Asacol 400 mg enterotabletter
Varje enterotablett innehåller: 400 mg mesalazin.
Hjälpämne med känd effekt: 76,4 mg laktos, se avsnitt 4.4.
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
Enterotablett.
Filmdragerade, rödbruna, avlånga tabletter.
Tillotts Pharma AB, Gustavslundsvägen 135, 167 51 Bromma
11580
Första godkännandet: 1992-06-05
Förnyat godkännande: 2005-02-01
2025-06-03
Pediatrisk population
Det finns bara begränsad dokumentation för effekt hos barn (6-18 år).
Barn över 6 år och äldre
Aktiv sjukdom: Dosen bestäms individuellt med start från 30-50 mg/kg/dag i uppdelade doser. Högsta dos är 75 mg/kg/dag i uppdelade doser. Totaldosen ska inte överstiga 4 g/dag.
Underhållsbehandling: Dosen bestäms individuellt med start från 15-30 mg/kg/dag i uppdelade doser. Totaldosen ska inte överstiga 2 g/dag.
Generellt rekommenderas att halv vuxendos ges till barn med kroppsvikt upp till 40 kg; normal vuxendos till barn över 40 kg.
Då symtomfrihet uppnåtts bör dosen gradvis sänkas till underhållsdos.
Administreringssätt: oralt.
Tabletterna ska sväljas hela med ett glas vatten före måltid. De ska inte tuggas, krossas eller delas innan de sväljs. Om en eller flera doser har missats ska nästa dos tas som vanligt.
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.
Känd överkänslighet mot salicylater.
Svår leverfunktionsnedsättning.
Svår njurfunktionsnedsättning (GFR <30 ml/min/1,73 m2).
Kontroll av blodprover (differentierad blodstatus; leverfunktionstester såsom ALAT eller ASAT; serumkreatinin) och urinstatus (urinstickor) ska utföras före och under behandlingen, enligt behandlande läkares bedömning. Som en riktlinje rekommenderas kontroller 14 dagar efter påbörjad behandling och därefter ytterligare 2 eller 3 gånger med 4 veckors intervall.
Om proverna är normala kan uppföljningsprover tas var 3:e månad. Om ytterligare symtom uppkommer ska prover tas omgående.
Njurfunktionsnedsättning
Asacol bör inte användas av patienter med nedsatt njurfunktion. Mesalazin-inducerad nefrotoxicitet bör misstänkas hos patienter, vars njurfunktion försämras under behandlingen och behandlingen ska då avbrytas omedelbart.
Det rekommenderas att njurfunktionen undersöks före och regelbundet under behandling med Asacol.
Nefrolitiasis
Fall av nefrolitiasis har rapporterats vid användningen av mesalazin, inklusive stenar med ett mesalazininnehåll på 100 %. Det rekommenderas att se till att tillräcklig mängd vätska intas under behandlingen.
Missfärgning av urinen
Mesalazin kan orsaka rödbrun missfärgning av urinen efter kontakt med natriumhypokloritblekmedel (t.ex. i toaletter rengjorda med natriumhypoklorit som finns i vissa blekmedel).
Allvarliga hudbiverkningar
Allvarliga hudbiverkningar, som läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), Stevens-Johnsons syndrom (SJS) och toxisk epidermal nekrolys (TEN), har rapporterats i samband med mesalazinbehandling.
Mesalazin ska sättas ut vid första tecken och symtom på allvarliga hudreaktioner, såsom hudutslag, slemhinnelesioner eller något annat tecken på överkänslighet.
Bloddyskrasi
Allvarlig bloddyskrasi har rapporterats i mycket sällsynta fall. Behandling med Asacol ska avbrytas omedelbart om det finns misstanke eller bevis på bloddyskrasi (tecken som oförklarlig blödning, blåmärken, purpura, anemi, ihållande feber eller halsont) och patienten ska omedelbart uppsöka läkare.
Leverfunktionsnedsättning
Rapporter på förhöjda leverenzymnivåer har förekommit hos patienter som tar mediciner innehållande mesalazin. Försiktighet rekommenderas om Asacol administreras till patienter med leverfunktionsnedsättning.
Överkänslighetsreaktioner i hjärtat
Mesalazin-inducerade överkänslighetsreaktioner (myo- och perikardit) har i sällsynta fall rapporterats med Asacol. I händelse av misstänkt hjärtöverkänslighet får Asacol inte återinsättas. Försiktighet ska iakttas hos patienter med tidigare myo- eller perikardit med allergisk bakgrund oavsett ursprung.
Idiopatisk intrakraniell hypertoni
Idiopatisk intrakraniell hypertoni (pseudotumor cerebri) har rapporterats hos patienter som får mesalazin. Patienter bör varnas för tecken och symtom på idiopatisk intrakraniell hypertoni, inklusive svår eller återkommande huvudvärk, synstörningar eller tinnitus. Om idiopatisk intrakraniell hypertoni uppstår, bör utsättning av mesalazin övervägas.
Lungsjukdom
Patienter med lungsjukdom, speciellt astma, bör övervakas mycket noga under behandling med Asacol.
Överkänslighet mot sulfasalazin
Patienter som tidigare fått biverkningar vid behandling med sulfasalazin ska stå under noggrann medicinsk övervakning. Behandling ska avbrytas omedelbart om akuta symtom på intolerans såsom kramper i buken, akut buksmärta, feber, svår huvudvärk och hudutslag förekommer.
Mag- eller duodenalsår
Försiktighet rekommenderas vid behandling av patienter med aktivt mag- eller duodenalsår.
Intolerans mot kolhydrater
Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.
Asacol innehåller natrium
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dosenhet, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.
Tabletter i avföring
Det finns ett begränsat antal rapporter om intakta tabletter i avföringen. Det som verkar vara intakta tabletter kan ibland vara tomma skal av de dragerade tabletterna. Om intakta tabletter observeras ofta i avföringen, ska patienten kontakta sin läkare.
Äldre personer
Användning hos äldre ska ske med försiktighet och produkten ska bara förskrivas till patienter med en normal eller lätt nedsatt lever- eller njurfunktion, se avsnitt 4.3.
Pediatrisk population
Det finns bara begränsad dokumentation för effekt hos barn (6-18 år), se avsnitt 4.2.
Inga interaktionsstudier har utförts.
Det finns tecken på att mesalazin kan minska warfarins antikoagulativa effekt.
En möjlig ökning av den myelosuppressiva effekten av azatioprin, 6-mercaptopurin eller tioguanin hos patienter som samtidigt behandlas med något av dessa läkemedel bör beaktas. Livshotande infektioner kan uppstå. Patienter ska övervakas noggrant för tecken på infektion och myelosuppression. Hematologiska parametrar, särskilt leukocyt-, trombocyt- och lymfocytvärden, ska mätas regelbundet (veckovis), särskilt vid initiering av sådan kombinationsbehandling, se avsnitt 4.4.
Graviditet
Det finns inga adekvata data gällande användning av Asacol hos gravida kvinnor. Data för ett begränsat antal (627) exponerade gravida kvinnor indikerar emellertid inte några biverkningar orsakade av mesalazin under graviditeten eller på fostret/det nyfödda barnet. Hittills finns inga andra relevanta epidemiologiska data tillgängliga.
I ett enstaka fall efter långtidsbehandling med en hög mesalazindos (2-4 g peroralt) under graviditeten, rapporterades njursvikt hos det nyfödda barnet.
Djurstudier med peroralt mesalazin indikerar inte några direkta eller indirekta skadliga effekter med tanke på graviditet, embryonal/fosterutveckling, förlossning eller postnatal utveckling. Asacol ska ges till gravida kvinnor endast då fördelen av behandlingen visats uppväga den eventuella risken.
Amning
N-acetyl-5-aminosalicylsyra och till en mindre grad mesalazin utsöndras i bröstmjölk. Den kliniska signifikansen av detta har inte fastställts. Hittills finns endast begränsad erfarenhet från ammande kvinnor tillgängliga. Överkänslighetsreaktioner såsom diarré hos barnet kan inte uteslutas. Asacol ska därför användas under amning endast då fördelen visats uppväga den eventuella risken. Om barnet utvecklar diarré ska amningen avslutas.
Fertilitet
Ingen effekt på fertilitet har observerats.
Asacol har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.
a) Sammanfattning av säkerhetsprofilen
Organspecifika biverkningar som påverkar hjärta, lungor, lever, njurar, pankreas, hud och subkutana vävnader har rapporterats. Dyspepsi (3%) och utslag ( 2%) är bland de biverkningar som oftast rapporterats i det kliniska utvecklingsprogrammet.
Behandlingen måste avbrytas omedelbart om akuta symtom på intolerans uppstår såsom kramper i buken, akut buksmärta, feber, svår huvudvärk och utslag.
Allvarliga hudbiverkningar, som läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), Stevens-Johnsons syndrom (SJS) och toxisk epidermal nekrolys (TEN), har rapporterats i samband med mesalazinbehandling (se avsnitt 4.4).
b) Sammanfattning i tabellform av biverkningar
Biverkningar som rapporterats i kliniska studier och andra källor anges nedan:
Vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1000), mycket sällsynta (< 1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).
Blodet och lymfsystemet
Mindre vanliga: eosinofili (som del av en allergisk reaktion).
Mycket sällsynta: förändrade blodvärden (aplastisk anemi, agranulocytos, pancytopeni, neutropeni, leukopeni, trombocytopeni), bloddyskrasi.
Immunsystemet
Mycket sällsynta: överkänslighetsreaktioner såsom allergiskt exantem, läkemedelsinducerad feber, lupus erythematosus syndrom, pankolit.
Centrala och perifera nervsystemet
Mindre vanliga: parestesi.
Sällsynta: huvudvärk, yrsel.
Mycket sällsynta: perifer neuropati.
Ingen känd frekvens: idiopatisk intrakraniell hypertoni (se avsnitt 4.4).
Hjärtat
Sällsynta: myokardit, perikardit.
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum
Mycket sällsynta: allergiska och fibrotiska lungreaktioner (inkluderande dyspné, hosta, bronkspasm, alveolit, pulmonell eosinofili, lunginfiltrat, pneumonit), interstitiell pneumoni, eosinofil pneumoni, lungsjukdom.
Ingen känd frekvens: pleurit.
Magtarmkanalen
Vanliga: dyspepsi.
Sällsynta: buksmärta, diarré, flatulens, illamående, kräkningar.
Mycket sällsynta: akut pankreatit.
Lever och gallvägar
Mycket sällsynta: förändringar i leverfunktionsvärden (förhöjda transaminaser och gallstasvärden), hepatit, kolestatisk hepatit.
Hud och subkutan vävnad
Vanliga: utslag.
Mindre vanliga: urticaria, pruritus.
Sällsynta: fotosensitivitet*
*se avsnitt ”Beskrivning av utvalda biverkningar”.
Mycket sällsynta: alopeci.
Ingen känd frekvens: Läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), Stevens-Johnsons syndrom (SJS), toxisk epidermal nekrolys (TEN).
Muskuloskeletala systemet och bindväv
Mycket sällsynta: myalgi, artralgi.
Ingen känd frekvens: lupusliknande syndrom med perikardit och pleuroperikardit som framträdande symtom såväl som utslag och artralgi.
Njurar och urinvägar
Mycket sällsynta: njurfunktionsnedsättning inklusive akut och kronisk interstitiell nefrit och njurinsufficiens, nefrotiskt syndrom, njursvikt som kan vara reversibelt vid snabbt utsättande.
Ingen känd frekvens: nefrolitiasis**
* * se avsnitt 4.4 för mer information.
Reproduktionsorgan och bröstkörtel
Mycket sällsynta: oligospermi (reversibel).
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället
Mindre vanliga: pyrexi, bröstsmärta.
Ingen känd frekvens: mesalazinintolerans och/eller försämring av sjukdomen. Ökning av C-reaktivt protein.
Undersökningar
Ingen känd frekvens: förhöjt S-kreatinin, viktminskning, sänkt kreatininclearance, ökat amylas, SR-stegring, ökat lipas, BUN-stegring.
c) Beskrivning av utvalda biverkningar
Ett okänt antal av ovan nämnda biverkningar har förmodligen samband med underliggande IBD istället för Asacol/mesalazin medicinering. Detta stämmer framförallt för mag-tarmbiverkningar, artralgi och alopeci.
För att undvika bloddyskrasi som ett resultat av benmärgsdepression ska patienter monitoreras noggrant, se avsnitt 4.4.
Under samtidig administrering av mesalazin och immunosuppressiva läkemedel såsom azatioprin, 6-MP eller tioguanin kan livshotande infektioner förekomma, se avsnitt 4.5.
Fotosensitivitet
Mer allvarliga reaktioner rapporteras hos patienter med befintliga hudsjukdomar såsom atopisk dermatit och atopiskt eksem.
d) Pediatrisk population
Det finns endast begränsad erfarenhet vad det gäller säkerhet vid användning av Asacol tabletter hos barn. Det förväntas att målorganen för möjliga biverkningar hos barn är desamma som för vuxna (hjärta, lungor, lever, njurar, pankreas, hud och subkutan vävnad).
Det finns begränsade data gällande överdosering (t.ex. suicider med höga orala doser mesalazin), vilket inte indikerar någon njur- eller levertoxicitet. Det finns inga specifika antidoter och behandlingen är symptomatisk och stödjande.
Ulcerös kolit.
För behandling av mild till måttlig akut sjukdom. Underhållsbehandling vid remission.
Dosering
Vuxna
Dosen ska justeras efter sjukdomens svårighetsgrad och tolerans.
Akut sjukdom: 2400 mg en gång dagligen eller 2400 - 4800 mg dagligen uppdelat på 2 - 3 doseringstillfällen.
Underhållsbehandling: 1600 - 2400 mg en gång dagligen eller uppdelat på 2 - 3 doseringstillfällen.
Äldre personer
Den normala dosen för vuxna kan användas såvida lever- eller njurfunktion inte är kraftigt nedsatt, se avsnitt 4.3 och 4.4. Inga studier på äldre har genomförts.
Pediatrisk population
Det finns bara begränsad dokumentation för effekt hos barn (6-18 år).
Barn över 6 år och äldre
Aktiv sjukdom: Dosen bestäms individuellt med start från 30-50 mg/kg/dag i uppdelade doser. Högsta dos är 75 mg/kg/dag i uppdelade doser. Totaldosen ska inte överstiga 4 g/dag.
Underhållsbehandling: Dosen bestäms individuellt med start från 15-30 mg/kg/dag i uppdelade doser. Totaldosen ska inte överstiga 2 g/dag.
Generellt rekommenderas att halv vuxendos ges till barn med kroppsvikt upp till 40 kg; normal vuxendos till barn över 40 kg.
Då symtomfrihet uppnåtts bör dosen gradvis sänkas till underhållsdos.
Administreringssätt: oralt.
Tabletterna ska sväljas hela med ett glas vatten före måltid. De ska inte tuggas, krossas eller delas innan de sväljs. Om en eller flera doser har missats ska nästa dos tas som vanligt.
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.
Känd överkänslighet mot salicylater.
Svår leverfunktionsnedsättning.
Svår njurfunktionsnedsättning (GFR <30 ml/min/1,73 m2).
Kontroll av blodprover (differentierad blodstatus; leverfunktionstester såsom ALAT eller ASAT; serumkreatinin) och urinstatus (urinstickor) ska utföras före och under behandlingen, enligt behandlande läkares bedömning. Som en riktlinje rekommenderas kontroller 14 dagar efter påbörjad behandling och därefter ytterligare 2 eller 3 gånger med 4 veckors intervall.
Om proverna är normala kan uppföljningsprover tas var 3:e månad. Om ytterligare symtom uppkommer ska prover tas omgående.
Njurfunktionsnedsättning
Asacol bör inte användas av patienter med nedsatt njurfunktion. Mesalazin-inducerad nefrotoxicitet bör misstänkas hos patienter, vars njurfunktion försämras under behandlingen och behandlingen ska då avbrytas omedelbart.
Det rekommenderas att njurfunktionen undersöks före och regelbundet under behandling med Asacol.
Nefrolitiasis
Fall av nefrolitiasis har rapporterats vid användningen av mesalazin, inklusive stenar med ett mesalazininnehåll på 100 %. Det rekommenderas att se till att tillräcklig mängd vätska intas under behandlingen.
Missfärgning av urinen
Mesalazin kan orsaka rödbrun missfärgning av urinen efter kontakt med natriumhypokloritblekmedel (t.ex. i toaletter rengjorda med natriumhypoklorit som finns i vissa blekmedel).
Allvarliga hudbiverkningar
Allvarliga hudbiverkningar, som läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), Stevens-Johnsons syndrom (SJS) och toxisk epidermal nekrolys (TEN), har rapporterats i samband med mesalazinbehandling.
Mesalazin ska sättas ut vid första tecken och symtom på allvarliga hudreaktioner, såsom hudutslag, slemhinnelesioner eller något annat tecken på överkänslighet.
Bloddyskrasi
Allvarlig bloddyskrasi har rapporterats i mycket sällsynta fall. Behandling med Asacol ska avbrytas omedelbart om det finns misstanke eller bevis på bloddyskrasi (tecken som oförklarlig blödning, blåmärken, purpura, anemi, ihållande feber eller halsont) och patienten ska omedelbart uppsöka läkare.
Leverfunktionsnedsättning
Rapporter på förhöjda leverenzymnivåer har förekommit hos patienter som tar mediciner innehållande mesalazin. Försiktighet rekommenderas om Asacol administreras till patienter med leverfunktionsnedsättning.
Överkänslighetsreaktioner i hjärtat
Mesalazin-inducerade överkänslighetsreaktioner (myo- och perikardit) har i sällsynta fall rapporterats med Asacol. I händelse av misstänkt hjärtöverkänslighet får Asacol inte återinsättas. Försiktighet ska iakttas hos patienter med tidigare myo- eller perikardit med allergisk bakgrund oavsett ursprung.
Idiopatisk intrakraniell hypertoni
Idiopatisk intrakraniell hypertoni (pseudotumor cerebri) har rapporterats hos patienter som får mesalazin. Patienter bör varnas för tecken och symtom på idiopatisk intrakraniell hypertoni, inklusive svår eller återkommande huvudvärk, synstörningar eller tinnitus. Om idiopatisk intrakraniell hypertoni uppstår, bör utsättning av mesalazin övervägas.
Lungsjukdom
Patienter med lungsjukdom, speciellt astma, bör övervakas mycket noga under behandling med Asacol.
Överkänslighet mot sulfasalazin
Patienter som tidigare fått biverkningar vid behandling med sulfasalazin ska stå under noggrann medicinsk övervakning. Behandling ska avbrytas omedelbart om akuta symtom på intolerans såsom kramper i buken, akut buksmärta, feber, svår huvudvärk och hudutslag förekommer.
Mag- eller duodenalsår
Försiktighet rekommenderas vid behandling av patienter med aktivt mag- eller duodenalsår.
Intolerans mot kolhydrater
Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.
Asacol innehåller natrium
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dosenhet, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.
Tabletter i avföring
Det finns ett begränsat antal rapporter om intakta tabletter i avföringen. Det som verkar vara intakta tabletter kan ibland vara tomma skal av de dragerade tabletterna. Om intakta tabletter observeras ofta i avföringen, ska patienten kontakta sin läkare.
Äldre personer
Användning hos äldre ska ske med försiktighet och produkten ska bara förskrivas till patienter med en normal eller lätt nedsatt lever- eller njurfunktion, se avsnitt 4.3.
Pediatrisk population
Det finns bara begränsad dokumentation för effekt hos barn (6-18 år), se avsnitt 4.2.
Inga interaktionsstudier har utförts.
Det finns tecken på att mesalazin kan minska warfarins antikoagulativa effekt.
En möjlig ökning av den myelosuppressiva effekten av azatioprin, 6-mercaptopurin eller tioguanin hos patienter som samtidigt behandlas med något av dessa läkemedel bör beaktas. Livshotande infektioner kan uppstå. Patienter ska övervakas noggrant för tecken på infektion och myelosuppression. Hematologiska parametrar, särskilt leukocyt-, trombocyt- och lymfocytvärden, ska mätas regelbundet (veckovis), särskilt vid initiering av sådan kombinationsbehandling, se avsnitt 4.4.
Graviditet
Det finns inga adekvata data gällande användning av Asacol hos gravida kvinnor. Data för ett begränsat antal (627) exponerade gravida kvinnor indikerar emellertid inte några biverkningar orsakade av mesalazin under graviditeten eller på fostret/det nyfödda barnet. Hittills finns inga andra relevanta epidemiologiska data tillgängliga.
I ett enstaka fall efter långtidsbehandling med en hög mesalazindos (2-4 g peroralt) under graviditeten, rapporterades njursvikt hos det nyfödda barnet.
Djurstudier med peroralt mesalazin indikerar inte några direkta eller indirekta skadliga effekter med tanke på graviditet, embryonal/fosterutveckling, förlossning eller postnatal utveckling. Asacol ska ges till gravida kvinnor endast då fördelen av behandlingen visats uppväga den eventuella risken.
Amning
N-acetyl-5-aminosalicylsyra och till en mindre grad mesalazin utsöndras i bröstmjölk. Den kliniska signifikansen av detta har inte fastställts. Hittills finns endast begränsad erfarenhet från ammande kvinnor tillgängliga. Överkänslighetsreaktioner såsom diarré hos barnet kan inte uteslutas. Asacol ska därför användas under amning endast då fördelen visats uppväga den eventuella risken. Om barnet utvecklar diarré ska amningen avslutas.
Fertilitet
Ingen effekt på fertilitet har observerats.
Asacol har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.
a) Sammanfattning av säkerhetsprofilen
Organspecifika biverkningar som påverkar hjärta, lungor, lever, njurar, pankreas, hud och subkutana vävnader har rapporterats. Dyspepsi (3%) och utslag ( 2%) är bland de biverkningar som oftast rapporterats i det kliniska utvecklingsprogrammet.
Behandlingen måste avbrytas omedelbart om akuta symtom på intolerans uppstår såsom kramper i buken, akut buksmärta, feber, svår huvudvärk och utslag.
Allvarliga hudbiverkningar, som läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), Stevens-Johnsons syndrom (SJS) och toxisk epidermal nekrolys (TEN), har rapporterats i samband med mesalazinbehandling (se avsnitt 4.4).
b) Sammanfattning i tabellform av biverkningar
Biverkningar som rapporterats i kliniska studier och andra källor anges nedan:
Vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1000), mycket sällsynta (< 1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).
Blodet och lymfsystemet
Mindre vanliga: eosinofili (som del av en allergisk reaktion).
Mycket sällsynta: förändrade blodvärden (aplastisk anemi, agranulocytos, pancytopeni, neutropeni, leukopeni, trombocytopeni), bloddyskrasi.
Immunsystemet
Mycket sällsynta: överkänslighetsreaktioner såsom allergiskt exantem, läkemedelsinducerad feber, lupus erythematosus syndrom, pankolit.
Centrala och perifera nervsystemet
Mindre vanliga: parestesi.
Sällsynta: huvudvärk, yrsel.
Mycket sällsynta: perifer neuropati.
Ingen känd frekvens: idiopatisk intrakraniell hypertoni (se avsnitt 4.4).
Hjärtat
Sällsynta: myokardit, perikardit.
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum
Mycket sällsynta: allergiska och fibrotiska lungreaktioner (inkluderande dyspné, hosta, bronkspasm, alveolit, pulmonell eosinofili, lunginfiltrat, pneumonit), interstitiell pneumoni, eosinofil pneumoni, lungsjukdom.
Ingen känd frekvens: pleurit.
Magtarmkanalen
Vanliga: dyspepsi.
Sällsynta: buksmärta, diarré, flatulens, illamående, kräkningar.
Mycket sällsynta: akut pankreatit.
Lever och gallvägar
Mycket sällsynta: förändringar i leverfunktionsvärden (förhöjda transaminaser och gallstasvärden), hepatit, kolestatisk hepatit.
Hud och subkutan vävnad
Vanliga: utslag.
Mindre vanliga: urticaria, pruritus.
Sällsynta: fotosensitivitet*
*se avsnitt ”Beskrivning av utvalda biverkningar”.
Mycket sällsynta: alopeci.
Ingen känd frekvens: Läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), Stevens-Johnsons syndrom (SJS), toxisk epidermal nekrolys (TEN).
Muskuloskeletala systemet och bindväv
Mycket sällsynta: myalgi, artralgi.
Ingen känd frekvens: lupusliknande syndrom med perikardit och pleuroperikardit som framträdande symtom såväl som utslag och artralgi.
Njurar och urinvägar
Mycket sällsynta: njurfunktionsnedsättning inklusive akut och kronisk interstitiell nefrit och njurinsufficiens, nefrotiskt syndrom, njursvikt som kan vara reversibelt vid snabbt utsättande.
Ingen känd frekvens: nefrolitiasis**
* * se avsnitt 4.4 för mer information.
Reproduktionsorgan och bröstkörtel
Mycket sällsynta: oligospermi (reversibel).
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället
Mindre vanliga: pyrexi, bröstsmärta.
Ingen känd frekvens: mesalazinintolerans och/eller försämring av sjukdomen. Ökning av C-reaktivt protein.
Undersökningar
Ingen känd frekvens: förhöjt S-kreatinin, viktminskning, sänkt kreatininclearance, ökat amylas, SR-stegring, ökat lipas, BUN-stegring.
c) Beskrivning av utvalda biverkningar
Ett okänt antal av ovan nämnda biverkningar har förmodligen samband med underliggande IBD istället för Asacol/mesalazin medicinering. Detta stämmer framförallt för mag-tarmbiverkningar, artralgi och alopeci.
För att undvika bloddyskrasi som ett resultat av benmärgsdepression ska patienter monitoreras noggrant, se avsnitt 4.4.
Under samtidig administrering av mesalazin och immunosuppressiva läkemedel såsom azatioprin, 6-MP eller tioguanin kan livshotande infektioner förekomma, se avsnitt 4.5.
Fotosensitivitet
Mer allvarliga reaktioner rapporteras hos patienter med befintliga hudsjukdomar såsom atopisk dermatit och atopiskt eksem.
d) Pediatrisk population
Det finns endast begränsad erfarenhet vad det gäller säkerhet vid användning av Asacol tabletter hos barn. Det förväntas att målorganen för möjliga biverkningar hos barn är desamma som för vuxna (hjärta, lungor, lever, njurar, pankreas, hud och subkutan vävnad).
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det finns begränsade data gällande överdosering (t.ex. suicider med höga orala doser mesalazin), vilket inte indikerar någon njur- eller levertoxicitet. Det finns inga specifika antidoter och behandlingen är symptomatisk och stödjande.
Risken för kolonrektalcancer (CRC) är något förhöjd vid ulcerös kolit.
De effekter som observerats av mesalazin i experimentella modeller och ifrån patient-biopsier stödjer att mesalazin förebygger kolit-associerad CRC genom nedreglering av både de inflammationsberoende och de icke-inflammationsberoende signalvägar som är involverade i utvecklingen av kolit-associerad CRC. Data från metaanalyser med populationer både i remission och i skov ger emellertid en inkonsekvent klinisk information kring risk-nyttan av mesalazin i karcinogenesen för ulcerös kolit.
Klinisk effekt och säkerhet
Mild till medelsvår akut ulcerös kolit
Indikationen studerades i en dubbelblind, randomiserad klinisk studie som inkluderade 229 patienter. I den fullständiga analysen (225 patienter) var reduktionen i UC-DAI beräknad mellan start och 8 veckors behandling 1,5 respektive 2,9 för grupperna som fick 2,4 g/dag respektive 3,6 g/dag av Asacol 400 mg, 1,3 för den aktiva jämförelsegruppen som fick 2,25 g/dag och 0,3 för placebogruppen. Behandling med 3,6 g/dag av Asacol 400 mg var bättre än behandling med 2,25 g/dag av jämförelsepreparatet med mesalazin (P=0,003). Ingen signifikant skillnad observerades i de olika behandlingarnas säkerhetsprofil.
Underhållsbehandling av ulcerös kolit i remission
I en kontrollerad studie omfattande 131 patienter, jämfördes Asacol 400 mg (2,4 g/dag) med mesalazin med successiv frisättning (2,25 g/dygn). Andelen patienter utan blod i avföringen var efter 48 veckors behandling 76,9% i Asacol-gruppen och 69,2% i jämförelsegruppen.
Absorption
Asacol tabletter är täckta med en pH-känslig polymer som möjliggör frisättningen av mesalazin endast när pH är över 7, t.ex. i terminala ileum och colon. De har designats för att minimera absorptionen av mesalazin från magtarmkanalen. Ca 23% av en oral dos absorberas baserat på urinutsöndringsdata under 60 tim.
En engångsdos på 6 Asacol 400 mg enterotabletter hos friska frivilliga som intagit föda resulterade i en 2,4-faldig ökning av Cmax och en 1,6-faldig ökning av AUC för mesalazin jämfört med hos fastande personer. Median tmax efter föda var 22 timmar och efter fasta 10 timmar.
Distribution
Ca 43 % mesalazin och 78 % N-acetylmesalazin är bundet till plasmaproteiner. Ca 75 % av den administrerade dosen finns kvar i tarmlumen och slemhinnevävnaden. Det geometriska medelvärdet för distributionsvolymen (Vdw) är 12,1 l/kg. Låga koncentrationer av mesalazin och N-acetylmesalazin har upptäckts i bröstmjölk. Den kliniska betydelsen av detta har inte fastställts.
Metabolism
Mesalazin metaboliseras både av tarmslemhinnan och levern till den inaktiva metaboliten N-acetylmesalazin. Baserat på urinutsöndringsdata utsöndras den absorberade dosen till >95% som metaboliter.
En enkeldos på 2,4 g Asacol 400 mg enterotabletter hos friska frivilliga som intagit föda resulterade i en 1,6-faldig ökning av N-acetylmesalazin Cmax jämfört med hos fastande personer. AUC var nästan oförändrad.
Eliminering
Mesalazin elimineras huvudsakligen via urin och faeces i form av mesalazin och N-acetyl-metaboliten. Cirka 30 % av den givna dosen återfanns i urinen inom 60 timmar efter intag av föda och 25 % under fastande förhållanden huvudsakligen som N-acetylmesalazin (90 % respektive mer än 95%) och som modersubstansen. Median halveringstid för elimination av mesalazin var 20 timmar (varierande från 5 till 77 timmar).
Linjäritet/icke-linjäritet
En cross-over studie med 3 testperioder med olika perorala doser av Asacol 400 mg enterotabletter administrerade var 6 timme (total daglig dos av mesalazin: 3200, 4800, 6400 mg) visade att absorption och elimineringskinetiken för mesalazin är dosoberoende för de 3 doserna.
Det finns inga prekliniska data av relevans till förskrivaren utöver det som redan finns inkluderat i andra delar av den här produktresumén.
Farmakoterapeutisk grupp: Medel vid inflammatoriska tarmsjukdomar, ATC-kod: A07EC02
Verkningsmekanism
Asacol innehåller mesalazin, också känd som 5-aminosalicylsyra, som verkar genom en antiinflammatorisk mekanism på ett sätt som ännu inte är helt klarlagd.
Mesalazin har visat sig kunna hämma LTB4-stimulerad migration av intestinala makrofager genom att migrationen av makrofager till inflammatoriska områden hindras. Produktionen av proinflammatoriska leukotriener (LTB4 och 5-HETE) i tarmväggens makrofager hämmas därmed. Det har visats att mesalazin aktiverar PPAR-γ-receptorn som motverkar nukleär aktivering av tarmens inflammatoriska reaktion.
Farmakodynamisk effekt
I laboratorieförsök har mesalazin inhiberat cyklooxygenas, och därmed också frisättningen av tromboxan B2 och prostaglandin E2. Den kliniska relevansen av detta är ej klarlagt. Mesalazin hämmar bildningen av trombocytaktiverande faktor (PAF). Mesalazin är också en antioxidant, genom att minska bildningen av reaktiva syreprodukter och fånga upp fria radikaler.
Risken för kolonrektalcancer (CRC) är något förhöjd vid ulcerös kolit.
De effekter som observerats av mesalazin i experimentella modeller och ifrån patient-biopsier stödjer att mesalazin förebygger kolit-associerad CRC genom nedreglering av både de inflammationsberoende och de icke-inflammationsberoende signalvägar som är involverade i utvecklingen av kolit-associerad CRC. Data från metaanalyser med populationer både i remission och i skov ger emellertid en inkonsekvent klinisk information kring risk-nyttan av mesalazin i karcinogenesen för ulcerös kolit.
Klinisk effekt och säkerhet
Mild till medelsvår akut ulcerös kolit
Indikationen studerades i en dubbelblind, randomiserad klinisk studie som inkluderade 229 patienter. I den fullständiga analysen (225 patienter) var reduktionen i UC-DAI beräknad mellan start och 8 veckors behandling 1,5 respektive 2,9 för grupperna som fick 2,4 g/dag respektive 3,6 g/dag av Asacol 400 mg, 1,3 för den aktiva jämförelsegruppen som fick 2,25 g/dag och 0,3 för placebogruppen. Behandling med 3,6 g/dag av Asacol 400 mg var bättre än behandling med 2,25 g/dag av jämförelsepreparatet med mesalazin (P=0,003). Ingen signifikant skillnad observerades i de olika behandlingarnas säkerhetsprofil.
Underhållsbehandling av ulcerös kolit i remission
I en kontrollerad studie omfattande 131 patienter, jämfördes Asacol 400 mg (2,4 g/dag) med mesalazin med successiv frisättning (2,25 g/dygn). Andelen patienter utan blod i avföringen var efter 48 veckors behandling 76,9% i Asacol-gruppen och 69,2% i jämförelsegruppen.
Absorption
Asacol tabletter är täckta med en pH-känslig polymer som möjliggör frisättningen av mesalazin endast när pH är över 7, t.ex. i terminala ileum och colon. De har designats för att minimera absorptionen av mesalazin från magtarmkanalen. Ca 23% av en oral dos absorberas baserat på urinutsöndringsdata under 60 tim.
En engångsdos på 6 Asacol 400 mg enterotabletter hos friska frivilliga som intagit föda resulterade i en 2,4-faldig ökning av Cmax och en 1,6-faldig ökning av AUC för mesalazin jämfört med hos fastande personer. Median tmax efter föda var 22 timmar och efter fasta 10 timmar.
Distribution
Ca 43 % mesalazin och 78 % N-acetylmesalazin är bundet till plasmaproteiner. Ca 75 % av den administrerade dosen finns kvar i tarmlumen och slemhinnevävnaden. Det geometriska medelvärdet för distributionsvolymen (Vdw) är 12,1 l/kg. Låga koncentrationer av mesalazin och N-acetylmesalazin har upptäckts i bröstmjölk. Den kliniska betydelsen av detta har inte fastställts.
Metabolism
Mesalazin metaboliseras både av tarmslemhinnan och levern till den inaktiva metaboliten N-acetylmesalazin. Baserat på urinutsöndringsdata utsöndras den absorberade dosen till >95% som metaboliter.
En enkeldos på 2,4 g Asacol 400 mg enterotabletter hos friska frivilliga som intagit föda resulterade i en 1,6-faldig ökning av N-acetylmesalazin Cmax jämfört med hos fastande personer. AUC var nästan oförändrad.
Eliminering
Mesalazin elimineras huvudsakligen via urin och faeces i form av mesalazin och N-acetyl-metaboliten. Cirka 30 % av den givna dosen återfanns i urinen inom 60 timmar efter intag av föda och 25 % under fastande förhållanden huvudsakligen som N-acetylmesalazin (90 % respektive mer än 95%) och som modersubstansen. Median halveringstid för elimination av mesalazin var 20 timmar (varierande från 5 till 77 timmar).
Linjäritet/icke-linjäritet
En cross-over studie med 3 testperioder med olika perorala doser av Asacol 400 mg enterotabletter administrerade var 6 timme (total daglig dos av mesalazin: 3200, 4800, 6400 mg) visade att absorption och elimineringskinetiken för mesalazin är dosoberoende för de 3 doserna.
Det finns inga prekliniska data av relevans till förskrivaren utöver det som redan finns inkluderat i andra delar av den här produktresumén.
Förvaras vid högst 25°C.
Asacol 400 mg enterotabletter finns tillgängliga i PVC/aluminium blister, var och en innehåller tio tabletter. Blistren är packade i kartonger med 100 tabletter (10 blister).
Inga särskilda anvisningar för destruktion. Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
Laktosmonohydrat
Natriumstärkelseglykolat (typ A)
Magnesiumstearat (vegetabiliskt ursprung) E572
Talk E553b
Povidon
Metakrylsyre-metylmetakrylatkopolymer (1:2)
Trietylcitrat
Gul järnoxid (E172)
Röd järnoxid (E172)
Makrogol 6000
Ej relevant.
3 år.
Förvaras vid högst 25°C.
Asacol 400 mg enterotabletter finns tillgängliga i PVC/aluminium blister, var och en innehåller tio tabletter. Blistren är packade i kartonger med 100 tabletter (10 blister).
Inga särskilda anvisningar för destruktion. Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
Produktresumén är företagets information om läkemedlet riktat till förskrivare och personal inom sjukvård och apotek. Dokumentet är godkända av Läkemedelsverket eller den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA i samband med att läkemedlet godkänns för marknadsföring.