Indikationer
Akut lungödem. Kardiella-, renala-, hepatiska- och andra ödem. Hypertoni.
Kontraindikationer
-
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.
-
Patienter med allergi mot sulfonamider
-
Patienter med hypovolemi eller dehydrering
-
Patienter med hotande eller manifest koma associerade med hepatisk encefalopati
-
Patienter med svår toxisk njurskada (vid högdosering) och/eller med anurisk njurinsufficiens.
Dosering
Dosering
Vuxna
Ödem av olika genes: 20-40 mg peroralt på morgonen är ofta tillräckligt. Ibland krävs högre doser, 80-160 (240) mg dagligen, lämpligen uppdelat i 2-3 doser. Doshöjningen sker successivt tills tillfredsställande effekt erhålles.
Hypertoni: 20-80 mg dagligen. Impugan kan kombineras med andra antihypertensiva preparat, varvid dygnsdosen av vardera medlet ofta kan reduceras.
Pediatrisk population
Lämplig dygnsdos är 1-3 mg/kg kroppsvikt peroralt.
Behandlingskontroll
Under långtidsbehandling bör regelbundna kontroller av plasmaelektrolyter utföras, särskilt viktigt är detta vid samtidig digitalismedicinering och i början av behandlingen.
Varningar och försiktighet
Symtomatisk blodtryckssänkning som leder till yrsel, svimning eller medvetslöshet kan förekomma hos patienter som behandlas med furosemid, i synnerhet hos äldre patienter, patienter som även står på andra läkemedel som kan orsaka blodtryckssänkning och patienter med andra medicinska tillstånd som medför risk för blodtryckssänkning.
Strikt saltfattig kost bör undvikas under diuretikabehandling.
Hjälpämnen
Laktos
Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.
Natrium
Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, d.v.s. är näst intill “natriumfritt”.
Interaktioner
Kombinationer som bör undvikas
Gentamicin
Vid samtidig i.v. administrering av gentamicin (80 mg) och furosemid (40 mg) minskar clearance av gentamicin med ca 40% med förhöjda plasmakoncentrationer som följd. Samtidig i.v. administrering av dessa medel bör därför undvikas.
Furosemid kan intensifiera ototoxicitet av aminoglykosider och andra ototoxiska läkemedel.
Kombinationer som kan kräva dosanpassning
Digitalisglykosider
Inducerad hypokalemi kan förstärka digitaliseffekten (intoxikationsrisk).
Sotalol
Hypokalemi vid tiazidterapi ansses öka risken för sotalolutlöst arytmi (synkope, förlängd QT).
Icke-steroida antiinflammatoriska/antireumatiska medel, NSAID
Antiflogistika av NSAID-typ (indometacin, propionsyraderivat) har visats kunna motverka den diuretiska effekten av furosemid resp bumetanid, möjligen via hämning av prostaglandinsyntesen. De kan även motverka den antihypertensiva effekten av tiazider. Denna interaktion förekommer sannolikt ej med sulindak och är möjligen betydelselös för selektiva COX-2-hämmare. Hos patienter med dehydrering och hypovolemi kan icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel orsaka akut njurinsufficiens.
Litium
Tiazider minskar njurutsöndringen av litium vilket kan medföra stigande plasmahalt vid oförändrad litiumdosering. En aktuell studie talar för att loop-diuretika (furosemid) har ringa sådan effekt.
ACE-hämmare
Studier på patienter med kronisk hjärtinsufficiens visar att kaptopril (och sannolikt andra ACE-hämmare) minskar den diuretiska och natriuretiska effekten av furosemid. Patienter under diuretisk behandling kan utveckla allvarlig hypotension och nedsatt njurfunktion när en ACE-hämmare ges för första gången eller första gången det ges i en högre dos (förstadoshypotension).
Aliskiren
Aliskiren minskar plasmakoncentrationen av furosemid som ges peroralt. Det rekommenderas att övervaka den diuretiska effekten av furosemid när samtidig behandling startas och justera dosen därefter.
Övriga interaktioner
Antihypertensiva effekten ökar vid kombination med specifika antihypertensiva. Vid samtidig administrering av furosemid i höga doser och cefalotin/cefaloridin har i enstaka fall en förstärkt nefrotoxisk effekt av cefalotin/cefaloridin rapporterats. Hos patienter med högt salicylatintag kan furosemid genom att hämma den renala salicylatutsöndringen förorsaka salicylatförgiftning.
Graviditet
Generellt bör furosemid endast användas vid specifik indikation under graviditet.
Tiazider, tiazidbesläktade diuretika och loop-diuretika kan passera över till fostret och ge upphov till elektrolytrubbningar. Med tiazider och tiazidbesläktade diuretika har fall av neonatal trombocytopeni beskrivits. Även vid användning av loop-diuretika såsom furosemid och bumetanid torde denna risk föreligga. Under sista trimestern bör därför Impugan ges först efter särskilt övervägande och i lägsta adekvata dos.
Amning
Furosemid passerar över i modersmjölk i sådana mängder att risk för påverkan på barnet föreligger även med terapeutiska doser. Diuretika verkar hämmande på laktationen och är därför olämpligt för ammande kvinnor.
Trafik
Impugan har inga eller obetydliga effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.
Biverkningar
Huvuddelen av biverkningarna är dosberoende. De vanligaste är störningar i elektrolyt- och vätskebalansen (ca 5 %), vilka sammanhänger med den fysiologiska effekten och främst uppträder hos patienter med nedsatt leverfunktion samt vid användning av höga doser till patienter med njurinsufficiens.
BLODET OCH LYMFSYSTEMET | |
Mindre vanlig (≥1/1000, <1/100) |
Aplastisk anemi |
Sällsynt (≥1/10,000, <1/1000) |
Leukopeni, agranulocytos, trombocytopeni. |
METABOLISM OCH NUTRITION | |
Vanlig (≥1/100, <1/10) |
Hypomagnesemi. Hypokalemi, Hyperurikemi, Hypokloremi, Hyponatremi, Hypokalcemi |
Mindre vanlig (≥1/1000, <1/100) |
Dehydrering |
Sällsynt (≥1/10,000, <1/1000) |
Hyperglykemi |
CENTRALA OCH PERIFERA NERVSYSTEMET | |
Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data) |
Yrsel, svimning och medvetslöshet (orsakat av symtomatisk blodtryckssänkning). |
ÖRON OCH BALANSORGAN | |
Mindre vanliga ((≥1/1 000, <1/100) |
Dövhet (ibland irreversibel) |
Sällsynt (≥1/10,000, <1/1000) |
Tinnitus och reversibel hörselnedsättning (vid höga plasmakoncentrationer) |
BLODKÄRL | |
Vanlig (≥1/100, <1/10) |
Hypovolemi vid intensiv terapi |
Mindre vanlig (≥1/1000, <1/100) |
Hypotension |
Sällsynt (≥1/10,000, <1/1000) |
Vaskulit |
MAGTARMKANALEN | |
Mindre vanlig (≥1/1000, <1/100) |
Illamående. Kräkning |
Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data) |
Akut pankreatit |
LEVER OCH GALLVÄGAR | |
Sällsynt (≥1/10,000, <1/1000) |
Leverpåverkan, som förhöjda leverenzymvärden |
Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data) |
Intrahepatisk kolestas |
HUD OCH SUBKUTAN VÄVNAD | |
Sällsynt (≥1/10,000, <1/1000) |
Hudutslag, urtikaria, klåda, exfoliativ dermatit, erythema mulitforme, purpura, Steven-Johnsons syndrom, toxisk epidermal nekrolys, fotoallergisk reaktion |
Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data) |
Akut generaliserad exantematös pustulos (AGEP), läkemedelsutslag med eosinofili och systemiska symtom, (DRESS). |
NJURAR OCH URINVÄGAR | |
Mycket vanlig (>1/10) |
Nefrokalcinos hos spädbarn |
Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data) |
Interstitiell nefrit, försämring av nedsatt njurfunktion |
Vid de lägre doser som normalt används vid behandling av ex kardiella och renala ödem ligger serumelektrolytnivåerna oftast inom normalområdena.
Hypokalemi, ev. med hypokloremisk alkalos kan förekomma i synnerhet vid forcerad diures, vilket särskilt bör beaktas vid samtidig digitalismedicinering.
Hypovolemi kan förekomma vid högre perorala doser.
Vid serumkoncentrationer över 50 mikrog/ml har hörselnedsättning rapporterats. Denna är vanligtvis reversibel.
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, men alla kan rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress
Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
Överdosering
Toxicitet: 80 mg till 1-2-åringar gav lindrig, och 240-320 mg till 2-åring gav måttlig intoxikation. 600-800 mg till 14-åring gav måttlig, 420-500 mg till åldringar gav lindrig till måttlig intoxikation.
Symtom: Vätske- och elektrolytrubbningar, törst, dehydrering, metabolisk alkalos. Initialt polyuri, vid stora vätskeförluster oliguri, anuri. Sekundärt till vätske- och elektrolytförlusterna huvudvärk, förvirring, yrsel, parestesier, muskelsvaghet, ev. kramper och koma, ortostatisk hypotension, synkope, EKG-förändringar, arytmier. Illamående, kräkningar, buksmärtor.
Behandling: Om befogat ventrikeltömning, kol. Rehydrering, justering av elektrolyt- och syrabasbalans. Kontinuerlig EKG-övervakning vid kraftig dehydrering/elektrolytrubbning. Övrig symtomatisk terapi.
Farmakodynamik
Furosemid är ett sulfonamidderivat och ett diuretikum av typen “high-ceiling” vilket innebär en dosberoende effekt inom ett brett dosintervall. Effekten är snabbt insättande och kortvarig. Furosemid verkar huvudsakligen genom hämning av kloridresorptionen i den uppåtstigande skänkeln av Henles slynga men verkar även i proximala och distala tubuli. Parallellt till den ökade kloridutsöndringen ökar utsöndringen av natrium, kalcium och magnesium. Också kaliumutsöndringen ökar, medan bikarbonatutsöndringen praktiskt taget ej påverkas. Den resulterande diuresen är kraftig med en påföljande, vanligen svag, blodtryckssänkande effekt. Vid lungödem ger furosemid, innan diuresen inträder, snabbt upphov till en ökad venkapacitans, som i sin tur åstadkommer en sänkning av fyllnadstrycket i vänster kammare.
Furosemid har också en, vanligen svag, blodtryckssänkande verkan som sätter in senare och varar längre än den diuretiska effekten.
Då den blodtryckssänkande effekten är svagare hos loop-diuretika än hos tiazider bör de vid hypertoni endast användas för att potentiera andra medel genom att ge en kraftigare diures. Indikation för loop-diuretika föreligger främst om njurfunktionen är nedsatt. Ett normalt blodtryck påverkas ej eller obetydligt.
Farmakokinetik
Furosemid absorberas snabbt från mag-tarmkanalen. Maximala serumnivåer nås normalt efter 1/2-2 timmar vid peroral tillförsel. Absorptionen av furosemid kan fördröjas och reduceras något vid samtidigt födointag. Vid uttalade ödem har nedsatt biologisk tillgänglighet noterats, förmodligen till följd av försämrad absorption. Den diuretiska effekten sätter normalt in efter 1/2-1 timme och är maximal efter 1-2 timmar. Den varar i 4-6 timmar. Proteinbindningsgraden har uppskattats till 91-99%. Halveringstiden är normalt 1-2 timmar, längre hos spädbarn och vid lever- eller njursjukdom. Huvuddelen utsöndras under de fösta 10 timmarna efter en dos. 24 timmar efter en engångsdos finns inga mätbara mängder furosemid i urinen. Furosemid utsöndras oförändrat till 2/3 via glomerulär filtration och tubulär sekretion och återstoden via feces.
Prekliniska uppgifter
-
Innehåll
Kvalitativ och kvantitativ sammansättning
Varje Impugan 20 mg tablett innehåller: 20 mg furosemid
Varje Impugan 40 mg tablett innehåller: 40 mg furosemid
Hjälpämne med känd effekt
Varje Impugan 20 mg tablett innehåller: 28 mg laktos
Varje Impugan 40 mg tablett innehåller: 56 mg laktos
Förteckning över hjälpämnen
Laktosmonohydrat 28 mg respektive 56 mg
Magnesiumstearat
Kroskarmellosnatrium
Talk
Majsstärkelse
Cellulosa, mikrokristallin
Stärkelse, pregelatiniserad
Miljöpåverkan
Miljöinformationen för furosemid är framtagen av företaget Orifarm Generics AB för Furix Retard, Furix®, Furosemid Copyfarm, Furosemide Claris
Miljörisk:
Användning av furosemid har bedömts medföra försumbar risk för miljöpåverkan.
Nedbrytning:
Furosemid är potentiellt persistent.
Bioackumulering:
Furosemid har låg potential att bioackumuleras.
Läs mer
Detaljerad miljöinformation
Environmental Risk Classification
Predicted Environmental Concentration (PEC)
PEC is calculated according to the following formula:
PEC (μg/L) = (A*109*(100-R))/(365*P*V*D*100) = 1.37*10-6*A*(100-R)
PEC = 0.37 µg/L
Where:
A = 2696.87 kg (total sold amount API in Sweden year 2020, data from IQVIA).
R = 0% removal rate (due to loss by adsorption to sludge particles, by volatilization, hydrolysis or biodegradation) = 0 if no data is available.
P = number of inhabitants in Sweden = 1*107
V (L/day) = volume of wastewater per capita and day = 200 (ECHA default) (Ref.1)
D = factor for dilution of waste water by surface water flow = 10 (ECHA default) (Ref.1)
Predicted No Effect Concentration (PNEC)
Ecotoxicological studies:
Algae (Pseudokirchneriella subcapitata):
EC50 72 h = 142 mg/L (guideline OECD 201) (Ref.2)
Crustacean - Fresh water flea (Daphnia magna):
EC50 48 h = 239 mg/L (guideline OECD 202) (Ref.2)
Fish - Sheepshed minnow (Cyprinodon variegatus variegatus):
LC50 96 h = 497 mg/L (guideline OECD 203) (Ref.2)
PNEC = 142 µg/L (justification of chosen assessment factor)
PNEC (µg/L) = lowest EC50/1000 where 1000 is the assessment factor used. EC50 for Pseudokirchneriella subcapitata has been used as for this calculation since it is the most sensitive of the three tested species.
Environmental risk classification (PEC/PNEC ratio)
PEC/PNEC = 0.37 µg/L / 142 µg/L = 0.0026
PEC/PNEC < 0.1 which justifies the phrase ”Användning av läkemedlet har bedömts medföra försumbar risk för miljöpåverkan.”
Degradation
Test results from "closed bottle test" (OECD guideline 301D) shows that the biological degradation is 0% in 28 days (Ref. 2). There is no information regarding the metabolites.
Furosemide is potentially persistent.
Bioaccumulation
Partitioning coefficient:
Log Kow ≤ 0 at pH 7, test method used to determine log Kow is a HPLC with C18 analytical column (Ref.2)
Since log Kow < 4, the substance has low potential for bioaccumulation.
References
-
ECHA, European Chemicals Agency. 2008 Guidance on information requirements and chemical safety assessment. http://guidance.echa.europa.eu/docs/guidance_document/information_requirements_en.htm
-
Nycomed AB, ”Test Results for the Test Substance Furosemide”, Report No. R 196-05, date 2005-06-14.
Hållbarhet, förvaring och hantering
Hållbarhet
5 år.
Särskilda förvaringsanvisningar
Förvaras i originalförpackningen. Ljuskänsligt.
Särskilda anvisningar för destruktion
Inga särskilda anvisningar för destruktion.
Egenskaper hos läkemedelsformen
Tablett
Tabletter 20 mg: vita till gulaktiga, välvda, diameter 6 mm, märkta CDL.
Tabletter 40 mg: vita till gulaktiga, plana, med delskåra, diameter 8 mm, märkta CJJ.
Förpackningsinformation
Tablett 20 mg
vita till gulaktiga, välvda, 6 mm, märkta CDL
100 styck burk, 103:27, F
50 x 1 styck blister (fri prissättning), tillhandahålls ej
24 styck blister (fri prissättning), tillhandahålls ej
Tablett 40 mg
vita till gulaktiga, plana med delskåra 8 mm märkta CJJ
250 styck burk, 138:88, F
1000 styck burk (endast för dosdispensering), 342:86, F
50 x 1 styck blister (fri prissättning), tillhandahålls ej
24 styck blister (fri prissättning), tillhandahålls ej
100 styck burk, tillhandahålls ej