Tillgänglig läkemedelsinformation i Sverige
Fass-texten är särskilt framtagen för förskrivare och vårdpersonal. Texten är baserad på produktresumén.
Texten nedan gäller för:
Texten är baserad på produktresumé: 2020-08-26.
Texten är baserad på produktresumé: 2020-08-26.
För behandling av patienter med diabetes mellitus som fordrar insulin för bibehållande av glukoshomeostas.
Hypoglykemi.
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll såvida de inte ges till patienter som genomgår desensibilisering.
Under inga omständigheter får Humulinberedningar, förutom Humulin Regular, ges intravenöst.
Dosering
Doseringen är individuell och bestäms av läkaren.
Pediatrisk population
Vid sjukdom eller emotionella störningar kan insulindosen behöva ökas.
Justering av dosen kan också bli aktuell vid ändrad nivå av fysisk ansträngning eller förändrad diet.
Patienterna måste instrueras att kontinuerligt växla injektionsställe för att minska risken för lipodystrofi och kutan amyloidos. Det finns en potentiell risk för fördröjd insulinabsorption och försämrad glykemisk kontroll efter insulininjektioner på ställen där dessa reaktioner förekommer. En plötslig ändring av injektionsställe till ett intakt område har visat sig resultera i hypoglykemi. Övervakning av blodsockervärdena rekommenderas efter ändring av injektionsställe. Justering av dosen diabetesläkemedel kan också behövas.
Kombinationsbehandling av humant insulin med pioglitazon
Fall av hjärtsvikt har rapporterats när tiazolidindioner använts i kombination med insulin, särskilt hos patienter med riskfaktorer för att utveckla hjärtsvikt. Detta ska beaktas om man överväger kombinationsbehandling med pioglitazon och humant insulin. Om kombinationen används ska patienten observeras med avseende på tecken och symtom på hjärtsvikt, viktökning och ödem. Behandlingen med pioglitazon ska avbrytas om försämring av hjärtsymtomen inträffar.
Anvisningar för användning och hantering
För att förebygga risken för överföring av sjukdomar ska varje penna endast användas av en patient, även om kanylen på doseringshjälpmedlet byts ut.
Spårbarhet
För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras.
Hjälpämen
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dos, d.v.s. är näst intill “natriumfritt”.
Fall av ödem har rapporterats vid insulinbehandling, i synnerhet då tidigare dålig metabolisk kontroll förbättrats genom intensifierad insulinbehandling.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, men alla kan rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.sePostadress: Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala.
Kanyler skall inte återanvändas och skall kastas på ett säkert sätt. Dela inte kanyler och pennor med andra. Humulin NPH-KwikPen kan användas tills den är tom och skall därefter kastas enligt lokala rekommendationer. Ej använt läkemedel och avfall skall hanteras enligt gällande anvisningar.
Anvisningar för användning och hantering
För att förebygga risken för överföring av sjukdomar ska varje penna endast användas av en patient, även om kanylen på doseringshjälpmedlet byts ut.
Humulin NPH-KwikPen är en injektionsvätska, suspension i en förfylld injektionspenna för engångsbruk som innehåller en 3 ml cylinderampull. Humulin NPH-KwikPen administrerar upp till 60 enheter per dos. Dosinställningen ökas stegvis med en enhet per steg.
a) Förberedelse
Förfyllda injektionspennor som innehåller Humulin NPH skall rullas fram och tillbaka mellan handflatorna tio gånger och vändas 180o tio gånger omedelbart före användning så att insulinsuspensionen blandas ordentligt och blir jämnt grumlig eller mjölkaktig. Om innehållet i ampullen inte får rätt utseende upprepas proceduren tills en jämn blandning erhålles.
Ampullen innehåller en liten glaspärla för att underlätta blandning. Skaka inte kraftigt, då kan det bildas skum vilket kan påverka doseringsnoggrannheten.
Cylinderampullerna skall kontrolleras ofta och skall inte användas om de innehåller klumpar eller om fasta, vita partiklar fastnar på flaskans botten eller väggar och ger ett frostigt utseende.
Cylinderampullerna är inte utformade så att andra insuliner kan blandas däri eller för att återfyllas.
Följ noga bruksanvisningen för Humulin NPH-KwikPen angående hur man sätter på en kanyl och utför insulininjektionen.
En kanyl måste alltid sättas på innan kontroll av insulinflöde, inställning av dos och injektion. Insulinflödet skall kontrolleras före varje injektion, annars kan fel dos erhållas.
b) Injektion
Korrekt dos enligt läkarens/sköterskans rekommendationer skall injiceras.
Injektionsstället skall varieras så att inte samma ställe används mer än ca 1 gång per månad.
Varje förpackning innehåller en bipacksedel med instruktioner hur insulinet skall injiceras.
Inga data finns tillgängliga.
Administreringssätt
Humulin NPH i en förfylld penna är endast lämplig för subkutan injektion. Humulin NPH skall ej ges intravenöst.
Subkutan administrering skall ske i överarm, lår, skinkor eller buk. Injektionsstället skall alterneras så att samma injektionsställe inte används mer än ca 1 gång per månad för att minska risken för lipodystrofi och kutan amyloidos (se avsnitt Varningar och försiktighet och Biverkningar).
Försiktighet bör iakttas så att injektion i blodkärl undvikes. Injektionsstället skall ej masseras. Patienterna skall utbildas att använda rätt injektionsteknik.
Varje förpackning innehåller en bipacksedel med instruktioner hur insulinet skall injiceras.
Byte av insulin skall ske med försiktighet och endast under läkarkontroll. Förändringar av styrka, tillverkare, typ (Regular, NPH, Mix etc.), ursprung (animalt, humant, humananalog) och/eller tillverkningsmetod (rDNA-teknik eller animal källa) kan kräva dosjustering.
Justering av insulindosen kan vara nödvändig vid övergång från insuliner med animalt ursprung till humant insulin. Ändringen i insulinbehov kan visa sig redan vid den första dosen eller först efter flera veckor eller månader.
Några patienter, som fått hypoglykemi efter övergång till humant insulin, har rapporterat att de tidiga varningssymptomen på hypoglykemi var mindre uttalade eller annorlunda jämfört med vad de erfarit med insulin med animalt ursprung. Patienter vars blodsockernivåer förbättrats avsevärt, t ex genom intensifierad insulinbehandling, skall uppmärksammas på att de tidiga symptomen på hypoglykemi kan bli mindre uttalade eller annorlunda. De tidiga symptomen på hypoglykemi kan även bli mindre uttalade om man haft diabetes under lång tid, vid diabetogen nervsjukdom eller vid behandling med t ex betablockerare. Hypoglykemi eller hyperglykemi som ej åtgärdas kan leda till medvetslöshet, koma eller dödsfall.
Felaktig dos eller avbruten behandling kan, speciellt för insulinberoende diabetiker, leda till hyperglykemi eller diabetesketoacidos; tillstånd som kan leda till dödsfall.
Behandling med humant insulin kan orsaka bildning av antikroppar, men titrarna av dessa är lägre än de mot renat, animalt insulin.
Signifikant ändrat insulinbehov kan förekomma vid sjukdomar i binjurarna, hypofysen eller sköldkörteln och vid nedsatt njur- eller leverfunktion.
Vid sjukdom eller emotionella störningar kan insulindosen behöva ökas.
Justering av dosen kan också bli aktuell vid ändrad nivå av fysisk ansträngning eller förändrad diet.
Patienterna måste instrueras att kontinuerligt växla injektionsställe för att minska risken för lipodystrofi och kutan amyloidos. Det finns en potentiell risk för fördröjd insulinabsorption och försämrad glykemisk kontroll efter insulininjektioner på ställen där dessa reaktioner förekommer. En plötslig ändring av injektionsställe till ett intakt område har visat sig resultera i hypoglykemi. Övervakning av blodsockervärdena rekommenderas efter ändring av injektionsställe. Justering av dosen diabetesläkemedel kan också behövas.
Kombinationsbehandling av humant insulin med pioglitazon
Fall av hjärtsvikt har rapporterats när tiazolidindioner använts i kombination med insulin, särskilt hos patienter med riskfaktorer för att utveckla hjärtsvikt. Detta ska beaktas om man överväger kombinationsbehandling med pioglitazon och humant insulin. Om kombinationen används ska patienten observeras med avseende på tecken och symtom på hjärtsvikt, viktökning och ödem. Behandlingen med pioglitazon ska avbrytas om försämring av hjärtsymtomen inträffar.
Anvisningar för användning och hantering
För att förebygga risken för överföring av sjukdomar ska varje penna endast användas av en patient, även om kanylen på doseringshjälpmedlet byts ut.
Spårbarhet
För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras.
Hjälpämen
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dos, d.v.s. är näst intill “natriumfritt”.
Det är känt att ett antal läkemedel interagerar med glukosmetabolismen och därför bör läkare kontaktas om andra läkemedel används samtidigt med humant insulin (se avsnitt Varningar och försiktighet). Läkaren ska ta eventuella interaktioner i beaktande och bör alltid fråga patienten om samtidigt intag av andra läkemedel.
Insulinbehovet kan öka vid samtidigt intag av läkemedel med blodsockerhöjande effekt, t ex glukokortikoider, tyroideahormoner, tillväxthormoner, danazol och beta2-sympatomimetika (t ex ritodrin, salbutamol och terbutalin) och tiazider.
Insulinbehovet kan minska vid samtidigt intag av andra läkemedel med blodsockersänkande effekt, t ex perorala diabetesmedel, salicylater (t ex acetylsalicylsyra), vissa antidepressiva medel (monoaminoxidashämmare), vissa ACE-hämmare (kaptopril, enalapril), angiotensin II-receptorblockerare, icke-selektiva betareceptorblockerare och vid intag av alkohol.
Somatostatinanaloger (oktreotid, lanreotid) kan både minska eller öka insulindosbehovet.
Det är nödvändigt att upprätthålla bra kontroll hos insulinbehandlade patienter (insulinberoende eller graviditetsdiabetes) under graviditeten. Insulinbehovet avtar vanligtvis under första trimestern och ökar under andra och tredje trimestrarna. Patienter med diabetes skall informeras om att de skall rådgöra med sin läkare om de är gravida eller planerar graviditet.
Noggrann kontroll av glukos och allmäntillstånd är nödvändigt under graviditet.
Hos patienter som ammar kan justering av insulindos och/eller diet vara nödvändig.
Patientens koncentrations- och reaktionsförmåga kan försämras vid hypoglykemi. Detta kan utgöra en risk i situationer när denna förmåga är av särskild vikt (t ex vid bilkörning och handhavande av maskiner).
Patienter skall rådas att försöka undvika hypoglykemi vid bilkörning. Detta gäller särskilt patienter som ofta drabbas av hypoglykemi eller har svårt att känna igen de tidiga varningssignalerna på hypoglykemi. I dessa fall bör man överväga lämpligheten av bilkörning.
Hypoglykemi är den vanligaste biverkningen en diabetespatient kan drabbas av vid insulinbehandling. Allvarlig hypoglykemi kan leda till medvetslöshet och i sällsynta fall vara fatal. Ingen specifik frekvens har angivits för hypoglykemi, eftersom hypoglykemi är en följd av insulindosen såväl som andra faktorer som t ex diet och motion.
Lokal allergi är vanlig (1/100 till <1/10). Rodnad, svullnad och klåda kan uppträda på injektionsstället. Detta försvinner vanligen inom några dagar eller veckor. I vissa fall kan dessa symptom bero på andra faktorer än insulinbehandlingen, som t ex hudrengöringsmedel eller dålig injektionsteknik.
Systemisk allergi är mycket sällsynt (<1/10 000) men kan i allvarliga fall vara livshotande. Detta tillstånd kännetecknas av utslag över hela kroppen, andnöd, väsande andning, blodtrycksfall, snabb puls eller svettning. Allvarlig allergi mot Humulin är mycket ovanlig och kräver omedelbar behandling. Ett byte av insulin eller desensibilisering kan vara nödvändigt.
Lipodystrofi på injektionsstället är mindre vanlig (1/1000 till <1/100).
Hud och subkutan vävnad: Ingen känd frekvens: Kutan amyloidos
Hud och subkutan vävnad:
Lipodystrofi och kutan amyloidos kan förekomma vid injektionsstället och fördröja den lokala insulinabsorptionen. Kontinuerlig växling av injektionsställe inom det angivna injektionsområdet kan bidra till att minska eller förhindra dessa reaktioner (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Fall av ödem har rapporterats vid insulinbehandling, i synnerhet då tidigare dålig metabolisk kontroll förbättrats genom intensifierad insulinbehandling.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, men alla kan rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.sePostadress: Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala.
Glukoskoncentrationen i serum är ett resultat av komplexa interaktioner mellan insulin- och glukosnivåerna och andra metabola processer. Det finns därför ingen specifik överdos för insulin. För mycket insulin i förhållande till födointag och energiförbrukning kan orsaka hypoglykemi.
Symptomen vid hypoglykemi är håglöshet, förvirring, hjärtklappning, huvudvärk, svettning och kräkning.
Milda hypoglykemiska reaktioner hävs med oral tillförsel av glukos eller sockerinnehållande livsmedel.
Måttligt svåra attacker av hypoglykemi kan hävas med intramuskulär eller subkutan injektion av glukagon, följt av oral tillförsel av kolhydrater då patientens tillstånd förbättrats tillräckligt. Patienter som inte svarar på glukagoninjektion, skall ges glukoslösning intravenöst.
Om patienten är djupt medvetslös skall glukagon ges intramuskulärt eller subkutant. Om glukagon inte finns till hands eller om patienten ej svarar på glukagonbehandlingen skall glukoslösning ges intravenöst. Då patienten åter är vid medvetande skall föda intas så snart som möjligt.
Det kan vara nödvändigt med fortsatt kolhydratintag och observation eftersom hypoglykemi kan återkomma efter till frisknandet.
Insulin verkar genom att reglera glukosmetabolismen.
Dessutom har insulin anabol och antikatabol verkan på olika slags vävnader. I muskelvävnad sker en ökning av glykogen, fettsyror, glycerol, proteinsyntes och aminosyreupptag medan glykogenolys, glykoneogenes, ketogenes, lipolys, proteinkatabolism och aminosyreproduktion avtar.
Den typiska tid-effekt kurvan (inverkan på glukosmetabolismen) efter subkutan injektion illustreras nedan av den feta linjen. Det skuggade området visar skillnader i insulinaktivitet som en patient kan erfara vad gäller tid och/eller intensitet. Individuella skillnader beror på faktorer som dosstorlek, injektionsställe, kroppstemperatur och patientens fysiska aktivitet.
Humulin NPH
Blodsockersänkande effekt
Tid (timmar)
Insulins farmakokinetik speglar inte dess metabola effekt. Inverkan på glukosmetabolismen är ett kliniskt mera relevant sätt att studera farmakokinetiken (se ovan).
Humulin är humant insulin producerat med rekombinant teknik. Inga allvarliga toxiska effekter har rapporterats i subkroniska toxicitetsstudier. Humant insulin visade ingen mutagen effekt i in-vitro och in-vivo genotoxicitetstester.
Kvalitativ och kvantitativ sammansättning
En ml innehåller 100 IE/ml humaninsulin (tillverkat i E.coli med rekombinant DNA-teknologi).
En förfylld insulinpenna innehåller 3 ml, vilket motsvarar 300 IE isofant insulin.
Förteckning över hjälpämnen
M-kresol
Glycerol
Fenol
Protaminsulfat
Dibasisk natriumfosfat, 7H2O
Zinkoxid
Vatten för injektionsvätskor
Saltsyra och/eller natriumhydroxid kan ha tillsatts för att justera pH.
Humulin-preparat får ej blandas med insulin som producerats av andra tillverkare eller av animalt ursprung.
Hållbarhet
Oöppnad förfylld penna
3 år.
Förfylld penna i bruk
28 dagar.
Särskilda förvaringsanvisningar
Oöppnad förfylld penna
Förvaras i kylskåp (2 oC - 8 oC). Får ej frysas. Förvaras i skydd mot extrem värme och direkt solljus.
Förfylld penna i bruk
Förvaras vid högst 30 °C. Förvaras ej i kylskåp. Den förfyllda pennan bör förvaras utan kanyl.
Särskilda anvisningar för destruktion
Kanyler skall inte återanvändas och skall kastas på ett säkert sätt. Dela inte kanyler och pennor med andra. Humulin NPH-KwikPen kan användas tills den är tom och skall därefter kastas enligt lokala rekommendationer. Ej använt läkemedel och avfall skall hanteras enligt gällande anvisningar.
Anvisningar för användning och hantering
För att förebygga risken för överföring av sjukdomar ska varje penna endast användas av en patient, även om kanylen på doseringshjälpmedlet byts ut.
Humulin NPH-KwikPen är en injektionsvätska, suspension i en förfylld injektionspenna för engångsbruk som innehåller en 3 ml cylinderampull. Humulin NPH-KwikPen administrerar upp till 60 enheter per dos. Dosinställningen ökas stegvis med en enhet per steg.
a) Förberedelse
Förfyllda injektionspennor som innehåller Humulin NPH skall rullas fram och tillbaka mellan handflatorna tio gånger och vändas 180o tio gånger omedelbart före användning så att insulinsuspensionen blandas ordentligt och blir jämnt grumlig eller mjölkaktig. Om innehållet i ampullen inte får rätt utseende upprepas proceduren tills en jämn blandning erhålles.
Ampullen innehåller en liten glaspärla för att underlätta blandning. Skaka inte kraftigt, då kan det bildas skum vilket kan påverka doseringsnoggrannheten.
Cylinderampullerna skall kontrolleras ofta och skall inte användas om de innehåller klumpar eller om fasta, vita partiklar fastnar på flaskans botten eller väggar och ger ett frostigt utseende.
Cylinderampullerna är inte utformade så att andra insuliner kan blandas däri eller för att återfyllas.
Följ noga bruksanvisningen för Humulin NPH-KwikPen angående hur man sätter på en kanyl och utför insulininjektionen.
En kanyl måste alltid sättas på innan kontroll av insulinflöde, inställning av dos och injektion. Insulinflödet skall kontrolleras före varje injektion, annars kan fel dos erhållas.
b) Injektion
Korrekt dos enligt läkarens/sköterskans rekommendationer skall injiceras.
Injektionsstället skall varieras så att inte samma ställe används mer än ca 1 gång per månad.
Varje förpackning innehåller en bipacksedel med instruktioner hur insulinet skall injiceras.
