Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

Lymfom - lymfkörtelcancer

Sammanfattning

Lymfom eller lymfkörtelcancer är ett samlingsnamn på cancersjukdomar som uppstår i celler som tillhör lymfsystemet. Sjukdomen kallas också maligna lymfom. Det är till stor del okänt varför man får lymfom.

Vad är lymfom?

Lymfom uppstår någonstans i den del av immunförsvaret som kallas lymfsystemet och som finns i hela kroppen. Oavsett var i kroppen cancern uppstår är de celler som skadats alltid vita blodkroppar, så kallade lymfocyter. De är uppdelade i två grupper: B-lymfocyter som skyddar mot bakterier och T-lymfocyter som skyddar mot virus och svamp.

 Lymfom kan delas in i ett 30-tal olika undergrupper. Hodgkins lymfom kallas en undergrupp. Övriga lymfom delas upp i snabbväxande, som även kallas högmaligna, och långsamt växande, som även kallas lågmaligna. Ytterligare en uppdelning är att dela upp snabbväxande och långsamt växande lymfom utifrån om de utgår från lymfsystemets B-celler eller T-celler. Den här uppdelningen är viktig eftersom det avgör vilken behandling som behövs.

Symtom

Det vanligaste symtomet på lymfom är att en eller flera lymfkörtlar svullnar i kroppen. Svullna körtlar i bröstkorgen och i magen känns inte från utsidan men de kan göra ont eller kännas obehagliga. Om körtlarna trycker på luftstrupen kan du få hosta eller bli andfådd. Du kan också känna dig trött, få feber, svettas eller gå ner i vikt.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som du tror kan bero på lymfom. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Du får genomgå en noggrann kroppsundersökning om du har svullna lymfkörtlar. Då undersöker läkaren bland annat lymfkörtlarna, magen och lungorna.

Till att börja med brukar läkaren ta ett cellprov från en förstorad lymfkörtel. Det görs med en tunn nål och kallas finnålspunktion. Själva provtagningen tar någon minut och känns som ett litet stick.

Cellprovet ger besked om lymfkörtelcancer

Ett cellprov kan ge besked om det finns cancerceller eller inte, men det kan inte visa vilken typ av cancer det är. Om cellprovet visar tecken på cancer måste läkaren göra ett vävnadsprov. Ibland kan du behöva lämna fler cellprover.

Operation av en lymfkörtel

Läkaren brukar ta bort en hel körtel om körtlarna sitter inom ett område som är lätt att komma åt. Det görs vid en operation som tar knappt en timme. Under operationen är du sövd.

Du får lämna vävnadsprov om körtlar inte kan opereras 

Om körtlarna eller de misstänkta förändringarna ligger på mer svåråtkomliga ställen inne i kroppen är det vanligt att du får ett vävnadsprov. Då använder läkaren en grövre nål och en ultraljudsapparat för att kunna rikta provtagningsnålen. När provet görs får du lokalbedövning och undersökningen brukar inte göra ont.

Provet undersöks sedan i mikroskop och det tar cirka en vecka innan du får svar.

Var i kroppen finns sjukdomen?

Om det visar sig att du har lymfom behöver läkaren ta reda på var i kroppen sjukdomen finns. Eftersom lymfsystemet är utspritt på många ställen i kroppen krävs flera olika undersökningar för att ta reda på var sjukdomen finns.

Exakt vilka undersökningar som behövs beror på vilka symtom och vilken typ av lymfom du har. Du brukar få lämna ett blodprov, genomgå datortomografi och lämna ett benmärgsprov. Ibland får du genomgå en PET-kameraundersökning

Ny medicinsk bedömning

Om du har fått diagnosen lymfom och känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig, kan du få en ny medicinsk bedömning, en så kallad second opinion. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Du ska förstå informationen

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är, desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Behandling

Eftersom lymfom kan ge olika symtom och börja på olika ställen i kroppen är det vanligt att du först har kontakt med till exempel en allmänläkare, en öronläkare eller en kirurg beroende på vad sjukdomen har gett för symtom. Så fort det är klart att det rör sig om cancer brukar en läkare som är specialiserad på cancer ta över utredning och behandling.

Behandling av snabbväxande lymfom 

Vilken typ av behandling du får beror på vilken typ av lymfom du har. Om du har snabbväxande lymfom är det vanligt att du får behandling med cytostatika i olika kombinationer, oftast tillsammans med antikroppar. Det är vanligt att få sex till åtta kurer under sammanlagt tre till fem månader. Om sjukdomen är begränsad till ett område i kroppen får du ibland strålbehandling, men vanligtvis börjar du med cytostatika.

Oftast blir du bättre efter behandlingen och det är vanligt att bli helt frisk från cancern.

Behandling av långsamt växande lymfom

Om du har långsamt växande lymfom behandlas du oftast först när sjukdomen ger symtom. Om du inte har symtom behöver du inte behandling utan går i stället på täta kontroller, ofta var tredje månad. Läkaren följer noga hur sjukdomen utvecklas och kan i god tid sätta in behandling om det skulle behövas.

Behandlingen består av antikroppar, ofta med tillägg av cytostatika som vanligtvis är relativt fria från biverkningar.

Behandling av Hodgkins lymfom 

Om du har Hodgkins lymfom och den upptäcks i ett tidigt stadium behandlas du intensivt med cytostatika under två till fyra månader. Sedan får du strålbehandling mot de områden där sjukdomen fanns från början. Kombinationen av cytostatika och strålbehandling gör att du behöver mindre av varje del och på så sätt kan biverkningarna minskas.

Om Hodgkins lymfom har spridit sig i kroppen får du intensiv cytostatikabehandling under cirka ett halvår. Ibland får du också strålbehandling.

Behandlingar om du får tillbaka sjukdomen 

Om du får tillbaka lymfom finns fortfarande många behandlingar och ibland kan sjukdomen botas. Om du får återfall av lymfom kan det bli aktuellt med en så kallad transplantation av stamceller, vilket innebär mycket höga doser cytostatika. Ibland kan du få någon annan persons stamceller transplanterade.

Cytostatika

Det finns upp till ett tjugotal olika cytostatika som används vid behandling av lymfom. Cytostatikabehandlingen innehåller oftast två till sex olika medel som kombineras på olika sätt. Du får behandlingen i ett antal kurer. Behandlingen pågår i en eller flera dagar och upprepas varannan till var tredje vecka. Under behandlingen får du genomgå kontroller med röntgenundersökningar för att se om behandlingen fungerar. Om det visar sig att sjukdomen inte blir bättre kan du behöva en annan behandling.

Sprutor och tabletter

Oftast får du cytostatika direkt i blodet med dropp eller sprutor, och behandlingen tar några timmar. Ibland får du också ta tabletter under några dagar. Vanligtvis behöver du inte vara inlagd på sjukhus. En del får cytostatikabehandling som dropp i blodet under flera dygn och måste då stanna kvar på sjukhuset. Andra cytostatikabehandlingar är i form av tabletter och då går det att sköta behandlingen hemma.

Biverkningar av cytostatika

Du kan få olika typer av biverkningar av cytostatika. Det beror på att friska celler som nybildas kan skadas av behandlingen. Hur besvärliga biverkningarna blir beror bland annat på vilka typer av cytostatika du får och hur många behandlingar du behöver.

Sämre blodvärden och infektioner är vanliga biverkningar

Det är vanligt att du får sämre blodvärden när du behandlas med cytostatika. Framförallt påverkas de röda och vita blodkropparna och du kan få blodbrist. Det gör att du kan bli trött och lättare få infektioner. Ibland får du ett motmedel för att antalet vita blodkroppar ska kunna öka igen och därmed minska risken för infektioner.

Om du får en infektion behandlas den med antibiotika. En del infektioner kan vara så allvarliga att du måste läggas in på sjukhus och få antibiotika direkt i blodet. När du behandlas med cytostatika är det därför viktigt att du alltid kontaktar sjukvården om du får till exempel feber, halsont eller hosta. Innan du påbörjar cytostatikabehandling får du telefonnummer som du ska ringa om du får besvär på något sätt.

Peruk om man tappar håret

Du kan tappa håret av vissa cytostatika. När behandlingen är klar växer håret ut igen, och under den period som du får cytostatika kan du få ersättning av landstinget för en peruk. Det kan vara bra att prova ut peruken innan du påbörjar behandlingen.

Illamående

Andra vanliga biverkningar är illamående. Om du behandlas med cytostatika får du mediciner innan och efter kuren för att dämpa illamående och andra biverkningar. Om du ändå mår illa ska du säga till din läkare så att du får andra läkemedel som hjälper bättre.

Andra biverkningar

Vissa läkemedel kan göra att du får stickningar eller domningar i fingrarna och tårna. Det brukar gå tillbaka efter att behandlingen avslutats, men hos en del försvinner inte besvären helt.

Antikroppar

Det finns läkemedel som innehåller antikroppar. Läkemedlen har förmågan att hitta cancerceller och antikropparna fäster sig då på cellerna, som bryts ner och dör.

Det finns idag några olika typer av antikroppar som används mot lymfom och flera nya sorter utvecklas och prövas.

Du kan få antikroppar ensamt eller kombinerat med olika cytostatika. Du kan få antikroppar både som dropp i blodet och som en spruta i underhuden. 

Du kan också få antikroppar efter avslutad cytostatikabehandling. Oftast varannan till var tredje månad i sammanlagt två år.

Biverkningar av antikroppar

Första gången du får dropp med antikroppar är det vanligt att du får feber, frossa, muskelvärk och hjärtklappning. Biverkningarna går att förebygga med mediciner som du tar före behandlingen. 

Efter behandling med antikroppar kan du få infektioner, men det är ganska ovanligt. Om du får en infektion kan den behandlas.

Strålbehandling

Strålbehandling kan döda cancerceller genom att påverka cellernas arvsmassa, DNA. Strålningen skadar även kroppens friska celler, men de har större förmåga än cancercellerna att reparera sig. Genom att dela upp strålbehandlingen i flera små dagliga doser hinner de friska cellerna till viss del repareras mellan stråldoserna medan cancercellerna efter hand skadas och dör.

Det är vanligt att du får cirka 10 till 15 behandlingar under två till tre veckor. Ibland kan ett par behandlingar vara tillräckligt. Varje behandling brukar ta 15 minuter.

Biverkningar av strålbehandling

Även om själva strålbehandlingen är smärtfri kan du få en del biverkningar efter en tids behandling. Vilka biverkningar du får beror på vilka organ som utsätts för strålning och i vilken dos. Genom att begränsa området som bestrålas minskas risken för biverkningar.

Biverkningar av strålbehandling mot munhåla och hals

Om man får strålbehandling mot till exempel munhålan eller halsen kan slemhinnorna i munnen bli irriterade och ibland såriga. Man kan också bli torr i munnen på grund av att salivproduktionen minskar.

Biverkningar av strålbehandling mot mage och bröst

Om du får strålbehandling över magen eller bäckenet kan du få tarmbesvär med gaser och diarré. Vårdpersonal kan ge tips och råd som kan minska besvären. Strålbehandling över brösten kan för kvinnor innebära en något ökad risk för bröstcancer

Biverkningar av cytostatika och strålbehandling mot bäckenet 

Behandling med cytostatika och strålning mot bäckenet påverka äggstockarna. Biverkningarna kan göra att du får svårare att bli gravid eller till och med blir steril. Vilken typ av och hur stor dos av cytostatika du får har betydelse för risken. Hur du kommer att påverkas av behandlingen går inte att säga säkert i förväg. Därför finns möjlighet att spara äggstocksvävnad om du är under 35 år. Det är då möjligt att få biologiska barn längre fram.

Cytostatika och strålning mot bäckenet påverka spermieproduktionen. Hur du kommer att påverkas av behandlingen går inte att säga säkert i förväg. Därför får du möjligheten att frysa spermier innan en behandling påbörjas, en metod som ger möjlighet att längre fram kunna få biologiska barn.

Operation

Det är ovanligt att få genomgå en operation om du har lymfom. Vid vissa typer av sjukdomen kan mjälten växa väldigt mycket och ge obehag och tryck i magen. Då kan mjälten opereras bort så att besvären minskar eller försvinner helt.

Andra organ kan ersätta mjälten

Mjälten har betydelse för immunförsvaret, speciellt när du är ung. Senare i livet kan du klara dig utan mjälte eftersom andra organ som lever och benmärg kan ta över mjältens roll. Mjälten är också ett viktigt försvar mot vissa typer av bakterier som kan ge lunginflammation. Alla som får mjälten bortopererad vaccineras därför mot dessa bakterier.

Stamcellstransplantation

Stamcellstransplantation är en metod som används om du behöver intensiv behandling med cytostatika. Kroppens benmärgsceller som fortfarande är omogna, så kallade autologa stamceller, kan med en speciell teknik renas och förvaras nerfrysta. Därefter får du höga doser cytostatika för att ta bort alla cancerceller. Efter cytostatikabehandling tinas stamcellerna och du får tillbaka dem med dropp. Efter ett tag börjar de stamceller du fått tillbaka att bilda ny benmärg.

Ansträngande behandling

Behandlingen brukar ta tre till fyra veckor, och under den tiden är du vanligtvis inlagd på sjukhus. En intensiv cytostatikabehandling och en stamcellsoperation är ansträngande och kan medföra omfattande biverkningar. Därför kan du oftast bara få behandlingen om du är under 70 år,  relativt frisk i övrigt och om utsikterna att behandlingen ska lyckas bedöms vara förhållandevis goda.

Uppföljning av behandling

När behandlingen avslutats får du gå på uppföljande kontroller. Kontrollerna varierar beroende på vilken typ av lymfom du har behandlats för. Ofta får du gå var tredje till var fjärde månad de första två åren. Därefter sker kontrollerna mer sällan upp till fem år efter avslutad behandling. Om sjukdomen skulle komma tillbaka är det vanligast att det sker inom de första två åren. Vid ett återfall får du ofta liknande symtom som när du första gången får sjukdomen.

Viktigt att följa eventuella biverkningar

Kontrollerna görs också för att följa biverkningar. Om du genomgått strålbehandling kan en del biverkningar komma efter flera år och du kan behöva gå på kontroller upp till tio år efter avslutad behandling.

Man får gå igenom olika undersökningar beroende på vilken del av kroppen som behandlats. Till exempel görs mammografi, magnetkameraundersökning eller ultraljud om du tidigare fått strålbehandling mot brösten, eftersom det finns en ökad risk för bröstcancer. Om du fått strålbehandling mot halsen finns risk för att sköldkörteln kan påverkas och det kan leda till minskad produktion av sköldkörtelhormon. Det kan kontrolleras med hjälp av ett blodprov. Om det finns brist på sköldkörtelhormon får du behandling med tabletter.

Långsamt växande lymfom kontrolleras livet ut

Om du har ett långsamt växande lymfom brukar du må som vanligt efter behandlingen, men du fortsätter ofta med kontroller livet ut. Hur ofta du går på kontroll beror på hur du har mått under sjukdomstiden, och hur behandlingen har gått. Ibland kan det räcka med kontroller en eller ett par gånger per år.

Kontakta vården om nya symtom kommer 

Om du efter en avslutad behandling får besvär som kan ha med cancern eller behandlingen att göra, ska du kontakta din läkare så fort som möjligt. Om det har gått så lång tid efter behandlingen att du inte längre har kontakt med en särskild läkare, bör du kontakta en vårdcentral.

Oftast blir du frisk

Många som har långsamt växande lymfom eller snabbväxande lymfom blir friska efter behandling. En del kan behöva behandlas länge. Effektiva läkemedel gör att du kan få behandling och leva med sjukdomen i många år.

Om du har långsamt växande lymfom behöver du inte alltid behandling.  Oftast kan du leva ett vanligt liv med sjukdomen.

Om du har Hodgkins lymfom blir du oftast frisk efter behandling. Sjukdomen är inte smittsam.

Vad beror lymfom på?

Lymfsystemet består av lymfatiska organ och lymfkärl. Lymfkärlen kan ses som ett nätverk av tunna trådar som finns i hela kroppen. De samlas vid blodkärlen i små bönformade knutor, som kallas lymfkörtlar eller lymfknutor. I nätverket av lymfkärl transporteras en vätska som kallas lymfa. Lymfan består av vätska, proteiner och en typ av vita blodkroppar, som också kallas lymfocyter. De vita blodkropparna är specialiserade celler som försvarar kroppen mot bakterier och andra mikroorganismer.

Det finns över 400 lymfkörtlar i kroppen. De flesta finns på halsen, i armhålorna, mellan lungorna, längs de stora blodkärlen, i magen och i ljumskarna. I lymfsystemet ingår också mjälten, brässen och övrig så kallad lymfatiskvävnad, till exempel halsmandlar.

Okänt varför du får lymfom

Orsakerna till lymfom är till stor del okända. Största riskfaktorn är att vara äldre och man. Risken att få lymfom är även större om du har ett nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av en hiv-infektion. Det finns en något ökad risk för lymfom om du har ledgångsreumatism eller någon annan inflammationssjukdom, och om du har varit utsatt för vissa typer av växtbekämpningsmedel, lösningsmedel eller färgämnen.

Hur vanligt är lymfom?

I Sverige får nästan 2000 personer lymfom varje år och det är den sjätte vanligaste cancerformen. Sjukdomen är något vanligare hos män än hos kvinnor. Även ungdomar och unga vuxna kan få sjukdomen, men den är vanligast hos personer över 60 år.

Hur påverkas livet av lymfom?

När du får en cancerdiagnos är det naturligt att du inte alltid kan eller orkar ta beslut om hur du själv aktivt ska kunna påverka din hälsa. Det finns en del du själv kan göra för att påverka situationen i så positiv riktning som möjligt, även om du inte kan förbättra chanserna att bli frisk. Att äta nyttig mat och motionera är positivt. Däremot bör du undvika att gå upp i vikt.

Om du får klart för dig hur behandlingen ska gå till är det ofta lättare att känna dig motiverad att följa den. Du kan till exempel ta hjälp av en patientförening, där andra som gått igenom samma behandling kan berätta vad den innebär.

Lindra biverkningarna

För att klara de fysiska och psykiska påfrestningar som behandlingarna innebär, är det viktigt att göra saker du tycker om och mår så bra som möjligt av. Om biverkningarna av behandlingen är svåra finns ofta goda möjligheter att lindra symtomen. Du kan tala med din läkare för att få råd.

Olika behov av att tala om sjukdomen

Hur man reagerar vid ett cancerbesked är olika från person till person. Vissa vill kanske diskutera sjukdomen med flera olika personer, medan andra vill hålla det till en mindre krets. Det kan vara viktigt att tänka efter hur du vill ha det, och själv bestämma när och med vem du vill prata om sjukdomen.

För många innebär sjukdomen och tiden som du går igenom en behandling att du stannar upp, omvärderar och förändrar flera delar av ditt liv. Om du arbetar kanske du är sjukskriven en längre tid, men många fortsätter att jobba. Om du har varit sjukskriven är arbetsgivaren skyldig att underlätta återgången till arbetet genom att till exempel anpassa arbetstiderna.

Om du har svårt att få barn efter behandling

Vissa behandlingar kan göra att du har svårare att få barn. Ofta går det att få hjälp mot barnlöshet och det kan därför vara bra att söka läkare om du inte blir gravid efter att ha försökt under ett års tid.

En tid av många frågor

Oavsett hur det kommer att gå innebär beskedet om sjukdomen och om den kommande behandlingen att tillvaron förändras. Det gäller inte bara för dig som är sjuk utan också för dina närstående. Om du behöver prata med någon kan du ibland få hjälp av patientföreningar och det går också att kontakta Cancerfonden eller Cancerupplysningen.

Hjälp finns både inom och utom vården

För många brukar det kännas lättare när behandlingen har börjat. Då vet du vad som ska hända och har täta kontakter med vårdpersonalen. På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge ytterligare stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker. De flesta sjukhus har också en kurator som kan ge stöd och hjälp.

De närståendes liv påverkas också

När någon insjuknar i cancer påverkar det också de övriga familjemedlemmarna som var och en kan få sin egen krisreaktion. Ibland kan en närstående till och med reagera kraftigare än vad den sjuke gör. Närstående kan också känna stor hjälplöshet. Man vill hjälpa och trösta, men det kan vara svårt att veta hur. Ofta räcker det mycket långt bara att finnas bredvid den som är sjuk och orka lyssna och dela det svåra. Man kan dessutom ofta hjälpa till genom att avlasta den som är sjuk med vissa praktiska göromål.

Senast uppdaterad:
2017-11-20
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Hans Hagberg, cancerläkare, Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till

1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Fass.se.