Fass-texten är Lifs läkemedelsinformation som är särskilt framtagen för förskrivare och vårdpersonal. Texten är baserad på produktresumén som är godkänd av Läkemedelsverket eller motsvarande myndighet på EU-nivå.
Texten nedan gäller för:
Texten är baserad på produktresumé: 2023-01-10.
Texten är baserad på produktresumé: 2023-01-10.
För symtomlindring av bronkkonstriktion vid astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom.
Överkänslighet mot den aktiva substansen (terbutalin) eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.
Bricanyl Turbuhaler ska användas vid anfallskupering.
Dosering
Doseringen är individuell.
Vuxna och barn över 12 år:
0,25-0,5 mg vid behov.
Den totala dygnsdosen bör inte överstiga 6 mg.
Pediatrisk population
Barn 3-12 år:
0,25-0,5 mg vid behov.
Den totala dygnsdosen bör inte överstiga 4 mg.
Administreringssätt
Turbuhaler är inandningsdriven, vilket innebär att substansen följer med den inandade luften ned till luftvägarna när patienten inhalerar genom munstycket.
Försiktighet ska iakttas vid svårare hjärt-kärlsjukdom (såsom ischemisk hjärtsjukdom, takyarytmi eller svårare hjärtsvikt), okontrollerad hypertyreos och obehandlad hypokalemi samt vid behandling av patienter predisponerade för trångvinkelglaukom.
Bricanyl kan ge kardiovaskulär påverkan. Det finns viss dokumentation från data efter godkännandet för försäljning och från publicerad litteratur om sällsynta förekomster av myokardiell ischemi i samband med behandling med beta-2-agonister. Patienter med bakomliggande svår hjärtsjukdom (t.ex. ischemisk hjärtsjukdom, arytmi eller svår hjärtsvikt) som får Bricanyl ska uppmanas att kontakta läkare om de får bröstsmärtor eller andra symptom på förvärrad hjärtsjukdom. Man måste noga bedöma symptom som dyspné och bröstsmärtor, eftersom de kan ha såväl respiratoriskt som kardiellt ursprung.
Hypokalemi kan uppkomma vid beta-2-agonistbehandling och kan potentieras av samtidig behandling med xantinderivat, steroider eller diuretika och vid hypoxi. Serumkaliumnivån bör därför kontrolleras hos riskpatienter, framför allt vid behandling av svår astma med höga doser Bricanyl Turbuhaler.
Hypokalemi kan öka benägenheten för hjärtarytmi. Försiktighet rekommenderas särskilt hos patienter som behandlas med digitalisglukosider då hypokalemi även ökar risken för digitalis toxicitet.
Vid insättande av Bricanyl Turbuhaler till diabetiker rekommenderas extra blodglukoskontroller då behandling med beta-2-agonister ökar risken för hyperglykemi. Hos gravida diabetiker bör speciellt risken för hyperglykemi och ketoacidos beaktas. Insulindosen kan därför behöva justeras.
Betareceptorblockerare (inklusive ögondroppar), i synnerhet icke-selektiva, kan helt eller delvis upphäva effekten av beta-2-receptorstimulerare.
Kaliumuttömmande medel och hypokalemi
På grund av betaagonisters hypokalemiska effekt ska samtidig administrering av Bricanyl med serumkaliumuttömmande medel som är kända för att öka risken för hypokalemi, såsom diuretika, metylxantiner och kortikosteroider, ske med försiktighet efter noggrann utvärdering av fördelar och risker med särskild hänsyn till den ökade risken för hjärtarytmier till följd av hypokalemi (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Kombinationen kan kräva dosanpassning.
Sex fall har rapporterats där kombinationsbehandling med salbutamol och ipratropium vid astma (nebulisator) har utlöst trångvinkelglaukom. Terbutalin interagerar sannolikt på samma sätt som salbutamol med ipratropium vid tillförsel i nebulisator. Kombinationen avråds hos predisponerade patienter.
Halogenerade anestetika
Halogenerade anestetika ska användas med försiktighet tillsammans med beta‑2‑agonister eftersom det ökar risken för hjärtarytmier. Kombinationen kan kräva dosanpassning och om möjligt bör behandling med terbutalin avbrytas minst 6 timmar före planerad anestesi med halogenerade anestetika.
Inga kända risker vid användning under graviditet. Försiktighet rekommenderas dock under första trimestern. Övergående hypoglykemi har rapporterats hos nyfödda, prematura barn till mödrar, som behandlats med beta-2-receptorstimulerare.
Terbutalin passerar över i modersmjölk men risk för påverkan på barnet synes osannolik med terapeutiska doser.
Det finns inga humandata för potentiell effekt på fertilitet. Vid en studie på han- och honråttor sågs ingen effekt på fertiliteten.
Bricanyl har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.
Intensiteten på biverkningarna beror på dos.
Vid inhalering av rekommenderade doser är frekvensen systemiska biverkningar låg.
De flesta av de rapporterade biverkningarna är karakteristiska för sympatomimetiska aminer och går i regel över inom de första 1-2 veckorna av behandlingen
I nedanstående tabell redovisas biverkningarna inom varje organsystem med följande frekvensområden: mycket vanliga (≥1/10), vanliga ( ≥1/100, <1/10), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).
* Spontanrapporter från post-marketing data och därför är frekvensen att betrakta som okänd.
** Inhalationsläkemedel kan genom okända mekanismer orsaka bronkospasm.
Det finns en risk för successiv ansamling av torrt pulver i munstycket på Bricanyl Turbuhaler. Detta pulver kan lossna om inhalatorn tappas eller faller ner (t.ex. från ett bord) i slutet av dess livslängd. För att minimera onödig systematisk exponering av terbutalin, ska patienterna rekommenderas att skölja munnen efter varje användning, när detta är möjligt.
Symtom:
Illamående, kräkningar, huvudvärk, motorisk oro, irritabilitet, excitation, tremor, somnolens. Eventuellt kramper. Takykardi, supraventrikulära och ventrikulära arytmier, palpitationer, eventuellt blodtrycksstegring eller blodtrycksfall. Metabolisk acidos, hyperglykemi och hypokalemi. I allvarliga fall eventuellt rhabdomyolys och njursvikt.
Behandling:
Om befogat, ventrikeltömning, kol. EKG-övervakning. Vid symtomgivande takykardi ges till icke-astmatiker metoprolol (alternativt atenolol) eller propranolol (alternativt annan icke selektiv betablockerare) medan verapamil är att föredra till astmatiker. Ventrikulära arytmier behandlas hos astmatiker med lidokain, hos övriga med metoprolol eller propranolol.
Vid oro: Diazepam 5-10 mg i.v. (barn 0,1-0,2 mg/kg). Väsentligt att korrigera hypokalemi och metabolisk acidos. Övrig symtomatisk terapi.
Terbutalin är en adrenerg beta-2-receptorstimulerare som genom selektiv stimulering av beta-2-receptorer ger bronkdilatation. Terbutalin ökar nedsatt mukociliärt clearance vid obstruktiv lungsjukdom och underlättar därmed upptransporten av segt sekret.
Inhalerat terbutalin verkar inom några minuter och har en duration på upp till 6 timmar.
Efter inhalation via Turbuhaler är den absoluta biotillgängligheten i lungorna cirka 16 % av den administrerade dosen vid ett normalt inspiratoriskt flöde. Efter administrering av en engångsdos på 1,5 mg (3 inhalationer av 0,5 mg) uppnåddes maximal plasmakoncentration (Cmax) av terbutalin på 12 nmol/l cirka 1,3 timmar efter dosering (tmax). Ytan under plasmakoncentration-tidskurvan (AUCinf) var 96,6 nmol * tim/l och elimineringshalveringstiden (t1/2) var cirka 12 timmar. Terbutalin metaboliseras huvudsakligen genom konjugering med svavelsyra och utsöndras som sulfatkonjugat. Inga aktiva metaboliter bildas.
Den viktigaste toxiska effekten av terbutalin, vilken observerats i toxikologiska studier, är fokal myokardnekros. Denna typ av hjärttoxicitet är en välkänd klasseffekt.
Bricanyl hade ingen effekt på fertilitet, hos han- och honråttor, vid orala doser upp till 50 mg/kg.
Kvalitativ och kvantitativ sammansättning
Varje levererad dos innehåller:
terbutalinsulfat 0,2 mg (motsvarande 0,25 mg uppmätt dos) eller 0,4 mg (motsvarande 0,5 mg uppmätt dos).
Hjälpämne(n) med känd effekt Bricanyl Turbuhaler 0,25 mg/dos: Varje levererad dos innehåller cirka 0,7 mg laktosmonohydrat. Bricanyl Turbuhaler 0,5 mg/dos: Varje levererad dos innehåller cirka 0,4 mg laktosmonohydrat.
Förteckning över hjälpämnen
Laktosmonohydrat (som kan innehålla rester av mjölkprotein).
Ej relevant.
Hållbarhet
3 år.
Särskilda förvaringsanvisningar
Förvaras med skyddshylsan påsatt.
Särskilda anvisningar för destruktion
Det är viktigt att inhalatorn används på rätt sätt. En detaljerad beskrivning för hur Turbuhaler används finns i varje förpackning.
Observera: Det är viktigt att instruera patienten
att noggrant läsa den bruksanvisning som ingår i bipacksedeln som finns i varje förpackning
att andas in djupt och kraftigt genom munstycket för att säkerställa att en optimal dos når lungorna
att aldrig andas ut genom munstycket
att sätta tillbaka skyddshylsan på Bricanyl Turbuhalern efter användning.
Det kan hända att patienten inte känner någon smak eller på annat sätt märker läkemedlet eftersom mängden av de verksamma ämnena i varje dos är mycket liten.
Behandling med Bricanyl Turbuhaler är effektiv även vid akuta astmaattacker, då patienten har ett lågt inspiratoriskt flöde.
Patienten bör instrueras att söka läkare så fort som möjligt om tidigare effektiv dos inte längre ger samma symtomlindring. Det kan vara ett tecken på att astman förvärrats och en omvärdering av behandlingen kan behöva göras.
Överanvändning av kortverkande betaagonister kan maskera progressionen av den bakomliggande sjukdomen och bidra till försämrad astmakontroll, vilket leder till en ökad risk för svåra astmaexacerbationer och dödlighet.
Patienter som tar terbutalin "vid behov" mer än två gånger i veckan ska utvärderas för lämplig justering av behandlingen eftersom dessa patienter löper risk för överanvändning av terbutalin.
Vid varje inhalation kommer en del av den administrerade dosen att avsättas i munhålan. För att minimera onödig systemisk exponering för terbutalin ska patienterna rekommenderas att skölja munnen efter varje användning, när detta är möjligt.
Bricanyl Turbuhaler innehåller laktosmonohydrat (mindre än 1 mg per inhalation). Denna mängd orsakar vanligtvis inga problem för laktosintoleranta personer. Laktos kan innehålla små rester av mjölkprotein. Hos patienter med överkänslighet mot mjölkprotein kan dessa små rester orsaka allergiska reaktioner. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.