Palladia, Filmdragerad tablett 10 mg

Palladia

10 mg, 15 mg, 50 mg

Filmdragerade tabletter

Hund

Varje filmdragerad tablett innehåller toceranibfosfat, motsvarande 10 mg, 15 mg eller 50 mg toceranib som aktiv substans.

Varje tablett innehåller även laktosmonohydrat, mikrokristallin cellulosa, magnesiumstearat, kolloidal vattenfri kiseldioxid och krospovidon.

Palladia är runda tabletter som har ett färgat filmhölje för att minimera risken för att komma i kontakt med produkten samt lättare kunna identifiera korrekt tablettstyrka:

Palladia 10 mg: blå

Palladia 15 mg: orange

Palladia 50 mg: röd

Behandling av icke-opererbara, Patnaik grad II (intermediär grad) eller III (höggradig), återkommande mastcellstumörer i huden hos hund.

Ska inte användas under dräktighet eller digivning eller till hundar avsedda för avel.

Använd inte vid överkänslighet mot den aktiva substansten eller mot något av hjälpämnena.

Ska inte användas till hundar som är yngre än 2 år eller som väger mindre än 3 kg.

Ska inte användas till hundar med blödning i mage/tarm. Veterinären kan informera dig om detta gäller för din hund.

Resultat från den kliniska fältstudien av 151 behandlade och placebobehandlade hundar visade att de kliniska tecknen på sjukdomen (mastcellstumör) och de behandlingsrelaterade biverkningarna är mycket likartade till sin natur.

Vissa mycket vanliga biverkningar (fler än 1 av 10 behandlade djur som uppvisar biverkningar) i samband med behandling med Palladia-tabletter är viktnedgång, diarré, neutropeni (lågt antal vita blodkroppar), blod i avföringen/blodig diarré/blödning från mag-tarmkanalen, anorexi, slöhet, kräkningar, hälta/muskuloskeletala störningar, uttorkning, dermatit, pruritus (hudirritation/kliande), ökat alaninaminotransferasvärde, trombocytopeni, minskad albuminvärde, minskat hematokritvärde.

Andra biverkningar som är vanliga (fler än 1 men färre än 10 djur av 100 behandlade djur) och som ger svåra effekter är kräkningar, diarré, anorexi, slöhet, uttorkning, cell- eller vävnadsdöd i huden, feber, blod i avföringen/blodig diarré/blödning och sår i mage/tarm, illamående, allmän blodförgiftning, viktnedgång, ökat alaninaminotransferasvärde och minskat hematokritvärde.

Vanliga biverkningar, men med mindre svåra effekter, är också lokal eller generell smärta, illamående, gasbesvär, snabb andning, stegrad törst, feber, urinvägsinfektion, ökat bilirubinvärde, ökat kreatininvärde. Vissa hundar kan också tappa färgen runt nosen, hos vissa kan pälsfärgen ljusna och vissa kan tappa hår.

Följande biverkningar var mindre vanliga (fler än 1 men färre än 10 djur av 1 000 behandlade djur):

• Svår hälta/svåra muskuloskeletala störningar

• Svår cirkulatorisk chock

• Två, eventuellt behandlingsrelaterade, dödsfall har inträffat. Hos 1 hund konstaterades blodpropp i kärlen med spridd koagulationsrubbning inne i kärlen och bukspottkörtelinflammation. Den andra hunden avled efter hål på tarmen.

• Ytterligare två dödsfall har inträffat, men orsakssamband med behandlingen kunde inte fastställas.

• Två hundar fick näsblod, utan associering till minskat antal trombocyter i blodet. En annan hund fick näsblod med samtidig, spridd, koagulationsrubbning inne i kärlen.

• Tre hundar hade krampliknande symtom, men orsakssamband med behandlingen kunde inte fastställas.

Om du observerar biverkningar, även sådana som inte nämns i denna bipacksedel, eller om du tror att läkemedlet inte har fungerat, meddela din veterinär..

Hund

För oral användning.

Startdosen av toceranib är cirka 3,25 mg/kg kroppsvikt, givet varannan dag (se doseringstabellen nedan).

Antalet tabletter som ska ges till din hund kan justeras av veterinären, för att hantera biverkningarna. Du ska därför ge den dos som ordinerats av veterinären, även om den skiljer sig från doseringstabellen.

Dosen ska baseras på veterinärbedömning som görs varje vecka under de första sex veckorna samt därefter var sjätte vecka.

Behandlingstiden beror på hur hunden svarar på behandlingen. Vid stabil sjukdom eller vid delvis eller fullständigt svar på behandlingen ska den fortsätta, förutsatt att produkten tolereras tillräckligt väl. Om tumören framskrider är behandlingen sannolikt inte framgångsrik och bör utvärderas.

DOSERINGSTABELL: ANTAL PALLADIA-TABLETTER VID EN DOS OM 3,25 MG/KG KROPPSVIKT

* Det antal tabletter som ska ges till hundar som väger under 5 kg eller över 63 kg ska beräknas på basis av dosregimen 3,25 mg/kg.

Tabletterna kan ges med eller utan föda.

Tabletterna måste ges hela och ska inte delas, brytas eller krossas. Om en trasig tablett stöts bort av hunden efter tuggningen ska den kasseras. För att erhålla rätt dos kan flera tabletter i olika styrkor (”färger”) behöva kombineras, som framgår av tabellen.

Om du missar att ge en dos, ge nästa dos enligt ordinationen. Öka eller dubblera inte dosen. Om du ger mer än den ordinerade mängden tabletter, kontakta veterinären.

Hunden bör observeras noggrant efter intaget, för att säkerställa att varje tablett sväljs ner.

Det finns vissa läkemedel som du inte bör ge till hunden under behandlingen med Palladia, eftersom de kan ge allvarliga biverkningar om de ges samtidigt. Tala om för veterinären vilka läkemedel, inklusive receptfria sådana, du avser att ge till din hund.

Data avseende eventuell korsresistens med andra cytostatiska medel saknas.

Ej relevant.

Förvaras utom syn- och räckhåll för barn.

Använd inte detta läkemedel efter utgångsdatumet på kartongen efter EXP.

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Särskilda varningar för respektive djurslag:

För mastcellstumör som är operabel ska operation vara förstahandsvalet vid val av behandling.

Särskilda försiktighetsåtgärder för djur:

Hunden ska övervakas noggrant. Sänkning av dosen och/eller avbrott i behandlingen kan vara nödvändigt för att hantera biverkningarna. Behandlingen bör utvärderas varje vecka under de första sex veckorna och därefter var sjätte vecka eller med intervaller som veterinären bedömer lämpliga. Veterinären kan behöva ta blod- och urinprover på hunden, för att kunna göra dessa kontroller.

• Sluta genast att använda Palladia och kontakta din veterinär om du observerar något av följande hos din hund:

• Vägran att äta

• Kräkningar eller vattnig avföring (diarré), speciellt om dessa förekommer mer än två gånger per dygn

• Svart och tjäraktig avföring

• Klarrött blod i kräkning eller avföring

• Oförklarliga blåmärken eller blödningar

• Eller om du märker andra förändringar hos hunden och dessa oroar dig

Behandlingen bör utsättas permanent om svåra biverkningar uppträder igen eller kvarstår trots lämplig, stödjande behandling och reducering av dosen.

Särskilda försiktighetsåtgärder för personer som ger läkemedlet till djur:

• Barn ska inte komma i kontakt med Palladia. Håll barn borta från hundens avföring, urin och kräkningar om den behandlas med Palladia.

• Om du är gravid ska du inte rutinmässigt ge Palladia. Om du ändå väljer att ge tabletterna till din hund ska du vara särskilt försiktig och följa nedanstående hanteringsinstruktioner.

• Om du eller någon annan familjemedlem skulle råka svälja eller äta på en tablett, kontakta genast läkare. Det är viktigt att du tar med en kopia av denna information och visar den för läkaren. Om du av misstag sväljer Palladia kan du få magbesvär, kräkningar eller diarré.

Följ dessa hanteringsinstruktioner, så minimeras risken för att du och andra familjemedlemmar ska komma i kontakt med det aktiva innehållsämnet i Palladia.

• Den som ger Palladia till din hund ska alltid tvätta händerna efter hanteringen av tabletterna.

• Vid hantering av tabletterna:

• Bryt eller krossa inte tabletterna.

• Palladia-tabletterna bör ges till hunden omedelbart efter att de har tagits ur blisterförpackningen, och de bör inte läggas på ett ställe där de kan nås/sväljas av barn.

• Blisterförpackningen ska alltid läggas tillbaka i pappkartongen så snart tabletten/tabletterna tagits ut.

• Om du har ”gömt” Palladia i maten, se till att hunden har tagit hela dosen. Detta minskar risken för att barn eller andra medlemmar i ditt hushåll av misstag kommer i kontakt med Palladia.

Dräktighet, digivning och fertilitet:

Ska inte användas under dräktighet eller digivning eller till hundar avsedda för avel (se avsnitt 5).

Andra sammansättningar i klassen antiangiogena antineoplastiska medel är kända för att öka dödligheten hos embryo och abnormiteter i fosterutvecklingen. Eftersom angiogenes är ett kritiskt inslag i utvecklingen av embryo och foster kan oönskade effekter på dräktigheten förväntas till följd av hämning av angiogenesen på grund av administrering av Palladia.

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner:

Inga interaktionsstudier har utförts med toceranib. Data avseende eventuell korsresistens med andra cytostatiska medel saknas.

Eftersom toceranib i stor omfattning borde elimineras genom metabolism i levern ska försiktighet iakttas vid kombination med andra substanser som kan inducera eller hämma leverenzymer.

Det är inte känt i vilken omfattning toceranib kan påverka elimineringen av andra substanser.

Iaktta försiktighet vid samtidig användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel och Palladia, på grund av ökad risk för gastrointestinal sårbildning eller perforation.

Överdosering (symptom, akuta åtgärder, motgift):

Tecken på överdosering har setts i en toxicitetsstudie som utförts på friska, vuxna beagle-hundar som fått behandling med toceranib i dosen 2 mg/kg, 4 mg/kg eller 6 mg/kg en gång varannan dag i 13 veckor i följd utan dosavbrott. Toceranib tolererades väl vid 2 mg/kg, medan biverkningar noterades hos vissa hundar som fått 4 mg/kg.

Hundarna i den grupp som fick 6 mg/kg varannan dag hade flest biverkningar, bl.a. minskat födointag och viktnedgång. Sporadisk, dosrelaterad hälta, stelhet, svaghet och värk i benen avklingade utan behandling. Anemi, neutropeni och eosinopeni var dosrelaterade. Två hundar som fått 6 mg/kg fick dödshjälp efter cirka 3 veckor på grund av behandlingsrelaterad klinisk toxicitet, som initierats av minskat födointag och melaena och kulminerat i anorexi, viktnedgång och hematokezi.

De organ som huvudsakligen drabbades av toxicitet var magtarmkanalen, benmärgen, könskörtlarna och muskuloskeletala systemet.

Vid biverkningar på grund av överdosering bör behandlingen avbrytas tills symtomen avklingat, och därefter återupptas i den rekommenderade dosnivån

Fråga veterinären hur man gör med läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

Ytterligare information om detta läkemedel finns tillgänglig på Europeiska läkemedelsmyndighetens hemsida http://www.ema.europa.eu/.

Pappkartong innehållande fyra barnskyddande blisterförpackningar av aluminium-PVC.

Varje blisterförpackning innehåller 5 tabletter.

Tabletterna finns i tre olika styrkor.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Särskild information för veterinären

Hunden ska monitoreras noggrant. Dosreduktion och/eller avbrott i behandlingen kan vara nödvändigt för att hantera biverkningar. Behandlingen bör utvärderas varje vecka under de första sex veckorna och därefter var sjätte vecka eller med intervaller som veterinären bedömer lämpliga. Vid utvärderingen bör även de kliniska tecken som rapporterats av djurägaren inkluderas och bedömas.

För korrekt inställning av dosen enligt dosjusteringstabellen rekommenderas fullständig kontroll av blodstatus och serumkemi samt urinanalys före insättande av behandling och cirka en månad efter behandlingsstart, samt därefter i cirka sex veckors intervaller eller i enlighet med veterinärens bedömning. Laboratorieparametrarna ska monitoreras regelbundet och mot bakgrund av djurets kliniska symtom och tillstånd samt resultat av laboratorieparametrar vid tidigare besök.

Palladias säkerhet har utvärderats vid följande värden hos hundar med mastcellstumör:

• absolut neutrofilvärde >1 500/mikroliter

• hematokrit >25 %

• trombocyter >75 000/mikroliter

• ALAT eller ASAT <3 gånger övre gränsen för normalvärdet

• bilirubin <1,25 gånger övre gränsen för normalvärdet

• kreatinin <2,5 mg/dl

• blodureakväve <1,5 gånger övre gränsen för normalvärdet.

Palladia kan orsaka vaskulär dysfunktion, vilket kan leda till ödem och tromboemboli, inklusive lungtromboemboli. Avbryt behandlingen tills de kliniska tecknen och den kliniska patologin har normaliserats. Inför operation, avbryt behandlingen under minst 3 dagar för att säkerställa vaskulär homeostas.

I fall av systemisk mastocytos ska gängse förebyggande behandling insättas (t.ex. H1- och H2-blockerare) innan Palladia ges, för att undvika eller minimera kliniskt signifikant mastcellsdegranulering och åtföljande, eventuellt svåra, systemiska biverkningar.

Palladia har associerats med diarré eller gastrointestinal blödning, vilka kan vara svåra och kräva omedelbar behandling. Avbrott i behandlingen och reducering av dosen kan bli nödvändigt, beroende på svårighetsgraden hos de kliniska tecknen.

I sällsynta fall har allvarliga gastrointestinala komplikationer, ibland med dödlig utgång, inklusive gastrointestinal perforation, inträffat hos hundar som behandlats med Palladia. Om gastrointestinal sårbildning misstänks, oavsett orsakssamband med Palladia eller med degranulering av mastcellstumören, ska behandlingen med Palladia avbrytas och lämplig behandling insättas.

Toceranib metaboliseras i levern. Eftersom studier saknas om effekterna av nedsatt njur- eller leverfunktion ska försiktighet iakttas vid användning hos hundar med leversjukdom.

Behandlingen bör utsättas permanent om svåra biverkningar återkommer eller kvarstår trots lämplig, stödjande behandling och reducering av dosen enligt följande tabell.

* En dosminskning med 0,5 mg/kg betyder en minskning från 3,25 mg/kg till 2,75 mg/kg eller från 2,75 mg/kg till 2,25 mg/kg. Dosen bör inte vara <2,2 mg/kg.