Behandling av osteoporos hos postmenopausala kvinnor med ökad risk för fraktur (se avsnitt Farmakodynamik).

• Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

• Graviditet och amning (se avsnitt Graviditet).

• Fertila kvinnor (se avsnitt Graviditet och Prekliniska uppgifter).

• Befintlig hyperkalcemi.

• Gravt nedsatt njurfunktion (se avsnitt Dosering och Farmakokinetik).

• Förhöjd serumnivå av alkaliskt fosfatas utan känd orsak.

• Patienter med kända risker för osteosarkom, t.ex. de som har fått tidigare extern strålbehandling eller brakyterapi som påverkat skelettet (se avsnitt Prekliniska uppgifter).

• Patienter med skelettmaligniteter eller skelettmetastaser.

Dosering

Rekommenderad dos är 80 mikrogram en gång dagligen.

Behandlingen med abaloparatid ska totalt pågå i maximalt 18 månader (se avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakodynamik). Patienterna ska få tillskott av kalcium och vitamin D om intaget via kosten är otillräckligt.

Efter att behandlingen med abaloparatid har avslutats kan patienterna fortsätta med andra osteoporosbehandlingar, t.ex. bisfosfonater.

Missad dos

Om en patient glömmer eller inte kan administrera sin dos vid den vanliga tiden, kan den injiceras inom 12 timmar från den normala schemalagda tiden. Patienten ska inte administrera mer än en dos på samma dag och ska inte försöka kompensera för glömd dos.

Särskilda patientgrupper

Äldre patienter

Inga åldersrelaterade dosjusteringar är nödvändiga (se avsnitt Farmakokinetik).

Nedsatt njurfunktion

Abaloparatid får inte användas till patienter med gravt nedsatt njurfunktion, inklusive patienter med terminal njursjukdom (se avsnitt Kontraindikationer). Inga dosjusteringar krävs hos patienter med lätt till måttligt nedsatt njurfunktion (se avsnitt Farmakokinetik).

Nedsatt leverfunktion

Inga data finns tillgängliga för patienter med nedsatt leverfunktion. Dosen behöver inte justeras för dessa patienter, eftersom det är osannolikt att nedsatt leverfunktion har en signifikant påverkan på exponeringen av abaloparatid (se avsnitt Farmakokinetik).

Pediatrisk population

Abaloparatid ska på grund av säkerhetsproblem inte användas till barn och ungdomar under 18 års ålder (se avsnitt Prekliniska uppgifter).

Administreringssätt

Endast för subkutan användning.

Den första injektionen/de första injektionerna som administreras av patienten eller vårdaren ska utföras under vägledning av vårdpersonal med erforderliga kunskaper (se avsnitt Varningar och försiktighet). Patienter och/eller vårdare ska få undervisning i subkutan administrering av abaloparatid (se avsnitt Hållbarhet, förvaring och hantering). I varje förpackning medföljer en utförlig bruksanvisning som visar patienten hur injektionspennan används på rätt sätt.

Abaloparatid ska injiceras i nedre delen av buken. Injektionsstället ska bytas varje dag. Injektionerna ska administreras vid ungefär samma tid varje dag.

Ortostatisk hypotoni och ökad hjärtfrekvens

Ortostatisk hypotoni och kortvariga episoder av ökad hjärtfrekvens kan förekomma med abaloparatid, vanligen inom 4 timmar efter injektionen. Symtomen kan inkludera yrsel, palpitationer, takykardi eller illamående, och kan avklinga om patienten lägger sig ned. Den första injektionen/de första injektionerna av abaloparatid ska utföras under vägledning av vårdpersonal med erforderliga kunskaper som kan

observera patienten under den första timmen efter injektionen. Abaloparatid ska alltid administreras på en plats där patienten kan sätta eller lägga sig ner vid behov.

Abaloparatid kan ha en kärlvidgande effekt på vaskulär glattmuskulatur och positiva kronotropa/inotropa effekter på hjärtmuskeln. Det är viktigt att göra en individuell risk-nyttabedömning. Blodtryck, hjärtstatus och EKG ska bedömas innan behandling med abaloparatid påbörjas. Patienter med hjärtsjukdom ska övervakas med avseende på försämring av sjukdomen. Vid svår ortostatisk hypotoni eller svåra kardiovaskulära symtom ska behandlingen sättas ut.

Hyperkalcemi

Hos patienter med normala kalciumnivåer har kortvariga förhöjningar av serumkoncentrationen observerats efter injektion av abaloparatid. Serumkoncentrationen av kalcium når ett maximum ungefär

4 timmar efter varje dos och återgår till utgångsvärdet inom 24 timmar. Vid blodprovstagning för kontroll av serumkalcium ska provet därför tas cirka 24 timmar efter den senaste injektionen. Hos patienter utan ytterligare riskfaktorer för hyperkalcemi krävs ingen rutinmässig kontroll av kalciumnivån.

Hyperkalciuri och urolitiasis

Abaloparatid kan orsaka hyperkalciuri. Det är okänt om abaloparatid kan förvärra urolitiasis hos patienter med aktiv eller tidigare urolitiasis. Vid misstanke om aktiv urolitiasis eller befintlig hyperkalciuri ska kontroll av utsöndringen av kalcium i urinen övervägas.

Behandlingens varaktighet

Behandlingen med abaloparatid ska totalt pågå i maximalt 18 månader. Studier på råtta indikerar ökad incidens av osteosarkom vid långvarig administrering av abaloparatid (se avsnitt Prekliniska uppgifter).

Natriuminnehåll

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dos, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.

Inga särskilda kliniska studier av läkemedelsinteraktioner har utförts med abaloparatid. Abaloparatids interaktionspotential anses vara låg med tanke på dess farmakokinetiska egenskaper.

Det finns inga data om effekten av abaloparatid hos patienter med tidigare eller samtidig behandling med bisfosfonater eller glukokortikoider.

Samtidig användning av vasoaktiva läkemedel kan medföra ökad benägenhet för ortostatisk hypotoni, eftersom abaloparatids blodtryckssänkande effekt kan förstärkas, se avsnitt Varningar och försiktighet.

Sporadiska fallrapporter tyder på att hyperkalcemi kan medföra ökad risk för digitalistoxicitet. Eftersom abaloparatid har visats öka serumkalcium, ska det användas med försiktighet till patienter som tar digitalis.

Detta läkemedel är inte avsett för fertila kvinnor. Det ska inte användas till kvinnor som är eller kan vara gravida eller som ammar (se avsnitt Indikationer och Kontraindikationer).

Graviditet

Eladynos är kontraindicerat under graviditet (se avsnitt Kontraindikationer).

Det är okänt om abaloparatid utsöndras i bröstmjölk. En risk för det nyfödda barnet/spädbarnet kan inte uteslutas. Eladynos är kontraindicerat under amning (se avsnitt Kontraindikationer).

Det finns inga data om effekten av abaloparatid på fertiliteten hos människa. Studier på råtta med abaloparatid har inte visat några effekter på fertiliteten hos hanar (se avsnitt Prekliniska uppgifter).

Abaloparatid har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Kortvarig ortostatisk hypotoni eller yrsel kan förekomma efter administrering av abaloparatid (se avsnitt Biverkningar). Drabbade patienter ska avstå från att framföra fordon och använda maskiner tills symtomen har avklingat.

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

De biverkningar som rapporterades oftast hos patienter som behandlades med abaloparatid i studien ACTIVE var hyperkalciuri (15,6 %), yrsel (11,1 %), ryggsmärta (8,6 %), illamående (8,5 %), huvudvärk (8,5 %), artralgi (8,4 %), hypertoni (6,8 %), reaktion vid injektionsstället (6,2 %) och palpitationer

(5,6 %).

Lista över biverkningar i tabellform

I abaloparatidstudien ACTIVE rapporterades minst 1 biverkning av 90,3 % av patienterna som fick abaloparatid och av 88,4 % av patienterna som fick placebo.

Biverkningarna associerade med användning av abaloparatid vid osteoporos i studien ACTIVE och vid exponering efter godkännandet sammanfattas i tabellen nedan. Följande MedDRA-konvention har använts för klassificeringen av biverkningar: mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000) och ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Tabell 1 – Lista över biverkningar i tabellform

Immunsystemsjukdomar Mindre vanliga: Överkänslighet Ingen känd frekvens: Anafylaktisk reaktion

Metabolism och nutrition Vanliga: Hyperkalcemi, hyperurikemi

Psykiatriska sjukdomar Vanliga: Insomni

Centrala och perifera nervsystemet Mycket vanliga: Yrsel Vanliga: Huvudvärk

Hjärtsjukdomar Vanliga: Palpitationer, takykardi

Vaskulära sjukdomar Vanliga: Hypertoni Mindre vanliga: Ortostatisk hypotoni

Magtarmkanalen Vanliga: Illamående, buksmärta, förstoppning, diarré, kräkningar Mindre vanliga: Utspänd buk

Sjukdomar i hud och subkutan vävnad Vanliga: Klåda, hudutslag

Muskuloskeletala systemet och bindväv Vanliga: Ryggsmärta, artralgi, smärta i extremitet, muskelspasmer (rygg och ben), skelettsmärta

Njur- och urinvägssjukdomar Mycket vanliga: Hyperkalciuri Vanliga: Nefrolitiasis

Allmänna sjukdomar och tillstånd på administreringsställe Vanliga: Reaktion vid injektionsstället, trötthet, asteni, allmän sjukdomskänsla Mindre vanliga: Smärta

Beskrivning av valda biverkningar

Ökad hjärtfrekvens

I QT-studien var den placebojusterade genomsnittliga ökningen av hjärtfrekvensen 14,5 slag per minut 15 minuter efter administrering. Denna ökning av hjärtfrekvensen var mest uttalad under den första timmen efter dosering, men sågs upp till 6 timmar hos vissa studiedeltagare.

I studien ACTIVE mättes hjärtfrekvensen en timme efter dosering vid varje studiebesök. Hjärtfrekvensen ökade med i median 14 slag/minut hos abaloparatidbehandlade patienter jämfört med 7 slag/minut hos placebobehandlade patienter. Patienter med en ökning av hjärtfrekvensen > 20 slag/minut 1 timme efter den första dosen löpte ökad risk att drabbas av palpitationer och/eller en ökning av hjärtfrekvensen med > 20 slag/minut vid efterföljande behandling. Biverkningar i form av takykardi och sinustakykardi rapporterades hos 1,6 % av patienterna som fick abaloparatid och hos 0,4 % av patienterna i placebogruppen.

Ortostatisk hypotoni

Hos kvinnor med postmenopausal osteoporos rapporterades biverkningar i form av ortostatisk hypotoni hos 1 % av patienterna som fick abaloparatid och hos 0,6 % av patienterna i placebogruppen.

Reaktioner vid injektionsstället

Abaloparatid kan orsaka reaktioner vid injektionsstället, däribland blåmärken, erytem, blödning, överkänslighet, smärta, hudutslag och svullnad vid injektionsstället. Den totala incidensen i abaloparatidarmen var 5,3 % jämfört med 4,0 % i placebogruppen.

Laboratoriefynd Serumkalcium

Abaloparatid kan orsaka kortvariga ökningar av serumnivåerna av kalcium, enligt mätningar 4 timmar efter dosering. Den totala incidensen av hyperkalcemi, definierad som albuminkorrigerat serumkalcium ≥ 2,67 mmol/l (eller ≥ 10,7 mg/dl), var högre i abaloparatidarmen (3,3 %) än i placebogruppen (0,4 %).

Serumurinsyra

Abaloparatid ökade serumkoncentrationen av urinsyra. I studien ACTIVE hade 25 % av patienterna i abaloparatidgruppen normala koncentrationer av urinsyra vid baslinjen vilka därefter ökade över det normala intervallet, jämfört med 5 % i placebogruppen.

Hyperkalciuri och urolitiasis

I den kliniska studien på kvinnor med postmenopausal osteoporos var den totala incidensen av en U- kalcium/kreatinin-kvot > 0,00113 mmol/µmol (eller > 400 mg/g) högre med abaloparatid än med placebo (20 % respektive 15 %). Urolitiasis rapporterades hos 1,4 % av de abaloparatidbehandlade patienterna och hos 1,2 % av de placebobehandlade patienterna.

Immunogenicitet

Av de patienter som fick abaloparatid i 18 månader utvecklade 42,9 % anti-abaloparatidantikroppar och 28,5 % utvecklade neutraliserande antikroppar in vitro. Bildning av anti-abaloparatidantikroppar är förknippad med ökad clearance av abaloparatid. Dessa förändringar i clearance kan vara relaterade till att anti-abaloparatidantikroppar påverkar korrekt mätning av plasmakoncentrationen av abaloparatid. Jämfört med antikroppsnegativa patienter observerades inga kliniskt relevanta skillnader i säkerhet eller effekt hos patienter som var positiva för antikroppar eller som var positiva för neutraliserande antikroppar in vitro.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, men alla kan rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Tecken och symtom

Abaloparatid har i kliniska studier administrerats subkutant i enkeldoser på upp till 320 mikrogram och i upprepade doser på upp till 120 mikrogram/dag i 7 dagar. Den primära dosbegränsande biverkningen var postural yrsel.

Förväntade effekter av överdosering inkluderar kortvarig hyperkalciuri, hyperkalcemi, illamående, kräkningar, yrsel, palpitationer, ortostatisk hypotoni och huvudvärk.

I det kliniska programmet med en tidigare utformning av injektionspennan rapporterades oavsiktlig överdosering hos en patient som fick 400 mikrogram under en dag (5 gånger rekommenderad klinisk dos). Patienten drabbades av asteni, huvudvärk, illamående och vertigo. Serumkalcium bedömdes inte på dagen för överdoseringen, men följande dag låg patientens serumkalcium inom det normala intervallet.

Behandling vid överdosering

Det finns ingen specifik antidot för abaloparatid. Behandlingen vid misstänkt överdosering kan bestå i tillfälligt uppehåll i behandlingen, övervakning av serumkalcium och insättning av lämpliga understödjande åtgärder, t.ex. uppvätskning.

Verkningsmekanism

Abaloparatid är en peptid med 34 aminosyror som till 41 % är homolog med paratyreoidahormon [PTH(1-34)] och till 76 % homolog med paratyreoidahormonrelaterad peptid [PTHrP(1-34)], och är en aktivator av sPTH1-receptorns signaleringsväg. Abaloparatid stimulerar ny benbildning på trabekulära och kortikala benytor genom att stimulera osteoblastaktivitet.

Abaloparatid orsakar kortvarig och begränsad ökning av benresorptionen och ökar bentätheten.

Klinisk effekt och säkerhet

Effekt och säkerhet för abaloparatid en gång dagligen utvärderades i en klinisk, randomiserad multicenterstudie, kontrollerad med dubbelblint placebo och en öppen aktiv komparator (teriparatid) (studien ACTIVE) med 18 månaders behandling och 1 månads uppföljning på 2 070 postmenopausala kvinnor i åldern 50 till 86 år (genomsnittlig ålder 69; 15 % var < 65 år, 65 % var 65 till < 75 år, och 20 % var ≥ 75 år) som rekryterades och randomiserades till att få abaloparatid 80 mikrogram (N = 696), placebo (N = 688) eller 20 mikrogram teriparatid (N = 686). Cirka 76 % av patienterna var vita, 19 % var asiater och 4 % var svarta. Av den totala studiepopulationen var 28 % latinamerikaner. Kvinnorna tog dagligt tillskott av kalcium (500 till 1 000 mg) och vitamin D (400 till 800 IE) per dag. Det primära effektmåttet i ACTIVE var incidensen av nya kotfrakturer hos abaloparatidbehandlade patienter jämfört med placebo.

Vid baslinjen var genomsnittlig T-poäng -2,9 i ländryggen, -2,2 i lårbenshalsen och -1,9 i hela höften. Vid baslinjen hade 42 % av patienterna ingen tidigare fraktur, 23 % av patienterna hade minst en prevalent kotfraktur och 43 % hade minst en tidigare icke-kotfraktur.

Effekt på nya kotfrakturer

Hos postmenopausala patienter med osteoporos i studien ACTIVE minskade abaloparatid och teriparatid signifikant den absoluta risken för nya kotfrakturer vid månad 18 jämfört med placebo (p < 0,0001; se tabell 2).

Tabell 2 – Studien ACTIVE: effekten* av abaloparatid på risken för ny kotfraktur vid månad 18

Parameter	PBO (N = 600)	ABL (N = 583)	TER (N = 600)
Antal kvinnor med kotfraktur, n (%)	25 (4,2)	3 (0,5)	4 (0,7)
Absolut riskskillnad jämfört med placebo† (%) (95 % KI)	n/a	3,7 (2,0; 5,6)	3,5 (1,8; 5,5)

*Baserat på modifierad ITT-population (patienter med spinalröntgen vid och efter baslinjen).

†Absolut riskskillnad beräknades som (PBO – ABL) och (PBO – TER).

PBO = placebo, ABL = abaloparatid, TER = teriparatid, KI = konfidensintervall

Effekt på icke-kotfrakturer

Vid månad 19 i studien ACTIVE var incidensen av icke-kotfrakturer snarlik mellan grupperna som fick abaloparatid (2,7 %) respektive teriparatid (2,0 %) och den skiljde sig inte statistiskt från gruppen som fick placebo (3,6 %) (se tabell 3).

Tabell 3 – Studien ACTIVE: tid till händelse i form av icke-kotfraktur vid månad 19

Parameter	PBO (N = 688)	ABL (N = 696)	TER (N = 686)
K-M-beräknad händelsefrekvens (%) (95 % KI)	3,6 (2,3; 5,4)	2,7 (1,6; 4,4)	2,0 (1,1; 3,4)
Antal patienter med händelse n (%)	21 (3,1)	15 (2,2)	12 (1,7)
Absolut riskskillnad jämfört med placebo* (%) (95 % KI)	n/a	0,9 (-1,1; 2,9)	1,6 (-0,3; 3,5)

†Absolut riskskillnad beräknades som (PBO – ABL) och (PBO – TER).

PBO = placebo, ABL = abaloparatid, TER = teriparatid, K-M = Kaplan-Meier, KI = konfidensintervall

Effekt på benmineraltäthet (BMD)

I studien ACTIVE ökade abaloparatid BMD signifikant jämfört med placebo vid alla uppmätta anatomiska ställen månad 6, 12 och 18. Genomsnittlig procentuell förändring i BMD månad 18 var 9,1 % jämfört med 0,5 % i ländryggen, 3,3 % jämfört med 0 % i hela höften och 2,7 % jämfört med -0,4 % i lårbenshalsen för grupperna som fick abaloparatid respektive placebo (samtliga p < 0,0001). I radius ultradistala region var den genomsnittliga förändringen i BMD månad 18 1,2 % jämfört med -1,0 % för grupperna som fick abaloparatid respektive placebo.

Abaloparatid gav konsekventa ökningar i BMD-mått oavsett ålder, antal år sedan menopaus, etnisk tillhörighet, geografisk region, förekomst eller frånvaro av tidigare fraktur (kotfraktur, icke-kotfraktur), sjukdomens svårighetsgrad och BMD vid baslinjen.

Benomsättningsmarkörer

Hos postmenopausala kvinnor med osteoporos ökade den anabola benmarkören (s-PINP) med 90 % från baslinjen till månad 1, och denna effekt kvarstod under hela behandlingsperioden med abaloparatid.

Benresorptionsmarkören (s-CTX) visade ingen ökning vid månad 1 och en övergående ökning med 22 % från baslinjen till månad 3, vilken återgick till baslinjen vid behandlingens slut.

Vård efter behandlingen

Förlängningsstudie

När studien ACTIVE avslutades rekryterades 963 patienter till studien ACTIVExtend, en öppen förlängningsstudie i vilken samtliga patienter fick upp till 24 månaders behandling med 70 mg alendronat (ALN) per vecka samt tillskott av kalcium och vitamin D. Studien inkluderade 494 patienter som tidigare hade fått placebo och 469 patienter som tidigare hade fått abaloparatid. Patienterna som hade fått teriparatid under studien ACTIVE kunde inte delta i ACTIVExtend. Resultaten i form av reduktion av risken för kotfraktur vid månad 43 efter randomiseringen redovisas i tabell 4.

Effekt på nya kotfrakturer – förlängningsstudie

I studien ACTIVExtend minskade abaloparatid/ALN signifikant den absoluta risken för nya kotfrakturer månad 43 jämfört med placebo/ALN (p < 0,0001; se tabell 4). Teriparatid följt av alendronat har inte studerats.

Tabell 4 – Studien ACTIVExtend: effekten* av abaloparatid/ALN på risken för ny kotfraktur vid månad 43^†

Parameter	PBO/ALN (N = 489)	ABL/ALN (N = 457)
Antal kvinnor med kotfraktur, n (%)	26 (5,3)	4 (0,9)
Absolut riskskillnad jämfört med placebo/ALN‡ (%) (95 % KI)	n/a	4,4 (2,3; 6,9)

*Baserat på modifierad ITT-population (patienter med spinalröntgen vid och efter baslinjen).

†Alendronat sattes in månad 19

†Absolut riskskillnad beräknades som (PBO/ALN – ABL/ALN).

PBO = placebo, ABL = abaloparatid, ALN = alendronat, KI = konfidensintervall

Effekt på icke-kotfrakturer – förlängningsstudie

I studien ACTIVExtend minskade abaloparatid/ALN numeriskt risken för icke-kotfrakturer månad 43 jämfört med placebo/ALN. Incidensen av icke-kotfrakturer med abaloparatid/ALN (4,2 %) skiljde sig inte statistiskt signifikant från incidensen med placebo (6,7 %)(se tabell 5).

Tabell 5 – Studien ACTIVExtend: tid till händelse i form av icke-kotfrakur vid månad 43*

Parameter	PBO/ALN (N = 494)	ABL/ALN (N = 469)
K-M-beräknad händelsefrekvens (%) (95 % KI)	6,7 (4,8; 9,3)	4,2 (2,7; 6,4)
Antal patienter med händelse n (%)	32 (6,5)	19 (4,1)
Absolut riskskillnad jämfört med placebo/ALN† (%) (95 % KI)	n/a	2,5 (-0,4; 5,4)

*Alendronat sattes in månad 19

†Absolut riskskillnad beräknades som (PBO/ALN – ABL/ALN).

PBO = placebo, ABL = abaloparatid, ALN = alendronat, K-M = Kaplan-Meier, KI = konfidensintervall

Effekt på benmineraltäthet (BMD) – förlängningsstudie

Genomsnittlig procentuell förändring i BMD till och med månad 43 var 14,7 % jämfört med 6,8 % i ländryggen, 6,3 % jämfört med 2,9 % i hela höften, 5,0 % jämfört med 1,6 % i lårbenshalsen, och 1,1 % jämfört med 1,1 % i radius ultradistala region hos grupperna som fick abaloparatid/ALN respektive placebo/ALN.

Pediatrisk population

Europeiska läkemedelsmyndigheten har beviljat undantag från kravet att skicka in studieresultat för abaloparatid för alla grupper av den pediatriska populationen för behandling av osteoporos (information om pediatrisk användning finns i avsnitt Dosering).

Absorption

Mediantid (intervall) till maximal koncentration av abaloparatid 80 mikrogram var 0,5 timmar (0,25 till 0,52 timmar) efter subkutan administrering. Den absoluta biotillgängligheten för abaloparatid hos friska försökspersoner efter subkutan administrering av dosen 80 mikrogram var cirka 39 %.

Distribution

Abalobaparatids plasmaproteinbindning in vitro var cirka 70 %. Distributionsvolymen var cirka 45 l.

Metabolism

Inga särskilda studier av metabolism eller utsöndring har utförts med abaloparatid. Metabolismen av abaloparatid överensstämmer med icke-specifik proteolytisk nedbrytning till mindre peptidfragment, följd av eliminering via renal clearance. In vitro-studier visade att abaloparatid vid kliniskt relevanta koncentrationer varken hämmar eller inducerar cytokrom P450-enzymer.

Eliminering

Genomsnittlig skenbar total plasmaclearance för subkutan administrering är 168 l/timme hos friska studiedeltagare, och genomsnittlig halveringstid för abaloparatid är cirka 1 timme. Peptidfragmenten elimineras huvudsakligen genom renal utsöndring. Aktiv utsöndring av abaloparatid i njurarna kan inte uteslutas.

Abaloparatid är inte ett substrat för de renala transportproteinerna P-gp, OAT1, OAT3, OCT2, MATE1 eller MATE2K. Abaloparatid hämmar inte heller transportproteinerna P-gp, BCRP, OAT1, OAT3, OCT2, OATP1B1 och OATP1B3 in vitro vid kliniskt relevanta koncentrationer.

Linjäritet

Den systemiska exponeringen av abaloparatid ökade generellt med ökande subkutana doser från 5 mikrogram upp till 240 mikrogram. Det fanns en allmän tendens mot mindre än dosproportionella ökningar, och ingen ytterligare ökning av abaloparatids systemiska exponering observerades när dosen ökades till 280 mikrogram och 320 mikrogram.

Nedsatt njurfunktion

Exponeringen av abaloparatid ökade med minskande CrCl. Hos försökspersoner med lätt, måttligt och gravt nedsatt njurfunktion ökade Cmax med 3 %, 28 % respektive 44 %, och AUC ökade med 17 %, 68 % respektive 113 %, jämfört med försökspersoner med normal njurfunktion (se avsnitt Dosering och Kontraindikationer).

Inga studier har utförts på patienter på dialys för kronisk njursvikt.

Nedsatt leverfunktion

Inga studier har utförts på patienter med nedsatt leverfunktion. Abaloparatid är en peptid och varken hämmar eller inducerar läkemedelsmetaboliserande leverenzymer. Elimineringen sker genom proteolytisk nedbrytning och renal utsöndring, och det är osannolikt att nedsatt leverfunktion har någon signifikant effekt på exponeringen av abaloparatid. Ingen dosjustering krävs för dessa patienter (se avsnitt Dosering).

Äldre

Inga åldersrelaterade skillnader i abaloparatids farmakokinetik observerades under kliniska studier på postmenopausala kvinnor i åldrarna 49 till 86 år.

I en 2-årig karcinogenicitetsstudie på råtta var abaloparatid förenat med en ökning av den totala incidensen av osteosarkom vid doser som var 4 gånger högre än den systemiska exponering som observerats hos människa efter en subkutan dos på 80 mikrogram, baserat på jämförelser av AUC. Neoplastiska förändringar relaterade till behandlingen med abaloparatid bestod i dosberoende ökning av incidensen av osteosarkom och osteoblastom. Incidensen och den tidigaste förekomsten av tumörer var snarlik hos både han- och honråttor. Dessa fynds betydelse för människa är osäker, och användning av abaloparatid ska därför undvikas hos patienter med ökad risk för osteosarkom.

I toxikologistudier på råtta och apa sågs mineralisering av mjukvävnad vid doser som var cirka 2 respektive 3 gånger högre än exponeringen hos människa vid dagliga subkutana doser på 80 mikrogram.

Subkutan administrering av abaloparatid vid doser till hund vid medvetande som var cirka 0,3, 2,4 och 3,8 gånger högre än exponeringen hos människa vid dagliga subkutana doser på 80 mikrogram, gav en dosberoende övergående ökning av hjärtfrekvensen som varade i cirka 3 timmar och som hade marginella effekter på medelartärtrycket. Abaloparatid hade dessutom marginella effekter på QTc-intervallet, med en icke-signifikant tendens mot en minskning av QTc vid ökande dos, vilket överensstämmer med abaloparatids minimala effekter på hERG-kaliumströmmar och purkinjefibrer vid kliniskt relevanta koncentrationer.

Abaloparatid var inte gentoxiskt eller mutagent i ett testbatteri av standardtyp.

Inga studier på embryofetal utveckling eller pre-/postnatal utveckling har utförts på hondjur, eftersom abaloparatid är avsett för postmenopausala kvinnor. Effekter på fertiliteten utvärderades hos hanråtta. Ingen påverkan på fertiliteten hos hanar observerades vid doser 27 gånger exponeringen hos människa vid dagliga subkutana doser på 80 mikrogram.

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

Varje dos (40 mikroliter) innehåller 80 mikrogram abaloparatid.

Varje förfylld injektionspenna innehåller 3 mg abaloparatid i 1,5 ml lösning (motsvarande 2 milligram per ml).

Förteckning över hjälpämnen

Fenol

Vatten för injektionsvätskor

Natriumacetattrihydrat (för pH-justering)

Ättiksyra (för pH-justering)

Då blandbarhetsstudier saknas får detta läkemedel inte blandas med andra läkemedel.

Hållbarhet

3 år

Förvara injektionspennan vid högst 25 °C efter första användningen eller efter uttag från kylskåp. Den måste användas inom 30 dagar.

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras i kylskåp (2 °C-8 °C). Får ej frysas.

Särskilda anvisningar för destruktion

Varje injektionspenna ska endast användas av en patient. En ny, steril nål ska användas till varje injektion. Injektionspennan ska endast användas med 8 millimeters, 31 G-nålar. Inga nålar medföljer läkemedlet. Förvara inte injektionspennan med nålen fastsatt.

Eladynos ska inte användas om lösningen är grumlig, färgad eller innehåller partiklar.

Innan injektionspennan används för första gången, ska patienten läsa och förstå anvisningarna om hur injektionspennan ska användas. En utförlig bruksanvisning medföljer i kartongen med injektionspennan.

Injektion av Eladynos

Steg 1 Kontrollera Eladynos injektionspenna Läs alltid etiketten på injektionspennan innan den används för att kontrollera att det är rätt injektionspenna. Anteckna datumet för dag 1 i det därför avsedda utrymmet på kartongen. Använd inte injektionspennan mer än 30 dagar i följd. Kassera injektionspennan 30 dagar efter första användningen. Dra av injektionspennans lock. Kontrollera cylinderampullen med Eladynos. Vätskan ska vara klar, färglös och fri från partiklar. I annat fall ska den inte användas. Vätskan kan innehålla små luftbubblor, det är normalt.

Steg 2 Sätt fast nålen på Eladynos injektionspenna Ta bort skyddspappret från en ny nål. Tryck på nålen med nålskyddet rakt på injektionspennan och skruva tills den sitter stadigt. Var noga med att nålen är rak så att den inte böjs när den förs in. Injektionspennan fungerar inte om nålen inte är rätt fastsatt. Dra inte åt nålen så hårt att det blir svårt att ta bort den. Dra av det yttre nålskyddet från nålen och spara det så att det kan sättas tillbaka efter injektionen. Dra försiktigt av det inre nålskyddet och kasta det.

Steg 3 Endast dag 1 – Testa en Eladynos injektionspenna före den första injektionen Injektionspennan innehåller läkemedel för 30 dagar och en liten volym som används för att testa varje injektionspenna en gång, så att det är säkert att den fungerar som den ska. OBS! Om patienten testar injektionspennan före varje injektion tar läkemedlet slut i förtid. Därför ska steg 3 utföras en gång för varje injektionspenna, endast på dag 1, före den första injektionen. Dag 2 till och med dag 30 ska injektionspennan inte testas igen, utan gå direkt till steg 4 för att ställa in dosen för injektionen. Vrid dosratten på injektionspennan bort från dig (medurs) tills det tar stopp. Nu visas ”•80” i dosfönstret. Håll injektionspennan med nålen pekande uppåt. Tryck in den gröna injektionsknappen så långt det går. Vätska, i form av en droppe eller ett litet flöde, kommer ut ur nålspetsen. Om ingen vätska kommer ut, gå till ”Felsökning” i bruksanvisningen i slutet av bipacksedeln. ”•0” visas i dosfönstret.

Steg 4 Ställ in dosen på Eladynos injektionspenna Vrid den vita ratten på injektionspennan bort från dig (medurs) tills det tar stopp och ”●80” visas i fönstret. Nu är injektionspennan klar för injektion.

Steg 5 Välj injektionsställe och tvätta rent Injektionen ska ges i nedre delen av buken. Undvik ett område på 5 cm runt naveln. För varje injektion ska du varje dag välja ett nytt injektionsställe på buken. Injicera endast i oskadad hud. Injicera inte i områden på buken där huden är öm, har blåmärken, är röd, fjällar eller är hård. Undvik områden med ärr eller bristningar. Tvätta injektionsstället med en spritkompress och låt det torka. Vidrör, fläkta eller blås inte på injektionsstället efter att det har tvättats. Anm.: Det kan vara bra att nypa ihop ett hudveck där injektionen ska ges. När nålen har stuckits in kan greppet om huden släppas.

Steg 6 Hur Eladynos ges med injektionspennan Stick in nålen rakt in i huden. Tryck in och fortsätt att HÅLLA den gröna knappen intryckt tills ALLT som beskrivs nedan har slutförts och ”●0” visas. Håll intryckt i 10 sekunder för att ge hela dosen, dra ut nålen ur huden och släpp SEDAN upp knappen.

Steg 7 Ta bort nålen från injektionspennan Sätt försiktigt tillbaka det yttre nålskyddet på nålen. Tryck sedan varsamt fast det yttre nålskyddet tills det snäpper på plats och sitter stadigt. Skruva av nålen med nålskyddet (som att skruva av ett flasklock). Skruva av nålen med nålskyddet genom att klämma ihop nålskyddet vid basen mot nålen, vrida nålen med nålskyddet 8 eller fler varv och sedan dra försiktigt tills nålen med nålskyddet lossnar. Anm.: Tryck inte det yttre nålskyddet nedåt medan du skruvar av nålen. Anm.: Du ska se hur en glipa vidgas mellan det yttre nålskyddet och injektionspennan när du skruvar av nålen.

Steg 8 Efter injektionen Sätt tillbaka injektionspennans lock så att det sitter stadigt. Låt locket sitta kvar på Eladynos injektionspenna mellan injektionerna. Patienten kan blöda lite, det är normalt. Gnugga inte injektionsstället. Om det blöder lite, tryck mot injektionsstället med en bomullstuss eller en kompress tills det slutar att blöda. Patienten kan också täcka injektionsstället med ett litet plåster.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Injektionsvätska, lösning (injektion). Färglös, klar lösning.