Tillgänglig läkemedelsinformation i Sverige
Levocar 200 mg/50 mg depottabletter
En depottablett innehåller 200 mg levodopa och 50 mg karbidopa (som karbidopamonohydrat).
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
Depottablett
Levocar 200 mg/50 mg depottabletter
Orange-brun, rund tablett
Sandoz A/S
Edvard Thomsens Vej 14
DK-2300 Köpenhamn S
Danmark
25622
Första godkännandet: 2008-02-01
Förnyat godkännande: 2012-05-30
2023-10-12
Dosjustering ska ske med minst två till fyra dagars mellanrum.
Beroende på sjukdomens svårighetsgrad kan sex månaders behandling behövas för att uppnå optimal sjukdomskontroll.
Anvisning för byte för patienter som behandlas med kombinationen levodopa och dekarboxylashämmare med omedelbar frisättning
Byte till Levocar 200 mg/50 mg ska initialt ske med en dos som maximalt ger cirka 10% mer levodopa per dag då högre doser är indicerade (mer än 900 mg dagligen). Levodopa och karboxylashämmare ska sättas ut minst 12 timmar före administrering av Levocar. Dosintervallet ska förlängas med 30% till 50% med 4-12 timmars mellanrum. Om de uppdelade doserna inte är lika stora är rekommendationen att administrera den lägsta dosen i slutet av dagen. Dosen ska justeras efter den kliniska reaktionen, som indicerat nedan under Dosjustering. Den kan hända att det blir nödvändigt med doser som ger maximalt 30% mer levodopa per dag.
Anvisning för byte till behandling med Levocar från levodopa/karbidopa kombinationer med omedelbar frisättning visas i tabellen nedan:
*uppdelat på tre eller fler doser
Patienter som för närvarande behandlas med enbart levodopa
Levodopa måste sättas ut minst 12 timmar innan behandlingen med Levocar sätts in. Hos patienter med en lätt till måttlig form av sjukdomen är den rekommenderade startdosen en tablett Levocar två gånger dagligen.
Dosjustering
Efter att behandlingen har fastställts kan doser och dosfrekvenser ökas eller minskas beroende på behandlingssvar. De flesta patienter behandlas adekvat med två till åtta tabletter Levocar 200 mg/50 mg dagligen, givet i uppdelade doser med fyra till tolv timmars mellanrum under dygnets vakna timmar. Högre doser (upp till tolv tabletter) och kortare mellanrum (mindre än fyra timmar) har använts, men rekommenderas inte generellt.
När doser av Levocar 200 mg/50 mg ges med mindre än fyra timmars mellanrum eller om de uppdelade doserna inte är lika stora, är rekommendationen att ge den lägre dosen i slutet av dagen.
Effekten av den första dosen på morgonen kan hos vissa patienter vara fördröjd upp till en timme jämfört med den vanliga reaktionen efter den första dosen på morgonen med levodopa/karbidopa med omedelbar frisättning.
Dosjusteringar ska ske med minst tre dagars mellanrum.
Underhållsdos
Eftersom Parkinsons sjukdom är progressiv rekommenderas återkommande kliniska kontroller och justering av dosregimen för Levocar kan behövas.
Pediatrisk population
Säkerhet hos patienter under 18 år har inte fastställts.
Användning till äldre
Det finns bred erfarenhet från användning av levodopa/karbidopa hos äldre patienter. Rekommendationerna som angivits ovan reflekterar kliniska data som härrör sig från denna erfarenhet.
Användning vid nedsatt njur-/leverfunktion
Ingen dosjustering behövs.
Administreringssätt
Patienten kan fortsätta med ordinarie antiparkinsonläkemedel, förutom levodopa, under administrering av Levocar. Dosen av dessa andra läkemedel kan emellertid behöva justeras.
Plötsligt avbrott i behandlingen med levodopa bör undvikas om möjligt.
Eftersom karbidopa hämmar försämringen av levodopas effekter orsakade av pyridoxin kan Levocar administreras till patienter som samtidigt behandlas med pyridoxin (vitamin B6).
Anmärkning
För att bibehålla egenskaperna hos depottabletten får tabletterna inte delas och måste sväljas hela.
Tillägg av andra antiparkinsonläkemedel
Antikolinergika, dopaminagonister och amantadin kan ges samtidigt med Levocar. Det kan vara nödvändigt att justera dosen av Levocar då dessa läkemedel läggs till en pågående behandling med Levocar.
Avbrytande av behandlingen
Patienterna ska observeras noggrant vid en plötslig minskning av dosen eller om det är nödvändigt att avbryta behandlingen med Levocar, särskilt hos patienter som får antipsykotika (se avsnitt 4.4 ”Varningar och försiktighet”).
Plötsligt avbrott i behandlingen med levodopa bör undvikas om möjligt.
Om narkos är nödvändig kan administrering av Levocar pågå så länge patienten får ta läkemedel peroralt. Vid tillfälligt avbrytande av behandlingen kan vanlig dos ges så snart patienten kan ta läkemedel peroralt.
Icke-selektiva monoaminoxidas (MAO)-hämmare och selektiva MAO typ A-hämmare är kontraindicerade för samtidig användning med Levocar. Dessa hämmare ska ha satts ut minst två veckor innan behandling med Levocar sätts in. Levocar kan tas samtidigt med den rekommenderade dosen av en MAO-hämmare som är selektiv för MAO typ B (t.ex. selegilin-HCl) (se avsnitt 4.5).
Levocar är kontraindicerat:
hos patienter med överkänslighet mot levodopa, karbidopa eller mot något innehållsämne
hos patienter med trångvinkelglaukom
hos patienter med grav hjärtsvikt
vid svåra hjärtarytmier
vid akut stroke
Eftersom levodopa kan aktivera ett malignt melanom ska levodopa/karbidopa inte användas hos patienter med misstänkta odiagnostiserade hudförändringar eller melanom i anamnesen.
Levocar ska inte ges då administrering av ett sympatomimetikum är kontraindicerat.
Hos patienter som behandlas med enbart levodopa ska behandlingen ha avbrutits minst 12 timmar före insättning av Levocar.
Baserat på den farmakokinetiska profilen för Levocar kan påslag av effekten hos patienter med dyskinesi tidigt på morgonen ta längre tid än med levodopa/karbidopa med omedelbar frisättning. Incidensen av dyskinesi under behandling med Levocar är högre hos patienter med avancerat stadium av motoriska svängningar än den är med en tablett levodopa/karbidopa med omedelbar frisättning (16,5% vs 12,2%).
Dyskinesi kan uppstå hos patienter som tidigare har behandlats med enbart levodopa, eftersom karbidopa gör det möjligt för mer levodopa att nå hjärnan, vilket gör att mer dopamin kan bildas. Uppkomsten av dyskinesi kan göra det nödvändigt att minska dosen (se avsnitt 4.8).
Levocar kan, liksom levodopa, ge ofrivilliga rörelser och psykiska störningar. Patienter med grava ofrivilliga rörelser eller psykotiska episoder i anamnesen då de behandlats med enbart levodopa eller med kombinationen levodopa/karbidopa ska observeras noggrant vid byte till Levocar. Man misstänker att dessa reaktioner är resultatet av ökat dopamin i hjärnan efter administrering av levodopa och att användning av Levocar kan ge återfall. Det kan vara nödvändigt att minska dosen. Alla patienter ska observeras noggrant angående utveckling av depression med samtidiga suicidtendenser. Patienter med tidigare eller pågående psykos ska behandlas med försiktighet.
Levocar ska sättas ut om det redan existerande psykotiska tillståndet förvärras.
Levodopa har förknippats med somnolens och episoder av plötsliga sömnattacker. Plötsliga sömnattacker under dagliga aktiviteter, i vissa fall utan förvarning har rapporterats i mycket sällsynta fall. Patienterna måste informeras om detta och uppmanas att vara försiktiga när de framför fordon eller använder maskiner under behandlingen med levodopa. Patienter som har upplevt somnolens och/eller en episod av plötslig sömnattack måste avstå från bilkörning och användandet av maskiner. Dessutom kan dosminskning eller utsättning av behandlingen övervägas.
Levocar ska ges med försiktighet till patienter med grav kardiovaskulär sjukdom eller lungsjukdom, bronkialastma, njur-, lever- eller endokrin sjukdom eller med peptiskt sår, hematemes eller krampanfall i anamnesen.
Levodopa/karbidopa ska ges med försiktighet till patienter som har myokardinfarkt i anamnesen och har resterande atriell, nodal eller ventrikulär arytmi. Hos dessa patienter ska hjärtfunktionen kontrolleras särskilt noggrant under tiden för initial dosadministrering och –titrering.
Patienter med kroniskt bredvinkelglaukom kan behandlas med försiktighet med Levocar förutsatt att det intraokulära trycket är välkontrollerat och att patienten monitoreras noggrant angående förändringar i ögontrycket under behandlingen.
Ett symtomkomplex som påminner om malignt neuroleptiskt syndrom, inklusive muskelstyvhet, ökad kroppstemperatur, psykiska förändringar och ökad serumkreatininfosfokinas, har rapporterats då anti-parkinsonläkemedel satts ut plötsligt. Därför ska patienterna observeras noggrant då dosen av levodopa/karbidopa kombinationer minskas plötsligt eller avbryts, särskilt om patienten får antipsykotika.
Levodopa/karbidopa rekommenderas inte för behandling av farmakogena extrapyramidala reaktioner eller Huntingtons korea.
Försiktighet ska iakttas vid samtidig administrering av psykoaktiva läkemedel och levodopa/karbidopa (se avsnitt 4.5).
Liksom med levodopa, periodisk utvärdering av lever-, hematopoetisk-, kardiovaskulär- och njurfunktion rekommenderas under långvarig behandling.
Om narkos är nödvändig kan administrering av Levocar pågå så länge patienten får ta läkemedel peroralt. Vid tillfälligt avbrytande av behandlingen kan vanlig dos ges så snart patienten kan ta läkemedel peroralt.
Melanom
Epidemiologiska studier har visat att patienter med Parkinsons sjukdom har en högre risk att utveckla melanom än den allmänna populationen (cirka 2–6 gånger högre). Det är oklart om den upptäckta ökade risken berodde på Parkinsons sjukdom eller andra faktorer, såsom läkemedel som används för behandling av Parkinsons sjukdom.
Därför rekommenderas att patienter och förskrivare regelbundet uppföljer melanomförekomsten när levodopa/karbidopa används för vilken indikation som helst.
Störd impulskontroll
Patienter ska regelbundet kontrolleras för utveckling av störd impulskontroll. Patienter och dess vårdare ska uppmärksammas på att beteendemässiga symtom som tyder på störd impulskontroll såsom patologiskt spelberoende, ökad libido, hypersexualitet, tvångsmässigt spenderande av pengar och tvångsmässigt köpbeteende, hetsätning och tvångsmässigt ätande kan förekomma hos patienter som behandlas med dopaminagonister och/eller andra dopaminerga behandlingar innehållande levodopa såsom Levocar. Om patienten utvecklar dessa symtom rekommenderas att behandlingen omprövas.
Dopaminergt dysregleringssyndrom (DDS)
Dopaminergt dysregleringssyndrom (DDS) är en beroendeframkallande sjukdom som leder till en överdriven användning av läkemedlet hos vissa patienter som behandlas med karbidopa/levodopa. Innan behandling påbörjas ska patienter och vårdgivare varnas för den potentiella risken att utveckla DDS (se även avsnitt 4.8).
Pediatrisk population
Säkerhet och effekt av Levocar har inte fastställts hos nyfödda och barn och administrering av läkemedlet till barn under 18 års ålder avråds.
Laboratorievärden
Levodopa/karbidopa preparat gav ökade avvikelser i ett flertal laboratorietester och dessa kan också uppstå med Levocar. Dessa omfattar ökningar i leverfunktionsvärden som alkaliska fosfataser, SGOT (AST), SGPT (ALT), mjölksyredehydrogenas, bilirubin, blodureakväve, kreatinin, urinsyra och positivt Coombs test.
Minskat hemoglobin och hematokrit, förhöjt serumglukos och vita blodkroppar, bakterier och blod i urinen har rapporterats med Levocar.
Då testremsa används för att bestämma ketonuri, kan levodopa/karbidopa-preparat visa ett falskt positivt resultat på ketonkroppar. Denna reaktion ändras inte genom att man kokar urinprovet. Falska negativa resultat kan också uppstå i undersökning av glukosuri vid användning av glukosoxidasmetoder.
Levocar innehåller natrium
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per depottablett, d.v.s. är näst intill “natriumfritt”.
Försiktighet krävs vid samtidig administrering av Levocar och följande läkemedel:
Antihypertensiva medel
Symtomatisk postural hypotoni har uppstått då levodopa/karbidopa läggs till vissa antihypertensiva. Dosjusteringar av antihypertensiva läkemedel kan därför vara nödvändiga under startfasen av behandling med levodopa/karbidopa.
Antidepressiva
Det har förekommit sällsynta rapporter om biverkningar, inklusive hypertoni och dyskinesi, som ett resultat av samtidig administrering av tricykliska antidepressiva och levodopa/karbidopa-preparat (se kontraindikationer för patienter som står på monoaminoxidashämmare).
Antikolinergika
Antikolinergika kan agera synergistiskt med levodopa och minska tremor, men kombinerad användning kan exacerbera onormala ofrivilliga rörelser. Antikolinergika kan minska effekterna av levodopa genom att fördröja dess absorption. Dosjustering av Levocar kan vara nödvändig.
COMT-hämmare (tolkapon, entakapon)
Samtidig användning av COMT (Katekol-O-Metyl Transferas) hämmare och Levocar kan öka biotillgängligheten av levodopa. Levocar-dosen kan eventuellt behöva justeras.
Sympatomimetika
Sympatomimetika kan öka kardiovaskulära biverkningar relaterade till levodopa.
Antacida
Effekten av adminstrering av antacida och Levocar på biotillgängligheten för levodopa har inte studerats.
Järn
Studier visar en minskning av biotillgängligheten av karbidopa och/eller levodopa när det intas med järnsulfat eller järnglukonat.
Pediatrisk population
Interaktionsstudier har endast utförts hos vuxna.
Övriga läkemedel
Dopamin-D2-receptor antagonister (t ex. fenotiaziner, butyrofenoner, risperidon), benzodiazepiner och isoniazid kan minska behandlingseffekten av levodopa. De gynnsamma fördelaktiga effekterna av levodopa vid Parkinsons sjukdom motverkas av fenytoin och papaverin. Patienter som tar dessa läkemedel tillsammans med Levocar ska observeras noggrant avseende utebliven effekt.
Användning av levodopa/karbidopa med dopaminuttömmande medel (t.ex. tetrabenazin) eller andra läkemedel som man vet tömmer monoaminlagren rekommenderas inte.
Amantadin har synergisk effekt med levodopa och kan öka levodopa-relaterade biverkningar. En justering av Levocar-dosen kan behövas.
Metoklopramid ökar tömningen av magsäcken och kan öka biotillgängligheten av Levocar.
Samtidig användning av selegilin och levodopa/karbidopa kan omfatta grav ortostatisk hypotension vilket kan inte anses bero på endast levodopa/karbidopa (se även avsnitt 4.3).
Eftersom levodopa är kompetitivt med vissa aminosyror kan absorptionen av levodopa störas hos vissa patienter som står på en proteinrik kost.
Graviditet
Det finns otillräckliga data om användning av levodopa/karbidopa hos gravida kvinnor. Data från djurstudier har visat reproduktionstoxicitet (se avsnitt 5.3). Den potentiella risken för embryot eller fostret hos människa är inte känd. Levocar ska inte användas under graviditet. Alla kvinnor i fertil ålder som står på Levocar ska använda effektivt preventivmedel.
Amning
Levodopa utsöndras i bröstmjölk i signifikanta kvantiteter. Levodopa hämmar frisättningen av prolaktin och därmed också amning. Kvinnor ska undvika amning under behandling med Levocar.
Fertilitet
Inga skadliga effekter på fertiliteten sågs i prekliniska studier med karbidopa och levodopa ensamt. Fertilitetsstudier med djur har inte genomförts med kombinationen levodopa och karbidopa.
Det finns inga kända data angående effekten av detta läkemedel på körförmågan. Vissa biverkningar som sömnighet och yrsel kan påverka förmågan att framföra fordon eller användandet av maskiner.
Patienter som behandlas med levodopa och som uppvisar somnolens och/eller en episod av plötslig sömnattack måste informeras om att avstå från bilkörning eller deltagande i aktiviteter där nedsatt reaktionsförmåga kan utsätta dem själva eller andra för risk för allvarlig skada eller död (t.ex. användande av maskiner) tills sådana återkommande episoder och somnolens har upphört (se även avsnitt 4.4).
Biverkningar som förekommer ofta hos patienter som får levodopa/karbidopa beror på den centrala neurofarmakologiska aktiviteten av dopamin. Dessa biverkningar kan vanligen minskas med dosminskning. De vanligaste biverkningarna är dyskinesier, bl.a. koreiforma, dystoniska och andra ofrivilliga rörelser och illamående. Muskelryckningar och blefarospasm kan anses vara tidiga tecken på att dosminskning bör övervägas.
Under kontrollerade kliniska studier på patienter med måttliga till grava motoriska svängningar orsakade Levocar inga biverkningar som var unika för den modifierade frisättningsformen.
Infektioner och infestationer
Mycket vanliga (≥1/10): Urinvägsinfektioner
Blodet och lymfsystemet
Sällsynta (≥1/10.000 till <1/1000): Leukopeni, hemolytisk och icke-hemolytisk anemi, trombocytopeni
Mycket sällsynta (<1/10.000): Agranulocytos
Metabolism och nutrition
Vanliga (≥1/100 till <1/10): Anorexia
Mindre vanliga (≥1/1.000 till <1/100): Viktminskning, viktökning
Psykiska störningar
Vanliga (≥1/100 till <1/10): Hallucinationer, förvirring, yrsel, mardrömmar, sömnighet, trötthet, sömnlöshet, depression i mycket sällsynta fall med suicidförsök, eufori, psykotiska episoder, känsla av stimulans
Sällsynta (≥1/10.000 till <1/1000): Upphetsning, rädsla, nedsatt tankekapacitet, desorientering, huvudvärk, ökad libido, känselbortfall, kramper
Ingen känd frekvens:
Störd impulskontroll: Patologiskt spelberoende, ökad libido, hypersexualitet, tvångsmässigt spenderande av pengar och tvångsmässigt köpbeteende, hetsätning och tvångsmässigt ätande kan förekomma hos patienter som behandlas med dopaminagonister och/eller andra dopaminerga behandlingar innehållande levodopa såsom Levocar. (Se avsnitt 4.4).
Psykiska störningar: demens
Dopaminergt dysregleringssyndrom: Dopaminergt dysregleringssyndrom (DDS) är en beroendeframkallande sjukdom som ses hos vissa patienter vilka behandlas med karbidopa/levodopa. Berörda patienter uppvisar ett mönster av dopaminergt läkemedelsmissbruk med doser högre än det som krävs för att kontrollera motoriska symptom, vilket i vissa fall kan resultera i svåra dyskinesier (se även avsnitt 4.4).
Centrala och perifera nervsystemet
Vanliga (≥1/100 till <1/10): Dyskinesi (högre frekvens av dyskinesi sågs med Levocar än i formen med omedelbar frisättning av levodopa/karbidopa), korea, dystoni, extrapyramidala och rörelselrubbningar, ”on-off”-uppträdande
Bradykinesi (on-off episoder) kan uppstå några månader till år efter insättning av behandling med levodopa och är sannolikt relaterat till sjukdomens progression. Anpassning av dosregim och dosintervall kan behövas.
Mindre vanliga (≥1/1.000 till <1/100): Ataxi, ökad tremor i händerna
Sällsynta (≥1/10.000 till <1/1000): Malignt neuroleptiskt syndrom (se avsnitt 4.4), parestesier, fall, gångdefekter, trismus
Levodopa/karbidopa associeras med somnolens och har i mycket sällsynta fall associerats med överdriven somnolens dagtid och episoder av plötsliga sömnattacker.
Ögon
Sällsynta (≥1/10.000 till <1/1000): Dimsyn, blefarospasm, aktivering av latent Horners syndrom, dubbelsyn, dilaterade pupiller, okulogyrisk kris
Blefarospasm kan vara ett tidigt tecken på överdosering.
Hjärtat
Vanliga (≥1/100 till <1/10): Palpitationer, oregelbundna hjärtslag
Blodkärl
Vanliga (≥1/100 till <1/10): Ortostatisk hypotension, tendens till svimning, synkope
Mindre vanliga (≥1/1.000 till <1/100): Hypertoni
Sällsynta (≥1/10.000 till <1/1000): Flebit
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum
Mindre vanliga (≥1/1.000 till <1/100): Heshet, bröstsmärta
Sällsynta (≥1/10.000 till <1/1000): Dyspné, onormalt andningsmönster
Magtarmkanalen
Vanliga (≥1/100 till <1/10): Illamående, kräkning, muntorrhet, bitter smak
Mindre vanliga (≥1/1.000 till <1/100): Förstoppning, diarré, sialorré, dysfagi, flatulens
Sällsynta (≥1/10.000 till <1/1000): Dyspepsi, smärta i magtarmkanalen, mörkfärgad saliv, bruxism, hicka, gastrointestinal blödning, brännande känsla i tungan, duodenalsår
Hud och subkutan vävnad
Mindre vanliga (≥1/1.000 till <1/100): Ödem
Sällsynta (≥1/10.000 till <1/1000): Angioödem, urtikaria, pruritus, ansiktsrodnad, håravfall, exantem, ökad svettning, mörk perspirationsvätska, Schönlein-Henoch purpura
Ingen känd frekvens: Elakartat melanom (se avsnitt 4.3)
Muskuloskeletala systemet och bindväv
Mindre vanliga (≥1/1.000 till <1/100): Muskelspasmer
Njurar och urinvägar
Mindre vanliga (≥1/1.000 till <1/100): Mörkfärgad urin
Sällsynta (≥1/10.000 till <1/1000): Urinretention, urininkontinens, priapism
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället
Mindre vanliga (≥1/1.000 till <1/100): Svaghet, obehagskänsla, hudrodnad
Behandlingen av en akut överdos av Levocar är i allmänhet densamma som den vid en akut överdos av levodopa. Pyridoxin har emellertid ingen effekt på reverseringen av verkan av Levocar. EKG-kontroll ska användas och patienten observeras noggrant angående utveckling av hjärtarytmier. Vid behov ska lämplig antiarytmi-behandling ges.
Risken för att patienten tagit andra läkemedel tillsammans med Levocar ska tas i beaktande. Hittills har erfarenhet med dialys inte rapporterats därför är värdet av detta vid behandling av en överdos inte känt.
Idiopatisk Parkinsons sjukdom, särskilt för att förkorta ”off-perioden” hos patienter som tidigare har behandlats med levodopa/dekarboxylashämmare med omedelbar frisättning eller med enbart levodopa och som visat motoriska svängningar.
Erfarenheten med Levocar är begränsad hos patienter som inte tidigare har behandlats med levodopa.
Dosering
Den dagliga dosen Levocar ska bestämmas noggrant. Patienterna ska kontrolleras noga under tiden som dosjustering sker, särskilt vad gäller uppkomst av eller förvärrat illamående och onormala ofrivilliga rörelser, som dyskinesi, korea och dystoni. Blefarospasm kan vara ett tidigt tecken på överdosering.
Startdos
Patienter som inte tidigare har fått behandling med levodopa
Den rekommenderade startdosen är en tablett Levocar 200 mg/50 mg två gånger dagligen. Startdosen ska inte vara högre än 600 mg levodopa per dag och doserna ska administreras med minst sex timmars mellanrum.
Dosjustering ska ske med minst två till fyra dagars mellanrum.
Beroende på sjukdomens svårighetsgrad kan sex månaders behandling behövas för att uppnå optimal sjukdomskontroll.
Anvisning för byte för patienter som behandlas med kombinationen levodopa och dekarboxylashämmare med omedelbar frisättning
Byte till Levocar 200 mg/50 mg ska initialt ske med en dos som maximalt ger cirka 10% mer levodopa per dag då högre doser är indicerade (mer än 900 mg dagligen). Levodopa och karboxylashämmare ska sättas ut minst 12 timmar före administrering av Levocar. Dosintervallet ska förlängas med 30% till 50% med 4-12 timmars mellanrum. Om de uppdelade doserna inte är lika stora är rekommendationen att administrera den lägsta dosen i slutet av dagen. Dosen ska justeras efter den kliniska reaktionen, som indicerat nedan under Dosjustering. Den kan hända att det blir nödvändigt med doser som ger maximalt 30% mer levodopa per dag.
Anvisning för byte till behandling med Levocar från levodopa/karbidopa kombinationer med omedelbar frisättning visas i tabellen nedan:
*uppdelat på tre eller fler doser
Patienter som för närvarande behandlas med enbart levodopa
Levodopa måste sättas ut minst 12 timmar innan behandlingen med Levocar sätts in. Hos patienter med en lätt till måttlig form av sjukdomen är den rekommenderade startdosen en tablett Levocar två gånger dagligen.
Dosjustering
Efter att behandlingen har fastställts kan doser och dosfrekvenser ökas eller minskas beroende på behandlingssvar. De flesta patienter behandlas adekvat med två till åtta tabletter Levocar 200 mg/50 mg dagligen, givet i uppdelade doser med fyra till tolv timmars mellanrum under dygnets vakna timmar. Högre doser (upp till tolv tabletter) och kortare mellanrum (mindre än fyra timmar) har använts, men rekommenderas inte generellt.
När doser av Levocar 200 mg/50 mg ges med mindre än fyra timmars mellanrum eller om de uppdelade doserna inte är lika stora, är rekommendationen att ge den lägre dosen i slutet av dagen.
Effekten av den första dosen på morgonen kan hos vissa patienter vara fördröjd upp till en timme jämfört med den vanliga reaktionen efter den första dosen på morgonen med levodopa/karbidopa med omedelbar frisättning.
Dosjusteringar ska ske med minst tre dagars mellanrum.
Underhållsdos
Eftersom Parkinsons sjukdom är progressiv rekommenderas återkommande kliniska kontroller och justering av dosregimen för Levocar kan behövas.
Pediatrisk population
Säkerhet hos patienter under 18 år har inte fastställts.
Användning till äldre
Det finns bred erfarenhet från användning av levodopa/karbidopa hos äldre patienter. Rekommendationerna som angivits ovan reflekterar kliniska data som härrör sig från denna erfarenhet.
Användning vid nedsatt njur-/leverfunktion
Ingen dosjustering behövs.
Administreringssätt
Patienten kan fortsätta med ordinarie antiparkinsonläkemedel, förutom levodopa, under administrering av Levocar. Dosen av dessa andra läkemedel kan emellertid behöva justeras.
Plötsligt avbrott i behandlingen med levodopa bör undvikas om möjligt.
Eftersom karbidopa hämmar försämringen av levodopas effekter orsakade av pyridoxin kan Levocar administreras till patienter som samtidigt behandlas med pyridoxin (vitamin B6).
Anmärkning
För att bibehålla egenskaperna hos depottabletten får tabletterna inte delas och måste sväljas hela.
Tillägg av andra antiparkinsonläkemedel
Antikolinergika, dopaminagonister och amantadin kan ges samtidigt med Levocar. Det kan vara nödvändigt att justera dosen av Levocar då dessa läkemedel läggs till en pågående behandling med Levocar.
Avbrytande av behandlingen
Patienterna ska observeras noggrant vid en plötslig minskning av dosen eller om det är nödvändigt att avbryta behandlingen med Levocar, särskilt hos patienter som får antipsykotika (se avsnitt 4.4 ”Varningar och försiktighet”).
Plötsligt avbrott i behandlingen med levodopa bör undvikas om möjligt.
Om narkos är nödvändig kan administrering av Levocar pågå så länge patienten får ta läkemedel peroralt. Vid tillfälligt avbrytande av behandlingen kan vanlig dos ges så snart patienten kan ta läkemedel peroralt.
Icke-selektiva monoaminoxidas (MAO)-hämmare och selektiva MAO typ A-hämmare är kontraindicerade för samtidig användning med Levocar. Dessa hämmare ska ha satts ut minst två veckor innan behandling med Levocar sätts in. Levocar kan tas samtidigt med den rekommenderade dosen av en MAO-hämmare som är selektiv för MAO typ B (t.ex. selegilin-HCl) (se avsnitt 4.5).
Levocar är kontraindicerat:
hos patienter med överkänslighet mot levodopa, karbidopa eller mot något innehållsämne
hos patienter med trångvinkelglaukom
hos patienter med grav hjärtsvikt
vid svåra hjärtarytmier
vid akut stroke
Eftersom levodopa kan aktivera ett malignt melanom ska levodopa/karbidopa inte användas hos patienter med misstänkta odiagnostiserade hudförändringar eller melanom i anamnesen.
Levocar ska inte ges då administrering av ett sympatomimetikum är kontraindicerat.
Hos patienter som behandlas med enbart levodopa ska behandlingen ha avbrutits minst 12 timmar före insättning av Levocar.
Baserat på den farmakokinetiska profilen för Levocar kan påslag av effekten hos patienter med dyskinesi tidigt på morgonen ta längre tid än med levodopa/karbidopa med omedelbar frisättning. Incidensen av dyskinesi under behandling med Levocar är högre hos patienter med avancerat stadium av motoriska svängningar än den är med en tablett levodopa/karbidopa med omedelbar frisättning (16,5% vs 12,2%).
Dyskinesi kan uppstå hos patienter som tidigare har behandlats med enbart levodopa, eftersom karbidopa gör det möjligt för mer levodopa att nå hjärnan, vilket gör att mer dopamin kan bildas. Uppkomsten av dyskinesi kan göra det nödvändigt att minska dosen (se avsnitt 4.8).
Levocar kan, liksom levodopa, ge ofrivilliga rörelser och psykiska störningar. Patienter med grava ofrivilliga rörelser eller psykotiska episoder i anamnesen då de behandlats med enbart levodopa eller med kombinationen levodopa/karbidopa ska observeras noggrant vid byte till Levocar. Man misstänker att dessa reaktioner är resultatet av ökat dopamin i hjärnan efter administrering av levodopa och att användning av Levocar kan ge återfall. Det kan vara nödvändigt att minska dosen. Alla patienter ska observeras noggrant angående utveckling av depression med samtidiga suicidtendenser. Patienter med tidigare eller pågående psykos ska behandlas med försiktighet.
Levocar ska sättas ut om det redan existerande psykotiska tillståndet förvärras.
Levodopa har förknippats med somnolens och episoder av plötsliga sömnattacker. Plötsliga sömnattacker under dagliga aktiviteter, i vissa fall utan förvarning har rapporterats i mycket sällsynta fall. Patienterna måste informeras om detta och uppmanas att vara försiktiga när de framför fordon eller använder maskiner under behandlingen med levodopa. Patienter som har upplevt somnolens och/eller en episod av plötslig sömnattack måste avstå från bilkörning och användandet av maskiner. Dessutom kan dosminskning eller utsättning av behandlingen övervägas.
Levocar ska ges med försiktighet till patienter med grav kardiovaskulär sjukdom eller lungsjukdom, bronkialastma, njur-, lever- eller endokrin sjukdom eller med peptiskt sår, hematemes eller krampanfall i anamnesen.
Levodopa/karbidopa ska ges med försiktighet till patienter som har myokardinfarkt i anamnesen och har resterande atriell, nodal eller ventrikulär arytmi. Hos dessa patienter ska hjärtfunktionen kontrolleras särskilt noggrant under tiden för initial dosadministrering och –titrering.
Patienter med kroniskt bredvinkelglaukom kan behandlas med försiktighet med Levocar förutsatt att det intraokulära trycket är välkontrollerat och att patienten monitoreras noggrant angående förändringar i ögontrycket under behandlingen.
Ett symtomkomplex som påminner om malignt neuroleptiskt syndrom, inklusive muskelstyvhet, ökad kroppstemperatur, psykiska förändringar och ökad serumkreatininfosfokinas, har rapporterats då anti-parkinsonläkemedel satts ut plötsligt. Därför ska patienterna observeras noggrant då dosen av levodopa/karbidopa kombinationer minskas plötsligt eller avbryts, särskilt om patienten får antipsykotika.
Levodopa/karbidopa rekommenderas inte för behandling av farmakogena extrapyramidala reaktioner eller Huntingtons korea.
Försiktighet ska iakttas vid samtidig administrering av psykoaktiva läkemedel och levodopa/karbidopa (se avsnitt 4.5).
Liksom med levodopa, periodisk utvärdering av lever-, hematopoetisk-, kardiovaskulär- och njurfunktion rekommenderas under långvarig behandling.
Om narkos är nödvändig kan administrering av Levocar pågå så länge patienten får ta läkemedel peroralt. Vid tillfälligt avbrytande av behandlingen kan vanlig dos ges så snart patienten kan ta läkemedel peroralt.
Melanom
Epidemiologiska studier har visat att patienter med Parkinsons sjukdom har en högre risk att utveckla melanom än den allmänna populationen (cirka 2–6 gånger högre). Det är oklart om den upptäckta ökade risken berodde på Parkinsons sjukdom eller andra faktorer, såsom läkemedel som används för behandling av Parkinsons sjukdom.
Därför rekommenderas att patienter och förskrivare regelbundet uppföljer melanomförekomsten när levodopa/karbidopa används för vilken indikation som helst.
Störd impulskontroll
Patienter ska regelbundet kontrolleras för utveckling av störd impulskontroll. Patienter och dess vårdare ska uppmärksammas på att beteendemässiga symtom som tyder på störd impulskontroll såsom patologiskt spelberoende, ökad libido, hypersexualitet, tvångsmässigt spenderande av pengar och tvångsmässigt köpbeteende, hetsätning och tvångsmässigt ätande kan förekomma hos patienter som behandlas med dopaminagonister och/eller andra dopaminerga behandlingar innehållande levodopa såsom Levocar. Om patienten utvecklar dessa symtom rekommenderas att behandlingen omprövas.
Dopaminergt dysregleringssyndrom (DDS)
Dopaminergt dysregleringssyndrom (DDS) är en beroendeframkallande sjukdom som leder till en överdriven användning av läkemedlet hos vissa patienter som behandlas med karbidopa/levodopa. Innan behandling påbörjas ska patienter och vårdgivare varnas för den potentiella risken att utveckla DDS (se även avsnitt 4.8).
Pediatrisk population
Säkerhet och effekt av Levocar har inte fastställts hos nyfödda och barn och administrering av läkemedlet till barn under 18 års ålder avråds.
Laboratorievärden
Levodopa/karbidopa preparat gav ökade avvikelser i ett flertal laboratorietester och dessa kan också uppstå med Levocar. Dessa omfattar ökningar i leverfunktionsvärden som alkaliska fosfataser, SGOT (AST), SGPT (ALT), mjölksyredehydrogenas, bilirubin, blodureakväve, kreatinin, urinsyra och positivt Coombs test.
Minskat hemoglobin och hematokrit, förhöjt serumglukos och vita blodkroppar, bakterier och blod i urinen har rapporterats med Levocar.
Då testremsa används för att bestämma ketonuri, kan levodopa/karbidopa-preparat visa ett falskt positivt resultat på ketonkroppar. Denna reaktion ändras inte genom att man kokar urinprovet. Falska negativa resultat kan också uppstå i undersökning av glukosuri vid användning av glukosoxidasmetoder.
Levocar innehåller natrium
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per depottablett, d.v.s. är näst intill “natriumfritt”.
Försiktighet krävs vid samtidig administrering av Levocar och följande läkemedel:
Antihypertensiva medel
Symtomatisk postural hypotoni har uppstått då levodopa/karbidopa läggs till vissa antihypertensiva. Dosjusteringar av antihypertensiva läkemedel kan därför vara nödvändiga under startfasen av behandling med levodopa/karbidopa.
Antidepressiva
Det har förekommit sällsynta rapporter om biverkningar, inklusive hypertoni och dyskinesi, som ett resultat av samtidig administrering av tricykliska antidepressiva och levodopa/karbidopa-preparat (se kontraindikationer för patienter som står på monoaminoxidashämmare).
Antikolinergika
Antikolinergika kan agera synergistiskt med levodopa och minska tremor, men kombinerad användning kan exacerbera onormala ofrivilliga rörelser. Antikolinergika kan minska effekterna av levodopa genom att fördröja dess absorption. Dosjustering av Levocar kan vara nödvändig.
COMT-hämmare (tolkapon, entakapon)
Samtidig användning av COMT (Katekol-O-Metyl Transferas) hämmare och Levocar kan öka biotillgängligheten av levodopa. Levocar-dosen kan eventuellt behöva justeras.
Sympatomimetika
Sympatomimetika kan öka kardiovaskulära biverkningar relaterade till levodopa.
Antacida
Effekten av adminstrering av antacida och Levocar på biotillgängligheten för levodopa har inte studerats.
Järn
Studier visar en minskning av biotillgängligheten av karbidopa och/eller levodopa när det intas med järnsulfat eller järnglukonat.
Pediatrisk population
Interaktionsstudier har endast utförts hos vuxna.
Övriga läkemedel
Dopamin-D2-receptor antagonister (t ex. fenotiaziner, butyrofenoner, risperidon), benzodiazepiner och isoniazid kan minska behandlingseffekten av levodopa. De gynnsamma fördelaktiga effekterna av levodopa vid Parkinsons sjukdom motverkas av fenytoin och papaverin. Patienter som tar dessa läkemedel tillsammans med Levocar ska observeras noggrant avseende utebliven effekt.
Användning av levodopa/karbidopa med dopaminuttömmande medel (t.ex. tetrabenazin) eller andra läkemedel som man vet tömmer monoaminlagren rekommenderas inte.
Amantadin har synergisk effekt med levodopa och kan öka levodopa-relaterade biverkningar. En justering av Levocar-dosen kan behövas.
Metoklopramid ökar tömningen av magsäcken och kan öka biotillgängligheten av Levocar.
Samtidig användning av selegilin och levodopa/karbidopa kan omfatta grav ortostatisk hypotension vilket kan inte anses bero på endast levodopa/karbidopa (se även avsnitt 4.3).
Eftersom levodopa är kompetitivt med vissa aminosyror kan absorptionen av levodopa störas hos vissa patienter som står på en proteinrik kost.
Graviditet
Det finns otillräckliga data om användning av levodopa/karbidopa hos gravida kvinnor. Data från djurstudier har visat reproduktionstoxicitet (se avsnitt 5.3). Den potentiella risken för embryot eller fostret hos människa är inte känd. Levocar ska inte användas under graviditet. Alla kvinnor i fertil ålder som står på Levocar ska använda effektivt preventivmedel.
Amning
Levodopa utsöndras i bröstmjölk i signifikanta kvantiteter. Levodopa hämmar frisättningen av prolaktin och därmed också amning. Kvinnor ska undvika amning under behandling med Levocar.
Fertilitet
Inga skadliga effekter på fertiliteten sågs i prekliniska studier med karbidopa och levodopa ensamt. Fertilitetsstudier med djur har inte genomförts med kombinationen levodopa och karbidopa.
Det finns inga kända data angående effekten av detta läkemedel på körförmågan. Vissa biverkningar som sömnighet och yrsel kan påverka förmågan att framföra fordon eller användandet av maskiner.
Patienter som behandlas med levodopa och som uppvisar somnolens och/eller en episod av plötslig sömnattack måste informeras om att avstå från bilkörning eller deltagande i aktiviteter där nedsatt reaktionsförmåga kan utsätta dem själva eller andra för risk för allvarlig skada eller död (t.ex. användande av maskiner) tills sådana återkommande episoder och somnolens har upphört (se även avsnitt 4.4).
Biverkningar som förekommer ofta hos patienter som får levodopa/karbidopa beror på den centrala neurofarmakologiska aktiviteten av dopamin. Dessa biverkningar kan vanligen minskas med dosminskning. De vanligaste biverkningarna är dyskinesier, bl.a. koreiforma, dystoniska och andra ofrivilliga rörelser och illamående. Muskelryckningar och blefarospasm kan anses vara tidiga tecken på att dosminskning bör övervägas.
Under kontrollerade kliniska studier på patienter med måttliga till grava motoriska svängningar orsakade Levocar inga biverkningar som var unika för den modifierade frisättningsformen.
Infektioner och infestationer
Mycket vanliga (≥1/10): Urinvägsinfektioner
Blodet och lymfsystemet
Sällsynta (≥1/10.000 till <1/1000): Leukopeni, hemolytisk och icke-hemolytisk anemi, trombocytopeni
Mycket sällsynta (<1/10.000): Agranulocytos
Metabolism och nutrition
Vanliga (≥1/100 till <1/10): Anorexia
Mindre vanliga (≥1/1.000 till <1/100): Viktminskning, viktökning
Psykiska störningar
Vanliga (≥1/100 till <1/10): Hallucinationer, förvirring, yrsel, mardrömmar, sömnighet, trötthet, sömnlöshet, depression i mycket sällsynta fall med suicidförsök, eufori, psykotiska episoder, känsla av stimulans
Sällsynta (≥1/10.000 till <1/1000): Upphetsning, rädsla, nedsatt tankekapacitet, desorientering, huvudvärk, ökad libido, känselbortfall, kramper
Ingen känd frekvens:
Störd impulskontroll: Patologiskt spelberoende, ökad libido, hypersexualitet, tvångsmässigt spenderande av pengar och tvångsmässigt köpbeteende, hetsätning och tvångsmässigt ätande kan förekomma hos patienter som behandlas med dopaminagonister och/eller andra dopaminerga behandlingar innehållande levodopa såsom Levocar. (Se avsnitt 4.4).
Psykiska störningar: demens
Dopaminergt dysregleringssyndrom: Dopaminergt dysregleringssyndrom (DDS) är en beroendeframkallande sjukdom som ses hos vissa patienter vilka behandlas med karbidopa/levodopa. Berörda patienter uppvisar ett mönster av dopaminergt läkemedelsmissbruk med doser högre än det som krävs för att kontrollera motoriska symptom, vilket i vissa fall kan resultera i svåra dyskinesier (se även avsnitt 4.4).
Centrala och perifera nervsystemet
Vanliga (≥1/100 till <1/10): Dyskinesi (högre frekvens av dyskinesi sågs med Levocar än i formen med omedelbar frisättning av levodopa/karbidopa), korea, dystoni, extrapyramidala och rörelselrubbningar, ”on-off”-uppträdande
Bradykinesi (on-off episoder) kan uppstå några månader till år efter insättning av behandling med levodopa och är sannolikt relaterat till sjukdomens progression. Anpassning av dosregim och dosintervall kan behövas.
Mindre vanliga (≥1/1.000 till <1/100): Ataxi, ökad tremor i händerna
Sällsynta (≥1/10.000 till <1/1000): Malignt neuroleptiskt syndrom (se avsnitt 4.4), parestesier, fall, gångdefekter, trismus
Levodopa/karbidopa associeras med somnolens och har i mycket sällsynta fall associerats med överdriven somnolens dagtid och episoder av plötsliga sömnattacker.
Ögon
Sällsynta (≥1/10.000 till <1/1000): Dimsyn, blefarospasm, aktivering av latent Horners syndrom, dubbelsyn, dilaterade pupiller, okulogyrisk kris
Blefarospasm kan vara ett tidigt tecken på överdosering.
Hjärtat
Vanliga (≥1/100 till <1/10): Palpitationer, oregelbundna hjärtslag
Blodkärl
Vanliga (≥1/100 till <1/10): Ortostatisk hypotension, tendens till svimning, synkope
Mindre vanliga (≥1/1.000 till <1/100): Hypertoni
Sällsynta (≥1/10.000 till <1/1000): Flebit
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum
Mindre vanliga (≥1/1.000 till <1/100): Heshet, bröstsmärta
Sällsynta (≥1/10.000 till <1/1000): Dyspné, onormalt andningsmönster
Magtarmkanalen
Vanliga (≥1/100 till <1/10): Illamående, kräkning, muntorrhet, bitter smak
Mindre vanliga (≥1/1.000 till <1/100): Förstoppning, diarré, sialorré, dysfagi, flatulens
Sällsynta (≥1/10.000 till <1/1000): Dyspepsi, smärta i magtarmkanalen, mörkfärgad saliv, bruxism, hicka, gastrointestinal blödning, brännande känsla i tungan, duodenalsår
Hud och subkutan vävnad
Mindre vanliga (≥1/1.000 till <1/100): Ödem
Sällsynta (≥1/10.000 till <1/1000): Angioödem, urtikaria, pruritus, ansiktsrodnad, håravfall, exantem, ökad svettning, mörk perspirationsvätska, Schönlein-Henoch purpura
Ingen känd frekvens: Elakartat melanom (se avsnitt 4.3)
Muskuloskeletala systemet och bindväv
Mindre vanliga (≥1/1.000 till <1/100): Muskelspasmer
Njurar och urinvägar
Mindre vanliga (≥1/1.000 till <1/100): Mörkfärgad urin
Sällsynta (≥1/10.000 till <1/1000): Urinretention, urininkontinens, priapism
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället
Mindre vanliga (≥1/1.000 till <1/100): Svaghet, obehagskänsla, hudrodnad
Rapportering av misstänkta biverkningar
Behandlingen av en akut överdos av Levocar är i allmänhet densamma som den vid en akut överdos av levodopa. Pyridoxin har emellertid ingen effekt på reverseringen av verkan av Levocar. EKG-kontroll ska användas och patienten observeras noggrant angående utveckling av hjärtarytmier. Vid behov ska lämplig antiarytmi-behandling ges.
Risken för att patienten tagit andra läkemedel tillsammans med Levocar ska tas i beaktande. Hittills har erfarenhet med dialys inte rapporterats därför är värdet av detta vid behandling av en överdos inte känt.
Levodopa lindrar symtomen på Parkinsons sjukdom genom dekarboxylering till dopamin i hjärnan. Karbidopa, vilket inte passerar blod-hjärnbarriären, hämmar endast den extracerebrala dekarboxyleringen av levodopa, och gör mer levodopa tillgängligt för transport till hjärnan och påföljande omvandling till dopamin. Därför är det normalt inte nödvändigt att administrera höga doser levodopa med täta mellanrum. Gastrointestinala och kardiovaskulära biverkningar, särskilt de som kan hänföras till det domapin som bildas i de extracerebrala vävnaderna, undviks helt och hållet eller delvis genom den minskade dosen.
Klinisk effekt och säkerhet
Under kliniska försök upplevde patienter med motoriska svängningar en kortare ”off”-period med levodopa och karbidopa i formen med fördröjd frisättning jämfört med en tablett innehållande levodopa och karbidopa med omedelbar frisättning. Minskningen av ”off”-tiden är ganska liten (cirka 10%) och incidensen av dyskinesi var något ökad efter administrering av Levocar jämfört med behandling med en kombinationstablett med levodopa och karbidopa med omedelbar frisättning. Slutsatsen om förbättring och aktivitetsgrad i vardagslivet i ”on” och ”off” situationen enligt både patient och läkare, var högre vid behandling med Levocar än med levodopa och karbidopa. Patienterna ansåg att Levocar hade bättre verkan på de kliniska svängningarna och de föredrog denna form framför en tablett i en kombination av levodopa och karbidopa med omedelbar frisättning. Hos patienter utan motoriska svängningar gav Levocar, under kontrollerade villkor, samma behandlingsfördel i mer sällan givna doser jämfört med tabletten med omedelbar frisättning med en kombination av levodopa och karbidopa. Förbättring av andra symtom på Parkinsons sjukdom skedde inte generellt.
Absorption
Farmakokinetiken för levodopa efter administrering av levodopa/karbidopa 200 mg/50 mg depottablett jämfört med levodopa/karbidopa 200 mg/50 mg tablett med omedelbar frisättning har studerats på unga friska frivilliga. Efter administrering av levodopa/karbidopa 200 mg/50 mg depottablett tog det cirka två timmar innan maximala plasmanivåer av levodopa uppnåddes, jämfört med 0,75 tim för kombinationstabletten levodopa och karbidopa med omedelbar frisättning. De genomsnittliga maximala plasmanivåerna av levodopa minskades med 60% för levodopa/karbidopa 200 mg/50 mg depottablett jämfört med tabletten med omedelbar frisättning. Absorptionen av levodopa efter administrering av levodopa/karbidopa 200 mg/50 mg depottablett förflöt kontinuerligt under fyra till sex timmar. I dessa studier svängde plasmakoncentrationerna av levodopa inom snävare marginaler än med levodopa/karbidopa-tabletten med omedelbar frisättning. Eftersom biotillgängligheten för levodopa från levodopa/karbidopa 200 mg/50 mg depottablett jämfört med en kombinationstablett levodopa/karbidopa med omedelbar frisättning är cirka 70%, ska den dagliga dosen levodopa i formen fördröjd frisättning som regel vara högre än den vid formen med omedelbar frisättning.
Genomsnittlig maximal plasmakoncentration av levodopa efter administrering av en enkeldos levodopa/karbidopa 100 mg/25 mg depottablett var cirka 70% av levodopa/karbidopa 200 mg/50 mg depottablett.
Den genomsnittliga tiden för att nå maximala plasmakoncentrationer minskades något med levodopa/karbidopa 100 mg/25 mg depottablett jämfört med levodopa/karbidopa 200 mg/50 mg depottablett.
Farmakokinetiken för levodopa efter administrering av levodopa/karbidopa depottablett studerades även på patienter med Parkinsons sjukdom. Regelbunden administrering två gånger dagligen under tre månader av levodopa/karbidopa 100 mg/25 mg depottablett (varierade mellan 50 mg karbidopa och 200 mg levodopa till 150 mg karbidopa och 600 mg levodopa) visade ingen ackumulering av levodopa i plasma.
Födointag hade ingen påverkan på absorptionen av levodopa. Avseende karbidopa gav samtidigt födointag en minskning i AUC på 50% och i C-max på 40%. De minskade plasmanivåerna av karbidopa har ingen klinisk relevans.
Distribution
Levodopa distribueras brett till de flesta kroppsvävnader, men inte till det centrala nervsystemet på grund av omfattande metabolism i periferin. Levodopa är inte bundet till proteiner. Levodopa passerar blod-hjärnbarriären genom ett aktivt men mättnadsbart transportsystem för stora neutrala aminosyror.
Karbidopa passerar inte blod-hjärnbarriären. Både levodopa och karbidopa passerar placenta och utsöndras i bröstmjölk.
Metabolism och elimination
I närvaro av karbidopa metaboliseras levodopa huvudsakligen till aminosyror och, i mindre omfattning, till katekolaminderivat. Alla metaboliter utsöndras via njurarna.
Efter en oral dos återfinns cirka 50% i urinen.
Djurstudier avseende säkerhetsfarmakologi och toxicitet efter upprepad administrering, mutagenicitetsstudier och karcinogenicitetsstudier visade inte några särskilda risker för människa. I reproduktionstoxikologiska studier har både levodopa och kombinationen levodopa/karbidopa orsakat deformationer invärtes och i skelettet hos kanin.
Farmakoterapeutisk grupp: levodopa: dopaminergika; karbidopa: dopadekarboxylashämmare
ATC-kod N04BA02
Verkningsmekanism
Levocar innehåller en kombination av karbidopa, en aromatisk aminosyredekarboxylashämmare, och levodopa, den metboliska prekursorn till dopamin, i form av en depottablett på polymerbasis för behandling av Parkinsons sjukdom.
Levocar är särskilt användbart i minskningen av ”off”-perioden hos patienter som tidigare har behandlats med levodopa/dekarboxylashämmarkombinationen med omedelbar frisättning, vilka har haft dyskinesi och motoriska svängningar.
Farmakodynamiska effekter
Patienter med Parkinsons sjukdom som behandlats med preparat som innehöll levodopa kan utveckla motoriska svängningar som kännetecknas av den avtagande effekten av en dos, dyskinesi i peak-dosen och akinesi. Den avancerade formen av motoriska svängningar (”on-off”-fenomen) kännetecknas av oförutsägbara svängningar från mobilitet till immobilitet. Även om orsakerna till de motoriska svängningarna inte är helt klarlagda har det visat sig att de kan minskas genom behandlingsregimer som ger en stabil plasmakoncentration av levodopa.
Levodopa lindrar symtomen på Parkinsons sjukdom genom dekarboxylering till dopamin i hjärnan. Karbidopa, vilket inte passerar blod-hjärnbarriären, hämmar endast den extracerebrala dekarboxyleringen av levodopa, och gör mer levodopa tillgängligt för transport till hjärnan och påföljande omvandling till dopamin. Därför är det normalt inte nödvändigt att administrera höga doser levodopa med täta mellanrum. Gastrointestinala och kardiovaskulära biverkningar, särskilt de som kan hänföras till det domapin som bildas i de extracerebrala vävnaderna, undviks helt och hållet eller delvis genom den minskade dosen.
Klinisk effekt och säkerhet
Under kliniska försök upplevde patienter med motoriska svängningar en kortare ”off”-period med levodopa och karbidopa i formen med fördröjd frisättning jämfört med en tablett innehållande levodopa och karbidopa med omedelbar frisättning. Minskningen av ”off”-tiden är ganska liten (cirka 10%) och incidensen av dyskinesi var något ökad efter administrering av Levocar jämfört med behandling med en kombinationstablett med levodopa och karbidopa med omedelbar frisättning. Slutsatsen om förbättring och aktivitetsgrad i vardagslivet i ”on” och ”off” situationen enligt både patient och läkare, var högre vid behandling med Levocar än med levodopa och karbidopa. Patienterna ansåg att Levocar hade bättre verkan på de kliniska svängningarna och de föredrog denna form framför en tablett i en kombination av levodopa och karbidopa med omedelbar frisättning. Hos patienter utan motoriska svängningar gav Levocar, under kontrollerade villkor, samma behandlingsfördel i mer sällan givna doser jämfört med tabletten med omedelbar frisättning med en kombination av levodopa och karbidopa. Förbättring av andra symtom på Parkinsons sjukdom skedde inte generellt.
Absorption
Farmakokinetiken för levodopa efter administrering av levodopa/karbidopa 200 mg/50 mg depottablett jämfört med levodopa/karbidopa 200 mg/50 mg tablett med omedelbar frisättning har studerats på unga friska frivilliga. Efter administrering av levodopa/karbidopa 200 mg/50 mg depottablett tog det cirka två timmar innan maximala plasmanivåer av levodopa uppnåddes, jämfört med 0,75 tim för kombinationstabletten levodopa och karbidopa med omedelbar frisättning. De genomsnittliga maximala plasmanivåerna av levodopa minskades med 60% för levodopa/karbidopa 200 mg/50 mg depottablett jämfört med tabletten med omedelbar frisättning. Absorptionen av levodopa efter administrering av levodopa/karbidopa 200 mg/50 mg depottablett förflöt kontinuerligt under fyra till sex timmar. I dessa studier svängde plasmakoncentrationerna av levodopa inom snävare marginaler än med levodopa/karbidopa-tabletten med omedelbar frisättning. Eftersom biotillgängligheten för levodopa från levodopa/karbidopa 200 mg/50 mg depottablett jämfört med en kombinationstablett levodopa/karbidopa med omedelbar frisättning är cirka 70%, ska den dagliga dosen levodopa i formen fördröjd frisättning som regel vara högre än den vid formen med omedelbar frisättning.
Genomsnittlig maximal plasmakoncentration av levodopa efter administrering av en enkeldos levodopa/karbidopa 100 mg/25 mg depottablett var cirka 70% av levodopa/karbidopa 200 mg/50 mg depottablett.
Den genomsnittliga tiden för att nå maximala plasmakoncentrationer minskades något med levodopa/karbidopa 100 mg/25 mg depottablett jämfört med levodopa/karbidopa 200 mg/50 mg depottablett.
Farmakokinetiken för levodopa efter administrering av levodopa/karbidopa depottablett studerades även på patienter med Parkinsons sjukdom. Regelbunden administrering två gånger dagligen under tre månader av levodopa/karbidopa 100 mg/25 mg depottablett (varierade mellan 50 mg karbidopa och 200 mg levodopa till 150 mg karbidopa och 600 mg levodopa) visade ingen ackumulering av levodopa i plasma.
Födointag hade ingen påverkan på absorptionen av levodopa. Avseende karbidopa gav samtidigt födointag en minskning i AUC på 50% och i C-max på 40%. De minskade plasmanivåerna av karbidopa har ingen klinisk relevans.
Distribution
Levodopa distribueras brett till de flesta kroppsvävnader, men inte till det centrala nervsystemet på grund av omfattande metabolism i periferin. Levodopa är inte bundet till proteiner. Levodopa passerar blod-hjärnbarriären genom ett aktivt men mättnadsbart transportsystem för stora neutrala aminosyror.
Karbidopa passerar inte blod-hjärnbarriären. Både levodopa och karbidopa passerar placenta och utsöndras i bröstmjölk.
Metabolism och elimination
I närvaro av karbidopa metaboliseras levodopa huvudsakligen till aminosyror och, i mindre omfattning, till katekolaminderivat. Alla metaboliter utsöndras via njurarna.
Efter en oral dos återfinns cirka 50% i urinen.
Djurstudier avseende säkerhetsfarmakologi och toxicitet efter upprepad administrering, mutagenicitetsstudier och karcinogenicitetsstudier visade inte några särskilda risker för människa. I reproduktionstoxikologiska studier har både levodopa och kombinationen levodopa/karbidopa orsakat deformationer invärtes och i skelettet hos kanin.
Detta läkemedel kräver inte några särskilda förvaringsvillkor.
Blisterförpackning (Aluminium/Aluminium)
30, 50, 60, 100 och 200 depottabletter
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
Inga särskilda anvisningar.
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
Hypromellos
Kolloidal, vattenfri kiseldioxid
Fumarinsyra
Natriumstearylfumarat
Makrogol 6000
Kinolingult (E104)
Gul järnoxid (E172)
Röd järnoxid (E172)
Titandioxid (E171)
Ej relevant.
4 år
Detta läkemedel kräver inte några särskilda förvaringsvillkor.
Blisterförpackning (Aluminium/Aluminium)
30, 50, 60, 100 och 200 depottabletter
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
Inga särskilda anvisningar.
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
Produktresumén är företagets information om läkemedlet riktat till förskrivare och personal inom sjukvård och apotek. Dokumentet är godkända av Läkemedelsverket eller den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA i samband med att läkemedlet godkänns för marknadsföring.
