1 ml innehåller: Ketaminhydroklorid, motsvarande ketamin 50 mg respektive 100 mg, bensetoniumklorid 0,1 mg, vatten för injektionsvätskor ad 1 ml.

Ketaminol vet. innehåller racemformen av ketamin. Ketamin ger en så kallad dissociativ anestesi genom selektiva avbrott av associationsbanor i hjärnan. I lägre doser har ketamin analgetisk effekt. Ketamin ger snabbt djup analgesi med bibehållna reflexer i svalg och luftvägar samt normal eller något förhöjd muskeltonus. Narkos inträder inom 5 minuter och varar normalt 20-40 minuter eller längre beroende på bl a djurart, ålder och vikt. Temporärt kan ökad hjärtminut-volym erhållas med ökning av det systoliska blodtrycket men liten eller ingen ändring av det perifera motståndet. För höga doser eller för snabb intravenös injektion kan i sällsynta fall ge andningsdepression. Under ketaminnarkosen har alla djurslag öppna ögon samt dilaterade pupiller.

Flera djurarter uppvisar initialt och under uppvakningsfasen en påtaglig motorisk excitation, vilket kan undvikas genom kombination med ett sedativum, såsom detomidin, medetomidin, romifidin eller xylazin. Härvid erhålles även en tillfredsställande muskelavslappning.

Ketaminol vet. i kombination med sedativa kan störa kroppens temperaturreglering, vilket särskilt bör beaktas hos mindre djur.

Efter parenteral administrering distribueras ketamin snabbt, intravenös t_1/2α = 2-3 minuter, intramuskulärt uppnås C_max efter cirka 10 minuter. Oavsett i.m- eller i.v-dosering är eliminationshastigheten densamma; t_1/2β = 40-70 minuter hos de flesta av de studerade djurslagen.

Ketamin har hög lipidlöslighet och kan passera placentabarriären. Substansen metaboliseras oxidativt i levern till vattenlösliga, anestesiologiskt overksamma metaboliter som utsöndras via njurarna.

Immobilisering, analgesi, anestesi vid diagnostiska eller kirurgiska ingrepp. Användes även som induktionsmedel för inhalationsnarkos. Ges i kombination med lämpligt sedativum. Lokalbedövning kan erfodras vid kirurgiska ingrepp.

Leverinsufficiens. Ketaminol vet. skall ej ges som enda anestetikum åt hund och häst på grund av risk för hyperexcitation.

Försiktighet vid nedsatt njurfunktion. Efter kombinationsanestesi med ketamin vid kejsarsnitt på hund har andningsdepression observerats hos nyfödda valpar. Vid epilepsi, samt när det finns risk för hjärnskada eller ökat tryck i CNS, bör försiktighet iakttagas. Eftersom ögonen är öppna vid ketamin-narkos, bör hornhinnan skyddas med ögonlubrikant för att undvika hornhinneskador. Hypotermi hos smådjur bör beaktas.

Ketamin passerar placentabarriären. Ketamin har i flera studier på olika djurslag använts vid anestesi av dräktiga djur, antingen som enda läkemedel eller i kombination med andra läkemedel. Ingen av studierna tyder på att ketamin innebär uttalade risker för fostret. Behandling av dräktiga djur bör undvikas och endast ske i enlighet med ansvarig veterinärs nytta/riskbedömning.

Biverkningarna är huvudsakligen relarterade till dos och injektionshastighet. Detta gäller särskilt andningsdepression. Kräkningar, salivation, postoperativa förvirringstillstånd, fördröjt uppvaknande, varierande grad av ökad muskeltonus, andnöd och hjärtstillestånd har rapporterats för ketamin. Risk för biverkningar minskas genom kombination med sedativum, dock kan hypotermi uppkomma, speciellt hos mindre djur. Kortvariga toniska kramptillstånd förekommer hos hund efter kombination av ketamin med alfa₂-agonister.

Ketaminol vet. ges i kombination med lämpligt sedativum. De ingående komponenternas dosering kan varieras för att erhålla i huvudsak sedation respektive analgesi/anestesi. En lägre dos Ketaminol vet. förkortar analgesins längd, vilket bör beaktas. Vid nedsatt njurfunktion ges reducerad dos av Ketaminol vet.

Till hund och katt som ej fastats bör Ketaminol vet. ges först 15 minuter efter injektion av sedativum på grund av risk för kräkning.

Kombinationerna ger kirurgisk anestesi efter 10 minuter och varar cirka 20 minuter.

Kombinationerna ger kirurgisk anestesi under cirka 20 minuter.

Häst

När tillräcklig sedering erhållits, vanligen efter cirka 5 minuter, ges Ketaminol vet.

Efter en induktionstid på cirka 1-2 minuter går hästen ikull. Den kirurgiska anestesin varar cirka 20 minuter.

Under återhämtningen kan hästen bli ostadig på grund av detomidins effekt.

Gnagare

Ketamin ger på gnagare en mindre uttalad visceral analgesi, varför lokalanestesi kan krävas som komplement vid t. ex. kastrering.

Ketamin metaboliseras snabbt av mårddjur varför Ketaminoldosen (10 mg/kg) bör upprepas efter 15 minuter.

Alternativt halva dosen av xylazin respektive ketamin i.v.

De lägre dosangivelserna åt stora papegojor, de högre åt parakiter.

Slakt: Häst 1 dygn.

Ketamin kan förlänga den muskelrelaxerande effekten av suxameton.

Ketamin är andningsdepressivt. Utrustning för mekanisk andning bör finnas.

Ketaminol vet. är kemiskt inkompatibelt med barbiturater (ger fällningsreaktion), varför de ej får administreras i samma kanyl. Ketamin är kliniskt kompatibelt med de flesta anestetika och muskelrelaxantia under förutsättning att respirationen upprätthålles.