant minskat refluxsymtomen. I en singel-blind studie, blev barn i åldrarna 0 -24 månader med kliniskt diagnostiserad gastroesofageal refluxsjukdom behandlade med 0,5, 1,0 eller 1,5 mg omeprazol/kg. Antalet tillfällen med kräkning/uppstötning minskade med 50% efter 8 veckors behandling oavsett dosering.
Eradikering av Helicobacter pylori hos barn:
En randomiserad, dubbel-blind klinisk studie (Héliot-studien) har fastslagit att omeprazol i kombination med två antibiotika (amoxicillin och klaritromycin) är effektivt och säkert vid behandling av Helicobacter pylori-infektion hos barn från 4 års ålder och uppåt med gastrit: Helicobacter pylori eradikerings grad: 74,2% (23/31 patienter) med omeprazol + amoxicillin + klaritromycin jämfört med 9,4% (3/32 patienter) med amoxicillin + klaritromycin. Däremot kunde ingen klinisk nytta gällande dyspeptiska symtom visas. Denna studie ger ingen information gällande barn yngre än 4 år.
Absorption
Omeprazol är instabilt i sur miljö och administreras därför oralt som enterodragerade granulat i kapslar eller tabletter. Absorptionen av omeprazol är snabb, och de högsta plasmanivåerna infaller cirka 1-2 timmar efter administreringen. Absorptionen av omeprazol sker i tunntarmen och är vanligtvis avslutad inom 3-6 timmar. Samtidigt intag av föda inverkar inte på biotillgängligheten. Den systemiska biotillgängligheten vid oral singeldos av omeprazol är cirka 40%. Biotillgängligheten ökar efter upprepad peroral dosering till cirka 60%.
Distribution
Distributionsvolymen hos friska försökspersoner är cirka 0,3 l/kg kroppsvikt. Omeprazol är proteinbundet till 97%.
Metabolism
Omeprazol metaboliseras fullständigt av cytokrom P450 systemet (CYP). Huvuddelen av dess metabolism är beroende av det polymorfa CYP2C19 som ansvarar för formationen av hydroxyomeprazol som är huvudmetaboliten i plasma. Den återstående delen är beroende av en annan isoform, CYP3A4, som ansvarar för formationen av omeprazolsulfon. Som en konsekvens av hög affinitet mellan omeprazol och CYP2C19, är kompetitiv hämning möjlig, samt metaboliska läkemedelsinteraktioner med andra substrat för CYP2C19. På grund av låg affinitet till CYP3A4 är det dock inte möjligt att omeprazol hämmar metabolismen för andra CYP3A4 substrat. Omeprazol saknar dessutom hämmande effekt på de huvudsakliga CYP-enzymen.
Ungefär 3% av den kaukasiska populationen och 15-20% av asiatiska populationer saknar enzymet CYP2C19 och kallas långsamma metaboliserare. Sannolikt katalyseras metabolismen av omeprazol för dessa patienter i huvudsak av CYP3A4. Efter upprepad dosering 1 gång dagligen av 20 mg omeprazol, var medelvärdet av AUC 5-10 gånger högre hos långsamma metaboliserare jämfört med patienter som har enzymet CYP2C19 (snabba metaboliserare). Medelvärdet var också 3-5 gånger högre vid plasmakoncentrationens toppar. Resultaten påverkar inte doseringen av omeprazol.
Eliminering
Halveringstiden i plasma för omeprazol är vanligvis kortare än 1 timma både efter singeldos och efter upprepad dosering 1 gång dagligen. Omeprazol elimineras fullständigt från plasma mellan 2 doseringar och det finns ingen tendens till ackumulering vid dosering 1 gång dagligen. Nästan 80% av en peroral dos omeprazol utsöndras som metaboliter via urinen och resterande i faeces, framförallt från gallsekretion.
Linjäritet/icke linjäritet
AUC för omeprazol ökar vid upprepad dosering. Ökningen är dosberoende och resulterar i ett icke linjärt dos AUC-förhållande vid upprepad dosering. Tids- och dosberoendet beror på en minskad första passage-metabolism och systemiskt clearance, vilket förmodligen orsakas av att omeprazol och/eller dess metaboliter (till exempel sulfonen) hämmar enzymet CYP2C19. Inga metaboliter påverkar magsyrasekretionen.
Speciella patientgrupper
Nedsatt leverfunktion
Metabolismen av omeprazol hos patienter med nedsatt leverfunktion är försämrad, vilket resulterar i en ökning av AUC. Det finns ingen tendens till att omeprazol ackumuleras vid dosering 1 gång dagligen.
Nedsatt njurfunktion
Farmakokinetiken av omeprazol, inkluderat systemisk biotillgänglighet och elimination, är oförändrad hos patienter med nedsatt njurfunktion.
Äldre
Metabolismen av omeprazol är något reducerad hos äldre patienter (75-79 års ålder).
Pediatrisk population
Vid behandling med rekommenderade doser till barn från 1 års ålder förefaller erhållna plasmakoncentrationer likna de som erhålls hos vuxna. Hos barn under 6 månaders ålder är clearance av omeprazol lågt på grund av bristande förmåga att metabolisera omeprazol.
ECL-cellshyperplasi och karcinoider i ventrikeln har observerats i långtidsstudier hos råttor som har behandlats med omeprazol. Dessa effekter är ett resultat av uttalad hypergastrinemi sekundärt till minskad syraproduktion. Liknande resultat har man fått vid behandling av H2-receptor antagonister, protonpumpshämmare och efter partiell fundektomi. Följaktligen är inte dessa effekter en direkt effekt av ett individuellt läkemedel.
Gelatin
Kinolingult (E 104)
Titandioxid (E171)
40 mg kapslar
Gelatin
Indigokarmin (E 132)
Titandioxid (E171)
Ej relevant.
3 år.
HDPE-burk (för dosdispensering): 18 månader.
10 mg:
HDPE-burk: Använd inom 100 dagar efter öppnande
20mg:
HDPE-burk: Använd inom 105 dagar efter öppnande
Förvaras vid högst 25°C.
OPA-AL-PVC/Al blisterförpackning: Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt.
HDPE-burk: Tillslut burken väl. Fuktkänsligt. Tryck locket stadigt på plats.
OPA-AL-PVC/Al blister:
10 mg: 7, 14, 15, 28, 30, 50, 56, 60, 90, 98, 100, 140, 280 kapslar; sjukhusförpackning med 500 kapslar.
20 mg: 7, 14, 15, 28, 30, 50, 56, 60, 90, 98, 100, 140, 280 kapslar; sjukhusförpackning med 500 kapslar.
40 mg: 7, 14, 15, 28, 30, 50, 56, 60, 90, 98, 100, 140, 280 kapslar; sjukhusförpackning med 500 kapslar.
HDPE burk med torkmedel av silikagel inne i polypropenlocket.
10 mg: 5, 7, 14, 15, 28, 30, 50, 56, 60, 90, 100 kapslar
20 mg: 5, 7, 14, 15, 28, 30, 50, 56, 60, 90, 100, 105 kapslar
40 mg: 5, 7, 14, 15, 28, 30, 50, 56, 60, 90, 100, 105 kapslar
För dosdispensering:
HDPE burk med torkmedel av silikagel inne i polypropenlocket.
10 mg: 200 (2x100) kapslar
20 mg: 500 kapslar
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
Inga särskilda anvisningar.
Kapselinnehåll:
Sfäriska sockergranulat (bestående av majsstärkelse och sackaros)
Natriumlaurylsulfat
Dinatriumfosfat
Mannitol
Hypromellos 6 cP
Makrogol 6000
Talk
Polysorbat 80
Titandioxid (E171)
Metakrylsyra-etylakrylatsampolymer (1:1)
Kapselhölje:
10 och 20 mg kapslar:
Gelatin
Kinolingult (E 104)
Titandioxid (E171)
40 mg kapslar
Gelatin
Indigokarmin (E 132)
Titandioxid (E171)
Ej relevant.
3 år.
HDPE-burk (för dosdispensering): 18 månader.
10 mg:
HDPE-burk: Använd inom 100 dagar efter öppnande
20mg:
HDPE-burk: Använd inom 105 dagar efter öppnande
Förvaras vid högst 25°C.
OPA-AL-PVC/Al blisterförpackning: Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt.
HDPE-burk: Tillslut burken väl. Fuktkänsligt. Tryck locket stadigt på plats.
OPA-AL-PVC/Al blister:
10 mg: 7, 14, 15, 28, 30, 50, 56, 60, 90, 98, 100, 140, 280 kapslar; sjukhusförpackning med 500 kapslar.
20 mg: 7, 14, 15, 28, 30, 50, 56, 60, 90, 98, 100, 140, 280 kapslar; sjukhusförpackning med 500 kapslar.
40 mg: 7, 14, 15, 28, 30, 50, 56, 60, 90, 98, 100, 140, 280 kapslar; sjukhusförpackning med 500 kapslar.
HDPE burk med torkmedel av silikagel inne i polypropenlocket.
10 mg: 5, 7, 14, 15, 28, 30, 50, 56, 60, 90, 100 kapslar
20 mg: 5, 7, 14, 15, 28, 30, 50, 56, 60, 90, 100, 105 kapslar
40 mg: 5, 7, 14, 15, 28, 30, 50, 56, 60, 90, 100, 105 kapslar
För dosdispensering:
HDPE burk med torkmedel av silikagel inne i polypropenlocket.
10 mg: 200 (2x100) kapslar
20 mg: 500 kapslar
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
Inga särskilda anvisningar.
Produktresumén är företagets information om läkemedlet riktat till förskrivare och personal inom sjukvård och apotek. Dokumentet är godkänt av Läkemedelsverket eller den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA i samband med att läkemedlet godkänns för marknadsföring.